Studien inriktar sig på vilken roll modersmålsundervisningen har i andraspråksutvecklingen och tydliggör även om huruvida ett samarbete mellan ämnet svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen samt den övriga undervisningen är möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Valet av denna metod gjordes med anledning att få möjligheten att lyfta lärarnas egna åsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssätt och på vilket sätt modersmålet används i undervisningen i svenska som andraspråk. En slutsats utifrån resultatet är att lärarna har en positiv syn på modersmålsundervisningens betydelse i andraspråksutvecklingen, då de menar att eftersom kopplingar kan göras mellan andraspråket och modersmålet kan elever lättare lära sig ord och begrepp på andraspråket om de tidigare redan har en förståelse för dessa begrepp på sitt modersmål.

Syftet med denna studie är att belysa några lärares inställningar till flerspråkighet och flerspråkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger på 7 intervjuer med kvinnliga lärare som är verksamma i grundskolans tidigare år och arbetar på relativt små skolor i en och samma kommun.   Resultaten visar att lärarna har en överlag positiv inställning till flerspråkighet och flerspråkiga elever, även om några negativa aspekter kommer upp. Många lärare ser eleverna som en resurs och menar att man får in språk- och kulturdiskussioner på ett naturligt sätt. Av intervjuerna framkom det även att det krävs mer tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare studier.   Lärarna i studien menar att det krävs ett mer konkret och tydligt arbetssätt för att stödja språkutvecklingen för de elever som har annat modersmål än svenska. Flera av lärarna menar att stöd i modersmålet är viktigt. Men att stödja utvecklingen av modersmålet ser många lärare som svårt och lägger ansvaret på modersmålslärarna och föräldrarna. Studien visar också att det krävs extra mycket tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever på ett likvärdigt sätt. Men tyvärr finns det varken tillräckligt med tid eller resurser på dessa skolor anser lärarna.

Detta arbete är en fallstudie som försökt finna svar på hur elever med annat modersmål än svenska upplever den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att försöka identifiera vilka potentiella svårigheter som målgruppen stöter på inom den naturvetenskapliga undervisningen samt huruvuda språket kan utgöra ett hinder eller en möjlighet för den naturvetenskapliga förståelsen. Eleverna som ingått i den undersökta målgruppen studerar i år 5 på en mångkulturell skola. De undersökningsmetoder som använts i arbetet var strukturerade observationer, kvalitativa och ostrukturerade intervjuer samt en enkät baserad på 1-tier Multiple Choice-frågor. Även en pedagog intervjuades om fallstudiens resultat.   Fallstudiens resultat har jämförts med tidigare forskning och litteratur som funnits att tillgå. Resultatet visar att elever med annat modersmål än svenska har likvärdiga resultat inom det naturvetenskapliga ämnet som elever med svenska som modersmål. De är också nöjda med de arbetsmetoder som bedrivs under lektionerna. Det finns inte någon önskan hos eleverna om att undervisas på sitt modersmål inom det naturvetenskapliga skolämnet. Undersökningen har bidragit till en positiv bild ava hur elever med annat modersmål än svenska uppfattar sin inlärningssituation inom ämnet naturvetenskap.

I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten.

Syftet med vår studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda på hur lärare använder sig av det svenska språket i sin undervisning, så att de flerspråkiga eleverna ska få en bra förståelse av de ord och begrepp som används i ämnena svenska och historia. Vi använde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att de lärare som intervjuades var medvetna om hur de använde sig av det svenska språket i sin undervisning. Lärarna menade även att det var viktigt att de flerspråkiga eleverna fick höra och använda sig av det språkbegrepp som används i ämnena, för att de skulle kunna få en förståelse för vad de ämnesspecifika orden/begreppen betyder. Slutsatserna är att lärarna är medvetna om att de flerspråkiga eleverna ligger på olika nivåer i sin språkutveckling och att man som lärare behöver ge de flerspråkiga eleverna mer hjälp, så att de får en bra ämneskunskap i ämnena svenska och historia

Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur fem kvinnliga pedagoger varav en är specialpedagog anser sig arbeta med flerspråkiga barn i en förskoleklass. Studiens ansats är kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod används semi- strukturerade intervjufrågor, där fem pedagoger har intervjuats. Intervjufrågorna har handlat om hur pedagogerna arbetar med flerspråkiga barn. Studiens analysbegrepp är det sociokulturella perspektivet samt medieringsbegreppet. Enligt forskning är hur pedagoger bemöter flerspråkiga barn betydelsefullt för barns språkliga utveckling och för deras identitetsutveckling. Det ses som en betydande del i arbetet med flerspråkiga barn att pedagoger uppmuntrar barn till att tala sitt modersmål. I studiens resultat lyfter pedagogerna fram att flerspråkigheten har många fördelar, som t.ex. att barn och pedagoger blir toleranta inför olikheter. Pedagogerna betonar även vikten av att uppmärksamma de likheter som finns i olika kulturer. Pedagogerna menar att de använder sig mycket av tydlighet och kroppsspråk som en del av ett medierat lärande i arbetet med flerspråkiga barn. En annan aspekt i ett medierat lärande är att pedagogerna vill använda sig av föräldrakapaciteten som en del av en medierad kulturell förståelse. Barns modersmål försöker pedagogerna inkludera i verksamheten, men de menar att barnen själva inte verkar vilja uttrycka sig på något annat språk än majoritetsspråket. Autentiska medierande verktyg i form av köksredskap, används vidare av pedagogerna i det språkutvecklande med flerspråkiga barn. Pedagogerna försöker anpassa verksamheten efter vad de tror de flerspråkiga barnen behöver, genom att dela in barnen i mindre grupper. Det råder dock en tveksamhet bland pedagogerna kring huruvida de ska ta ur de flerspråkiga barnen ur den större gruppen eller om barnen ska vara kvar i den stora gruppen.

<p>Detta arbete handlar om hur man kan arbeta i en förberedelseklass med att lära utländska elever svenska. Mitt huvudsakliga syfte var att ta reda på vad en förberedelseklass är och hur den fungerar. Inledningsvis försöker jag att förklara vissa begrepp som förberedelseklass, invandrare, flykting, asylsökande och modersmål. Därefter försöker jag belysa ett antal olika språkteorier. Det är viktigt att förberedelseklasser finns, för många av barnen som jag har träffat skulle ha mycket svårt att ta till sig undervisningen i en vanlig ”svensk” klass bland annat på grund av språksvårigheter. </p><p>I mitt fältarbete kom jag fram till fem saker som används för att underlätta för eleverna att lära sig ett nytt språk. Dessa är modersmål, bilder, kroppsspråk, sång och lek.</p>

Studiens syfte är att få en inblick i ett antal pedagogers arbetssätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Utifrån syftet ställdes två frågeställningar: Hur talar pedagoger om sitt arbete med flerspråkiga barn? Vilka verktyg använder pedagoger i planerade aktiviteter för stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod, där intervjuer och observationer användes för att komma fram till resultatet. Studiens resultat visade att pedagogerna har en positiv syn på sitt arbete med flerspråkiga barn, då de ser det som en möjlighet istället för ett hinder. Det framkom att pedagogerna använder olika pedagogiska material för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling och pedagogerna är extra tydliga när de pratar med barnen. Pedagogerna uttryckte en stark vilja till att det skulle finnas modersmålsundervisning för alla barn.

Studiens syfte är att bygga vidare på den kunskap och förståelse som redan finns om modersmålslärarnas arbetssituation, om hur modersmålslärare ser på sin arbetssituation och hur den påverkar deras elever. Jag ville lyfta fram de olika problem som många modersmålslärare ofta upplever. Hur deras arbetssituation ser ut när det gäller de praktiska förutsättningarna för arbetet och deras ställning i skolan. Hur påverkar allt detta deras arbete, deras elever och deras undervisning? Jag har valt att använda kvalitativa intervjuer. Respondenterna är modersmålslärare. Bland de uppgifter som modersmålslärare har är modersmålsundervisning, kulturförmedling, stöd i identitetsskapandet och ibland tolkning. Arbetssituationen består av modersmålsundervisning som ofta är förlagd utanför skoltid med ibland trötta eller omotiverade elever. Tjänster är ambulerande och kan fördela sig på flera skolor med organisatoriska svårigheter som konsekvens. Möjligheten att samverka med andra lärare i skolan är i praktiken liten och bara de som har studiehandledning i sina tjänster har denna samverkan. Det är också dessa modersmålslärare som uttrycker sig lite positivt om sin arbetssituation.

Sammanfattning   Studiens syfte har varit att belysa och öka kunskapen om  hur modersmålslärare i amhariska språket ser på möjligheter och begränsningar kring modersmålsundervisning i den svenska skolan. Metoden som används är kvalitativ i form av intervjuer och jag har intervjuat fyra modersmålslärare i amhariska språket. Utifrån mitt intervjumaterial har jag analyserat innehållet utifrån ett kulturhistoriskt- sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på att modersmålundervisningen har svårigheter med tid och elevgruppens sammansättning. Det innebär att undervisningstiden är olämplig och begränsad och att elevgruppen är heterogena elevgrupper både i ålder och även kunskapsmässigt, vilket gör undervisningen svårare. Trots att det finns begränsningar i undervisningen, ger den möjligheter  till elevers språk- och identitetsutveckling genom att använda varierade metoder och material i undervisningen. Modersmålsundervisningen behöver förbättras när det gäller tidsproblem och heterogena elevgrupper för att eleverna ska få bättre möjligheter till att utveckla sitt modersmål och sin identitet och därmed även uppnå bättre skolresultat.