Hur ska språkläraren använda förstaspråket i undervisningen i andraspråk? En länge dominerande syn var att bruket av förstaspråket skulle minimeras och andraspråket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det är också en syn som återspeglas i rådande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna språk i allt väsentligt ska bedrivas på andraspråket. Eftersom den nya skolan dock ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgängliggöra aktuell vetenskaplig kunskap på området, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstaspråkets funktion i klassrummet. Därför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap. Resultaten visar att förstaspråket spelar, oavsett om vi understödjer det eller inte, en avgörande roll för andraspråksinlärning. Det är centralt att undervisningen sker i ett sådant sammanhang att förstaspråket blir ett redskap som språkinläraren kan använda sig av i mötet med ett andraspråk, och inte en flykt från undervisningens innehåll. Här finns olika parametrar, undervisningens innehåll och vissa kontextuella faktorer som lärarens person eller sociala koder, som kan användas för att optimera förstaspråksanvändningen. Men samtidigt visar studien på vissa kunskapsluckor som kommande forskning med fördel kan återkomma till.

Vår studie handlar om pedagogers syn och tankar kring flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt de intervjuade pedagogerna använder för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Vi vill samtidigt veta om barnets modersmål och kultur integreras i verksamheten och om den fysiska miljön är främjande för flerspråkiga barn. Vi har använt oss utav miljöobservationer och kvalitativa intervjuer för att intervjua sex förskollärare som arbetar i två olika kommuner som ligger i Mellansverige. De främsta arbetssätten pedagogerna använder sig utav är högläsning, bilder och tecken som stöd, och att man ständigt arbetar medvetet med språket i vardagliga aktiviteter som samlingen, vid matbordet, blöjbyten mm. Informanterna påpekar att det är viktigt att barnens modersmål är välutvecklat för att de ska kunna utveckla ett bra andraspråk. Resultatet visar även att det är viktigt att man är tydlig med flerspråkiga barn och att flerspråkighet ska ses som en tillgång. I den fysiska miljön kan man se att konservburkar från andra länder används som pennförvaring och att man har utklädningskläder från andra kulturer.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur fyra andraspråkslärare anger att de arbetar och resonerar  kring flerspråkiga barns språkutveckling, samt vilken betydelse modersmålet har för barns språkutveckling. Undersökningen är baserad på Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för främjande av barns språkutveckling.   Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån barnens behov och förutsättningar samt fokuserar på det individuella mötet med barnet. Arbetssätt som används för att främja barns språkutveckling är böcker, bilder och konkret material för att få eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar också att konkret material gynnar flerspråkiga barn för att skapa förståelse och att eleverna kan ta till sig det svenska språket enklare. Resultatet visar också tydligt att modersmålet är en viktigt faktor för barns språkutveckling. Andraspråkslärare menar att elever som har utvecklat modersmålet har lättare för att lära sig och förstå innebörden av nya ord och begrepp på det nya språket, eftersom det då handlar mest om att överföra och hitta nya ord i andraspråket.

<p>Syftet med följande arbete var att undersöka vilka attityder elever har till modersmålsundervisning i grundskolans senare år i en mångkulturell skola.</p><p>I undersökningen har en kvalitativ forskningsintervju använts. Sammanlagt har åtta elever med modersmålsundervisning medverkat i undersökningen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna upplever undervisningen vara positiv och att de har önskemål om att få utökade undervisningstimmar. Föräldrarnas åsikter om modersmålsundervisning samt betyg i ämnet modersmål har fått flera av eleverna att delta i undervisningen.</p>

Syftet med denna studie är att uppmärksamma hur ett antal pedagoger arbetar för att möjliggöra flerspråkiga barns språkutveckling och flerkulturella tillhörigheter i förskolan. Studien synliggör förskolornas olika villkor för främjande av flerspråkiga barns språkutveckling och flerkulturella tillhörigheter, samt vilka strategier pedagogerna använder sig av i den dagliga verksamheten, för att stimulera, uppmuntra, utmana och på så sätt främja barnens utveckling. Studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare, på fem förskolor i tre olika kommuner. Valet av förskolor är oberoende av förskolornas placeringar, omfattning av flerspråkiga barn och omfattning av barn med andra kulturella bakgrunder. Resultatet visar att förskolorna arbetar olika aktivt med flerspråkiga barns språkutveckling och flerkulturella tillhörighet, beroende på avdelningarnas omfattning av barn med annat modersmål och flerkulturell bakgrund. Pedagogerna ser hinder och möjligheter i den dagliga verksamheten som påverkar barnens utveckling. Dessa hinder visar sig framförallt utgå från avsaknaden av resurser i form av modersmålsstödjare, ekonomi och personal, samt pedagogernas bristande kompetens kring ämnet. Resultatet visar också på pedagogernas olika synsätt, arbetssätt och metoder för främjandet av flerspråkiga barns språkutveckling och flerkulturella tillhörigheter samt de utvecklingsmöjligheter som finns för att utveckla verksamheterna.

<p>I studien undersöks tre utvalda SFI-lärares samt fyra SFI-elevers inställning till vuxnas användning av modersmålet i SFI-klassrummet, även på vilket sätt och i vilken omfattning informanterna beskriver att modersmålet används i SFI-klassrummet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet åskådliggör att samtliga tillfrågade elever ser på modersmålet som en resurs vid inlärningen av svenska som andraspråk. Två av lärarna uttrycker dock en oro över att modersmålet kan störa inlärningen av det nya språket. En av lärarna har dessutom förbjudit sina elever från att använda sitt modersmål i klassrummet. Informanterna, både lärare och elever, lyfter fram tre olika sätt som eleverna tar hjälp av sitt modersmål: översättning, jämförelser mellan L1 och L2, samt elevförklaringar på L1. Av resultatet framkommer också faktorer som informanterna anser begränsar/ökar modersmålets inflytande som t.ex. likhet mellan L1 och L2, inlärarens ålder och nivå i L1 och L2. Eleverna med längre studiebakgrund använder främst modersmålet för att översätta och jämföra grammatiken mellan språken medan eleverna med kortare studiebakgrund tar hjälp av andra modersmålstalare i klassen, genom att ställa frågor på modersmålet.</p>

Syftet med detta examensarbete var att studera hur förskollärare kan uppmuntra och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling, både angående svenskan som barnets andraspråk, och barnets modersmål. Syftet var att ta reda på hur pedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan kan främja flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet innefattade även ta reda på hur man kan tillvara på olika språk som finns i förskolans verksamhet. För att få svar på hur förskollärare arbetar med detta arbete i sina verksamheter valde jag att använt mig av fem kvalitativa intervjuer, med tre aktiva förskollärare och två språkstödjare i två olika kommuner. Resultatet visade på att förskolor arbetar på olika sätt för att bidra till flerspråkiga barns språkutveckling. En slutsats som kan dras är att förskollärare arbetar mer eller mindre medvetet med flerspråkiga barns språkutveckling, där förskollärarens bemötande och förhållningsätt har stor betydelse för barnets språkutveckling. En annan slutsats är att flerspråkiga barn får mer stöd i att utveckla det svenska språket medan stöd i modersmålet är mer sällsynt.

Syftet med studien var att belysa hur specialpedagoger uppfattar sitt uppdrag och vilka behov som deras specialpedagogiska kompeten fyller i förskolans modersmålsutvecklande arbete. En kvalitativ studie utfördes genom intervjuer med åtta specialpedagoger. Analysen bygger på dessa pedagogers uppfattningar, sett från ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, där lärande och utveckling sker i ett socialt sammanhang. Resultatet visade att specialpedagogernas kunskaper efterfrågades när det gällde barn med annat modersmål än svenska. Den kompetens som specialpedagogen bidrog med var som rådgivare, handledare och bollplank till personalen, samt kartläggningar över vilka språk som talades i barnets omgivning. Resultatet visade även att flera av specialpedagogerna arbetade med handlingsplaner angående flerspråkighet på förskolan. Denna studie har en ambition att bidra till mer kunskaper om hur specialpedagoger kan arbeta stöttande mot förskolor, när det gäller modersmålsutvecklande arbete i förskolan.

Syftet med denna studie är att ta del av och beskriva hur förskollärare berättar om sitt arbete med flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Studiens syfte undersöks genom följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare sin roll i flerspråkiga barns modersmålsutveckling? Vilka redskap anser förskollärare är betydelsefulla i arbetet med flerspråkiga barns modersmålsutveckling? Vilken syn beskriver förskollärarna att de har på modersmålets betydelse för flerspråkiga barn? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv för att undersöka hur förskollärare beskriver på vilket sätt samspelet mellan förskollärare och barn, med hjälp av olika redskap, ger möjlighet till flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med fem semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta del av varje förskollärares berättelser. I resultatet uttrycker förskollärarna att de behöver ha ett genuint intresse för att lära sig och ta till sig ny kunskap gällande flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Förskollärarna behöver ta hjälp av olika redskap för att synliggöra varje barns modersmål i verksamheten. Enligt förskollärarna måste modersmålet uppmuntras både i hemmet och i förskolans kontext och arbetet med flerspråkiga barns modersmålsutveckling grundar sig i respekt för allas lika värde.

Elevers matematikutveckling riskerar att hindras på grund av språkliga svårigheter. Det mest centrala i matematikundervisningen bör därför vara att bygga upp ett adekvat språk hos eleverna. Lärares kunskaper gällande språkets påverkan på matematikundervisningen är därför avgörande för lärandesituationen, framförallt för elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska och matematik. Den här studien syftar till att få en förståelse för vilka metoder fem verksamma pedagoger använder för att identifiera och stödja elever vars språksvårigheter hindrar deras matematiska utveckling.