The purpose of this study is to contribute with knowledge about how preschoolteachers work with first languages other than Swedish and which tools thereare available in their preschools to work with this. It’s a qualitive study withsemistructured interviews where the sociocultural perspective is in focus anda phenomenography analysis model is used to analyse and process data. Thereport shows preschool teachers in three different preschools work with firstlanguages other than Swedish and what tools they use. The conclusion showsthat preschools don’t work with mother tongue other than Swedish enough inthe municipality that has been explored but that preschool teachers are positiveto work with other languages. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetarmed andra modersmål än svenska i förskolan och vilket material det finns attanvända sig av i förskolan. Det är en kvalitativ studie med semistruktureradeintervjuer där det sociokulturella perspektivet står i fokus och därfenomenografins analysmodell har använts för att analysera och bearbeta data.Resultatet redovisar hur förskollärare arbetar med andra modersmål än svenskapå tre utvalda förskolor och vilket material som finns att använda sig av.Slutsatsen visar att det sker för lite arbete med andra modersmål än svenska iden undersökta kommunen men att förskollärare är positiva till att arbeta medandra språk.

SammanfattningAvsikten med vår undersökning var att ta reda på vilka möjligheter elever med annat modersmål än svenska har att tillgodogöra sig undervisningen i matematik. Genom intervjuer med lärarutbildare, pedagoger och elever har vi fått ta del av deras erfarenhet och tankar om vilken betydelse språket har för elevernas förståelse av matematikundervisningen. Vi har kopplat resultaten av intervjuerna och observationen till några av de teorier som vi tagit del av i lärarutbildningen. Undersökningen visar att pedagogerna är medvetna om att det bör löpa en röd tråd genom elevernas språkutveckling som börjar med en väl grundad bas och följs av en språklig utbyggnad. I vår undersökning kom vi fram till att språket i matematiken skiljer sig från språket i övriga skolämnen. Detta innebär att elever med annat modersmål än svenska måste ha möjlighet att stärka sina språkkunskaper och att en god språklig bas i modersmålet är av avgörande betydelse. I massmedia har det förts en debatt om att elever med annat modersmål än svenska har svårt att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och skolplaner för matematikämnet och frågan är om det beror på bristande språkkunskaper eller matematiksvårigheter?Sökord: Modersmål, matematik, språkutveckling, språkkunskaper. / SummaryThe purpose of this study is to find out what possibilities students witha different mother tongue have to profit from training in mathematics.Through interviews with educators, pedagogues and students we havebeen able to take part in their experiences and thoughts but also howsignificant the language is for the students’ ability to comprehend theteaching of mathematics.We have linked the outcome of the interviews and the observations tosome of the theories which we have experienced in the teacher training.The study proves that the pedagogues in general are fully aware of theimportance of a main theme through the students’ language developmentbased on a solid platform followed by a broadening of their linguisticability.In our study we have noticed that the language used in mathematicsdiffers from the language used in the remaining subjects in school.This means that students with a different mother tongue than Swedishmust have a possibility to strengthen their language skills but a solidplatform in their own mother tongue is also a crucial factor.The mass medium (the Press) has been debating to what extend studentswith a different mother tongue than Swedish are facing a problemmeeting their objectives decided in curriculum and school planswithin the mathematic field and the key question is to what extendit depends on a lack of language skills or difficulties with mathematicsin general.See also: mother tongue, mathematic, language development, linguistics

Syftet med Detta arbete var Att undersöka och Beskriva Hur pedagogerna Arbetar för Att stimulera Språkutveckling bland tvåspråkiga barn på en Mångkulturell förskola som ligger i en Medelstor kommun i sydvästra Skåne. Vidare ville jag undersöka pedagogernas tankar kring tvåspråkighetens och modersmålets betydelse för språk-och identitetsutveckling. För Att Få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt öppna observationer under tre dagar. Resultatet Visar Att pedagogerna Arbetar Aktivt med språkutveckling och I sitt arbete Använder de sig av material som konkret t.ex. språkpåsar och språklådor. Man Arbetar Mycket med musik, drama, rim och ramsor sagoberättande Genom att lyssna på sagor ökar Ordförrådet och Möjlighet till återberättande skapas Detta ger barnen Möjlighet Att träna på Att utrycka sig på sitt andraspråk (Skolverket, 2008b). Pedagogerna på förskolan som undersöktes är positiva Båtar till Att arbeta med tvåspråkiga barn och till modersmålsstödet på förskolan. Arbete med tvåspråkiga barn Anses lärorik, utmanade och berikande Enligt pedagogerna som intervjuades.Det finns ganska Mycket litteratur och forskningsresultat kring tvåspråkighet, modersmål och identitet med hjälp arbetens Syfte av Frågeställningar gjordes en avgränsning Vilket var det Ett Måste Når man tre skriver om så stora områden.

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns då en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika åldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen på detta område är sparsam även om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vägen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lärare och en elev användes på olika sätt för att informera om den pågående integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lärare och elev pågick under fyra veckor i oktober år 2006. Det visade sig att svårigheterna för eleverna att få en fullgod undervisning, dvs. nå upp till de kunskapsmål som står i styrdokumenten är många. Möjligheterna för elever som kommer till Sverige i trettonårsåldern att hinna lära sig tillräckligt mycket svenska och övrig ämneskunskap för att kunna fortsätta med gymnasiestudier är få. En av anledningarna till problemen är att det inte står klart för vare sig de som genomför undervisningen eller den som är mottagare hur undervisningen bör bedrivas på bästa sätt för att nå så långt som möjligt.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola ser på flerspråkighet och barns språkutveckling samt hur barns kultur integreras i förskolans verksamhet. Studien utgår från följande frågeställningar: 1. Hur arbetar pedagogerna för att främja barn med annat modersmål än svenska i sin språkutveckling? 2. Hur stimuleras barnets modersmål i förskolan? 3. Hur integreras barnets kultur i förskolans verksamhet? I studien används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju pedagoger i en förskola som ligger i nordvästra Skåne har intervjuats. Insamlat material transkriberades och analyserades med hjälp av de teorier och teoretiska begrepp som vi ansåg vara relevanta för vårt arbete. Arbetet utgår från ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i Lev Vygotskijs tankar om språk och det sociala samspelet.Pedagogerna som intervjuats uttryckte sig positivt till arbetet med flerspråkiga barn. De var alla överens om att de inte använder sig av någon speciell metod för att stärka barnens modersmål, men att de arbetade efter befintliga kunskaper. Pedagogerna ansåg att de inte arbetade särskilt aktivt med att integrera barnens kultur i förskolan och önskar mer kunskap om både flerspråkighet och andra kulturer.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger på förskolan har om modersmålets betydelse och dess konsekvenser för flerspråkiga barns självförtroende och identitet. Jag har utgått från följande frågeställningar: Vilka är förskolpedagogernas tankar om användning av modersmålet? Vad tänker förskolpedagogerna om flerspråkiga barns självförtroende och identitet? På vilka sätt anser sig pedagogerna stödja modersmålet?

Syftet med studien var att ge en överblick av hur en modersmålsundervisning i arabiska bedrivs i nutid. Studien omfattar två undersökningar som ger en bild av det granskade området. Den första delen av undersökningen består av intervjuer med modersmålslärare, medan den andra delen är en enkätundersökning som genomfördes med elever i åk 6 och elever från åk 8 på högstadiet. Hela studien utfördes på en skola i södra Sverige. Studien visade betydelsen av modersmålslärarens roll inom modersmålsundervisning. De behöver utforma undervisningen efter elevernas olika nivåer exempelvis genom att använda passande läromedel för undervisning och därmed utforma undervisningen på ett sådant sätt så att eleverna blir engagerade i både sitt kunskapssökande och i sin språkutveckling. De metoder som framkom av studien för att engagera elever i modersmålsundervisningen var bland annat skönlitteratur, sagor, samtal, dialoger, presentation av egna tankar och idéer. De visade sig ha en mycket bra effekt för att nå ett framgångsrikt resultat i modersmålsundervisningen i arabiska.

Min avsikt med denna uppsats var att undersöka hur en grupp högutbildade kursdeltagare upplevde att dagens sfi-utbildning fungerar med avseende på möjligheterna som gavs för att uppnå utbildningens mål samt huruvida de uppfattade dess utformning och mål jämfört med hur dessa anges i ämnesbeskrivningen. Resultaten av undersökningen visade att kursdeltagarnas uppfattningar stämde väl överrens med ämnesbeskrivningen och att enbart få skillnader framträdde mellan deras synsätt och ämnesbeskrivningen. De ansåg att sfi-utbildningen var välplanerad och att den fungerade bra. / The purpose of this paper was to study how a group of students with academic backgrounds described the course in Swedish for immigrants. Two aspects were considered: first, was there sufficient opportunity to achieve the courses goals and second were there differences between the students understanding of the courses content and goals with respect to the presented course documentation. the results of the study showed that the students understanding of the content and goals of the Sfi course matched well with the provided course description. Only few minor differences were apparent. The students in this study estimated that the Sfi course they attented was well planed and highly efficient.

Intentionerna med vår undersökning har varit att undersöka nyanlända elevers respektive lärarnas uppfattning om förberedelseklassen. Vi redogör för elevernas förutsättningar och behov, samt hur de kämpar för att anpassa sig i den nya skolan. Vi beskriver även lärarnas tankar om elevernas behov. I vår slutdiskussion har vi dragit slutsatsen att det är mycket som behöver bli bättre i skolan. Vi efterlyser bättre samarbete mellan förberedelseklasslärarna och övriga personal i skolan, samt bättre kontakt med modersmålslärare och föräldrar. Vi anser att ett bra samarbete och bättre inställning till nyanlända elever skulle bidra till ökad utveckling och lärande.

Syftet med detta arbete är att - ur ett lärarperspektiv – undersöka vad två modersmålslärare och två svensklärare anser om modersmålets betydelse för flerspråkiga barns språkinlärning och vilka förändringar de anser skulle förbättra förutsättningarna för undervisningen. För att besvara syftet, ställs tre forskningsfrågor, som handlar om pedagogernas åsikter om modersmålets betydelse och hur de arbetar med detta vid undervisning i det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare: två modersmålslärare och två lärare, som arbetar med introduktionsklasser. Alla respondenterna ansåg att modersmålet är mycket betydelsefullt för andraspråksinlärningen och tidigare forskning visar att goda kunskaper i förstaspråket inte bara gynnar elevernas andraspråk, utan även deras kunskapsutveckling inom andra skolämnen. Samtliga respondenter anser att modersmålsundervisningen är mycket viktig för barn med annan bakgrund och annat hemspråk. De menar att det är viktigt att utgå från vad eleven kan och vilka erfarenheter eleven har med sig Samtliga informanter menar att antalet lektioner i modersmål bör bli betydligt fler och att lektionspassen sprids över hela dagen och inte som nu ligger på sena eftermiddagar ofta efter ordinarie skoldag. Dessutom önskas att både elever och lärare ska vara från samma skola/skolor så att någon form av samarbete med elevernas övriga ämnen blir möjliga.