Syftet med studien är att skapa kunskap om hur lärare på fritidshemmet beskriver att de kommunicerar med flerspråkiga elever med bristande kunskaper i svenska.  Forskningsfrågorna är: Vilka regler finns vad gäller vilka språk som får användas på fritidshemmet?, Hur gör lärarna på fritidshemmet när det uppstår missförstånd i kommunikationen? samt Hur kommunicerar lärarna på fritidshemmet med elever och vårdnadshavare med kunskaper i andra språk? Empirin är skapad genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studien utfördes i en kommun i södra Sverige. Sammanlagt intervjuades sex lärare på fyra olika fritidshem. Resultaten visar att fritidshemmen har regler kring språk. Bara svenska ska pratas och det ska vara ett gott språkbruk. Kommunikationen med elever sker muntligt, men även med hjälp av tolk eller via andra elever. Vidare framkom att kommunikationen skedde med kroppsspråket, som till exempel pekande. Lärarna i studien menade att de inte arbetar med språk på ett specifikt sätt. Vid senare samtal visade det sig vara de motsatta. Missförstånd har uppstått hos både elever och vårdnadshavare. Då försöker lärarna att förklara igen. Lärarna i studien kan engelska, tyska, franska och spanska, men i varierande kunskaper. Bland eleverna är arabiska, assyriska och bosniska  representerade enligt majoriteten lärare. Elever med andra modersmål än svenska lär sig svenska väldigt fort.

Det svenska samhället är inte längre etniskt homogent. I klassrummen runt om i Sverige möts barn från hela världen och ska tillsammans med lärarens hjälp nå de kunskapskrav som står skrivna i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lärare behöver idag anpassa sin undervisning till mer än olika kunskapsnivåer, de behöver även beakta språkliga nivåer och måste kunna anpassa sin undervisning så det gynnar alla elevers både språk och kunskapsutveckling. I den här uppsatsen har vi undersökt hur två undervisande lärare med olika utbildningsbakgrund ser på språkutveckling och hur de arbetar med språkutveckling i sin undervisning. Syftet med undersökningen är att undersöka undervisningen i svenska, med fokus på språkutveckling för elever, hos två lärare och diskutera den utifrån deras olika behörigheter. En lärare med behörighet i svenska, och en lärare med behörighet i både svenska och svenska som andraspråk. Vi har genomfört observationer och intervjuer för att samla in material. Resultatet visar på stora skillnader mellan de två lärarna i både retorik och praktik. Vi tolkar resultatet som en effekt av lärarnas tidigare utbildning och kan se tydliga kopplingar mellan en lärares praktik och retorik och befintlig forskning om språkutveckling medan den andra läraren inte visar på kunskap om ämnet. Vi konstaterar att grundlärarutbildningen bör uppdateras och även innehålla behörighet i svenska som andraspråk då den kursen ger större och djupare kunskaper om språkutveckling och hur man hjälper elever utveckla ett starkt skolspråk.

Den ökade mångkulturaliteten och flerspråkigheten i dagens skola ställer allt större krav på lärare i sin matematikundervisning. Detta arbete berör lärares erfarenheter av studiehandledning på modersmål som ett hjälpmedel för flerspråkiga elever i matematik. Studiehandledning är ett relativt nytt fenomen inom skolans värld men ett uppskattat medel för att hjälpa flerspråkiga elever förstärka sitt ordförråd och förståelse på modersmålet parallellt med att de lär sig det svenska språket och ämnena i svensk skola. Genom denna studie har jag undersökt lärares uppfattningar om studiehandeldning i matematik, modersmålets betydelse för lärande i matematik samt möjligheter och begränsningar lärare uppfattar att studiehandledning i matematik medför. Studiehandledning på elevernas modersmål har visat sig i stor grad vara uppskattat och behövligt i många skolor, ett hjälpmedel för lärare att använda för att ge alla elever chansen att lyckas med sin utbildning.

Mitt syfte med den här studien var att undersöka hur fem pedagoger uppger att de jobbar språkutvecklande på förskolan, både med svenska språket samt barnens modersmål. För att göra det använde jag mig av metoden intervjuer. Fyra intervjuer skedde i personliga möten på förskolorna där de jobbade och en intervju skedde via mailen. Det som framkom under intervjuerna var att pedagogerna anser att barnens språkutveckling sker i vardagliga aktiviteter så som läsa böcker, sjunga sånger, spela spel o.s.v. Det som också framkom under intervjuerna var att pedagogerna inte riktigt viste hur de skulle stödja barnens modersmålsutveckling. Eftersom pedagogerna oftast inte själva kan barnens modersmål när det är annat än svenska, så blir det svårt för dem att stödja det språkets utveckling. Det pedagogerna kan göra då är att visa intresse för barnens modersmål och uppmärksamma det på olika sätt som till exempel låta barnet presentera lunchen på sitt modersmål.

Denna studie handlar om flerspråkighet i förskoleklass och undersöker hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkighet samt hur de beskriver att de använder andra modersmål i sin verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskoleklasser med flerspråkiga barn. Som analysverktyg för att se hur resultatet besvarar studiens forskningsfrågor används den sociokulturella teorins begrepp den närmaste utvecklingszonen och stöttning. Resultatet av studien visar att pedagogerna är medvetna om betydelsen av att de flerspråkiga barnen får använda sina modersmål i verksamheten och pedagogernas berättelser visar även på ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet. I resultatet framkommer också hur pedagogerna beskriver flera olika sätt de använder sig av andra modersmål i sin verksamhet. Analysen visar hur det kan tolkas som olika sätt att stötta de flerspråkiga barnens språkutveckling både på modersmålet och på det svenska språket. Resultatet visar även att pedagogerna beskriver hur de anpassar sin undervisning efter barnens språkliga nivå för att alla ska ha möjlighet att tillägna sig den undervisning som förekommer i förskoleklassen.

Studien behandlar förskollärares tal om och erfarenheter av ”tecken som stöd” för barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Syftet är att få kunskap om hur ”tecken som stöd” kan hjälpa barn med annat modersmål än svenska att ”kickstarta” svenskainlärningen i förskolan. Syftet är även att få reda på vilka sätt tecken underlättar barnets kommunikation och tillägnandet av det talade svenska språket. Metoden var induktiv, kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Två förskollärare valdes att delta i intervjuundersökningen. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att ”tecken som stöd” fungerar väl som initial hjälp för barn med annat modersmål än svenska att tillägna sig det svenska språket. De menar att barnen snabbt tar till sig tecken och börjar själva kommunicera med dessa när de inte kan orden på svenska eller vågar uttrycka sig. Vidare visar resultatet att matsituationer och samlingar är exempel på situationer där både tecken och bilder kan användas för att förstärka ord.

I dagens samhälle och skola finns det elever med flerspråkighet. Vårt samhälle innehåller språkliga resurser i en stor variation men de flerspråkiga eleverna får inte alltid den stöttning de behöver i det svenska språket. Det primära syftet med litteraturstudien är att tydliggöra hur lärare kan stötta flerspråkiga elever i deras andraspråksutveckling. Metoden som använts är en systematisk litteratursökning för att undersöka tillämplig forskning inom vårt valda område. Denna studie har identifierat några av de viktiga faktorerna för stöttning i andraspråksundervisning: modersmålsundervisning, höga förväntningar och krav, tydlighet i kommunikation och val av undervisning. För vidare forskning inom detta område behöver vi se och förstå stöttningens betydelse ur elevernas perspektiv, det vill säga att undersöka vad flerspråkiga elever själva anser att de behöver för att vidareutvecklas i sitt andraspråk.

Syftet med denna studie är att återge aktuell forskning kring modersmålets inverkan hos illiteratas inlärningav ett andraspråk. För att kunna ge svar på studiensfrågeställningar redogörs för centrala begrepp inom andraspråksinlärning.Ett resultat som framkommer är att användningen av modersmålet inom ramen för undervisningen genereraren självkänsla hos inläraren. Modersmålsanvändningen gör ocksåatt inlärarenfår ökade möjlighetertillintegration i samhället.Dels kan redan befästa kunskaper och erfarenheter från modersmåletanvändasvid läsning och skrivande på andraspråket. Dels visas hos inläraren prov på en stolthet över sittkulturella arv. Tidigare språkkunskaper skapar förutsättningar för andraspråksinlärning ochger därmed en större tillförsikt till inlärarens egenförmåga.Genom ettsamarbete mellan modersmålslärare ochsfi-lärarekan en mer enhetlig bild förmedlasav en inlärares inneboende kunskaper och erfarenheter. Rent konkretkan läraren inkludera modersmålsläraren i läs-och skrivutveckling för de inläraresom inte tillgodogjort sig detlatinskaalfabetetet.

I den här studien undersöks vilka arbetsmetoder förskollärare och modersmålslärare använder för att stödja barns språkutveckling samt hur de uppfattar undervisningsmetoderna som de använder. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ fallstudie med en fenomenografisk syn i analysen av materialet. Jag har valt att intervjua förskollärare och modersmålslärare för att se om det finns likheter och skillnader mellan dessa två yrkesgruppers användning av, och inställning till, undervisningsmetoder för språkinlärning. Urvalet av förskolan var att det var en mångkulturell förskola och den var mest passande i min valda undersökning då jag valde att ha med barn med annat modersmål. Respondenterna uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling är att språk förvärvas genom interaktion och samspel med omgivningen och för att utveckla språk måste barn få lov att höra, uppleva, prova och tillägna sig språk genom olika aktiviteter. Det är enligt respondenterna även viktigt att förtydliga så mycket som möjligt med hjälp av de olika hjälpmedel, så som sång, bilder, böcker. Resultatet om likheter och skillnader mellan de två yrkesgrupperna var att båda yrkesgrupperna tyckte att högläsning är viktigt för språkutvecklingen och en av skillnaderna var samlingen, modersmålslärarna kan ha mellan två till fyra barn i jämförelse med förskollärarna som har fler.

Inledning Modersmålslärare har i samband med bemötande av flerspråkiga barn på förskolan och skolan ett pedagogiskt uppdrag. För att kunna fullfölja sitt uppdrag finns det lagar och bestämmelser i form av läro- och kursplan som ska följas. I uppdraget ingår att besöka förskolor och skolor för att undervisa i modersmål. Det innebär i sin tur att det inte endast sker i samspel med barn/elever, utan även med dessa elevers ordinarie lärare samt vårdnadshavare. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur modersmålslärare beskriver sitt uppdrag. Vilka arbetsmetoder använder sig en modersmålslärare av i modersmålsstöd i förskola och undervisning på skola samt hur modersmålslärare upplever sina relationer med övriga lärare och pedagoger, elever och dess vårdnadshavare. Metod För att kunna besvara frågeställningar och syfte har intervju som kvalitativ metod använts. Fyra modersmålslärare intervjuades med strukturerade frågor som bestämdes i förväg samt följdfrågor som komplettering till undersökningen. Resultat Resultaten från dessa intervjuer visar modersmålslärarnas olika erfarenheter av samspel med ovannämnda personer samt på vilket sätt och under vilka förhållanden mordersmålslärarna bedriver undervisningen för att bidra till utvecklingen av språk hos barn med ett annat modersmål. I resultaten framkommer en beskrivning av samspelet med andra vuxna, ordinarie lärare och vårdnadshavare samt sina arbetsupgifter som på olika sätt är involverade i ett barns språk utveckling.