Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare och specialpedagoger arbetar med att stötta och stärka barn med annat modersmål än svenska. Studien utgår från den sociokulturella teorin eftersom språket och kulturella värden ligger i fokus i studien. För att få svar på mina frågeställlningar användes kvalitaiva forskningsintervjuer med ett urval av förskollärare och specialpedagoger med erfarenheter och kunskap inom ämnet. Genom resultatet visade det sig vilket sätt förskolärarna och specialpedagogerna arbetade med för att stötta och stärka barn med annat modersmål än svenska. Respondenterna som deltog i intervjuerna var övertygade om att barnens modersmål var viktigt för barnens språkutveckling. Resultatet visar att förskollärarna och specialpedagogerna inte uppmärksammade eller arbetade medvetet med barnens olika kulturer och olika bakgrunder i förskolans verksamhet som med barnens språkutveckling.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om förskollärares metoder och strategier för att stötta barns flerspråkighet i förskolan. Data har samlats in med hjälp av sju intervjuer med verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna visserligen stöter på svårigheter i arbetet med flerspråkighet men att arbetet med att stötta barnen samtidigt fungerar positivt. Av resultatet framgår också att förskollärarna använder olika metoder och tillvägagångssätt, exempelvis AKK, digitala verktyg och att samarbeta med vårdnadshavare. Förskollärarens förhållningsätt gentemot flerspråkighet kan influera det förekommande möjliga svårigheter. Studiens deltagare lyfter fram betydelsen av att de har ett positivt förhållningssätt för att hitta möjligheter och lösningar för att utmaningar som språkbarriärer och tidsbrister. De uppger också att de ser de fler möjligheter än svårigheter. En slutsats från studien är att arbetslaget bör sträva efter en grundläggande inställning och ett gemensamt synsätt för att göra underlätta arbetet och för att stötta barnens flerspråkiga utveckling vilket också bidrar till att lyfta språkets betydelse och stärka detta viktiga arbete i landets förskolor.

<p>Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.</p>

Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.

Syftet med examensarbetet är att beskriva hur samarbetet mellan ämneslärare och modersmålslärare fungerar på två skolor. Med detta syfte ingår det att studera vilka arbetsformer som lärarna använder för att hjälpa elever med svenska som andraspråk och nyanlända med att utveckla ämneskunskap i enlighet med skolan styrdokument. En intervjuundersökning har genomförts och i uppsatsen redovisas de uppfattningar lärarna har om modersmålsundervisningens plats i utbildningen. Resultatet av arbetet visar att samarbetet mellan modersmålslärare och ämneslärare kan vara ett effektivt redskap för att underlätta elevernas konstruktion av ämneskunskaper, särskilt för eleverna som inte behärskar det aktuella undervisningsspråket. De lärare som har deltagit i studien anser sammanfattningsvis att modersmålsundervisning fungerar som ett redskap för eleven och att den hjälper hen att uppfylla kunskapskraven i ämnet. Lärarna har utvecklat kreativa samarbetsformer för att främja tvåspråkiga elevers respektive nyanlända elevers lärande.

I min uppsats vill jag belysa lärares uppfattningar om modersmål och modersmålslärares betydelse för nyanlända elever. Lärarna som intervjuats är modersmålslärare och andra ämneslärare. Forskning som gjorts tidigare om modersmål har bevisat hur viktigt modersmål är för identitet, trygghet, och för andra språkinlärningar. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer i undersökningen. Jag har intervjuat två modersmålslärare och fyra ämneslärare. Resultaten som framgår är att ämneslärare och modersmålslärare är medvetna om att modersmålet har en stor betydelse och roll för andraspråkselever och deras trygghet/identitet. Dessutom är modersmålsläraren av stor betydelse för nyanlända elever då hon eller han är som en bro eller brygga för dessa elever vilket framgår av forskning.

Syftet med uppsatsen är att få en djup förståelse kring pedagogers förhållningssätt till flerspråkighet.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur språklärare på en gymnasieskola upplever ”flerspråkighet” när det gäller undervisning av elever med utländsk bakgrund. Följande frågeställningar beaktades i studien: Vilka didaktiska utmaningar upplever språklärarna som undervisar elever med annat modersmål än svenska att det finns i klassrummet?  På vilket/vilka sätt upplever språklärarna att flerspråkighet är en möjlighet eller ett hinder för elever med ett annat modersmål än svenska? Vilken betydelse anser några språklärare att modersmålet har för elever med utländsk bakgrund? Metoden som användes var kvalitativ och resultatet samlades in via semistrukturerade intervjuer av fyra lärare på en gymnasieskola i centrala Sverige. Resultatet visade att flerspråkighet var en möjlighet samtidigt som det också kan vara ett hinder för eleverna. Detta berodde på vilket språklig nivå eleverna uppnått i svenska eller modersmålet. Om elever har en stark bas i modersmålet eller svenska kan språk berika varandra vilket är en möjlighet. Dock är det hinder om eleven varken har svenska eller sitt modersmål att luta sig mot. Det visade också att det finns didaktiska utmaningar i klassrummet med elever med utländskbakgrund, men att de eleverna även var en tillgång i undervisningen. Jag kom även fram till att det fanns en monokultrullnorm på skolan eftersom normen på skolan är att vara så ”svensk” som möjligt och att modersmålsundervisningen inte har lika hög prioritet som de övriga ämnena. Resultatet visade även att informanterna inte hade fått fortbildning om flerspråkighet eller interkulturell pedagogik.

För att främja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever har Skolverket (2013) gett ut stödmaterialet Studiehandledning på modersmål både som stöd för dem som organiserar studiehandledningen, dvs. kommuner, och för dem som verkställer den, dvs. pedagoger och studiehandledare.  Syftet med denna studie är att synliggöra organisationen kring, arbetet med och kunskapen om fenomenet studiehandledning på modersmål i en kommun. Syftet har uppnåtts genom en fallstudieansats som belyser dels hur de ansvariga organiserar stödet studiehandledning, dels vilken kunskap som finns hos de olika aktörerna, dvs. specialpedagogerna, de som organiserar och de som ger studiehandledning. Utifrån informanternas svar identifieras två faktorer som har betydelse för hur studiehandledningen bedrivs; för det första att värdefull tyst kunskap som finns hos aktörer på modersmålsenheten inte uppmärksammas och inte görs till kollektiv kunskap, för det andra att handledningen (stöttningen) av eleverna inte samordnas, dvs. aktörerna agerar oberoende av varandra. Resultatet visar att det finns en interkulturell kompetens hos studiehandledarna och på modersmålsenheten, som dock inte tycks nå ut till eller vara förankrad på kommunens skolor. På skolorna är det rektorerna för skolenheterna i fråga, som har det yttersta ansvaret för att skapa en fungerande organisation för studiehandledningen på modersmål, och som alltså bör ta ansvar för att denna kompetens når ut till berörda genom att stödja implementeringen av vad det innebär att studiehandleda.