Denna undersökning syftar till att undersöka vilka anpassningar rektor och lärare gör inom matematikundervisningen för elever med annat modersmål då antalet elever med annat modersmål har ökat de senaste åren till följd av den ökade invandringen. Tidigare forskning visar att det finns en problematik kring matematikundervisningen för dessa elever då språk, kultur och andra metoder för uträkningar kan ställa till det för dem. Forskningen visar även att elever som lär sig grunderna i matematiken på sitt andraspråk har sämre betyg än både elever med svenska som modersmål och elever som hunnit gå i skola i sitt hemland. I denna undersökning har rektorer och lärare på tre skolor i en mellanstor kommun intervjuas för att belysa hur olika skolor anpassar matematikundervisningen för dessa elever. För att få fram vilka faktorer skolorna inte kan påverka och vilka anpassningar de sedan gör användes begreppsverktyget frirum, yttre gränser och inre gränser. Resultaten visar att det verkar som att rektorerna till största del gör anpassningar mot alla ämnen men som även påverkar matematikundervisningen. När det gäller lärarnas anpassningar så verkar det finnas ett samband mellan deras möjligheter att undervisa enligt tidigare forskning och deras undervisningsmetoder samt vilket läromedel de använder.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare (på en högstadieskola och en skola med vuxenutbildning), som träffar elever med ett annat modersmål än svenska, har för attityd till det. Modersmålet har betydelse för lärandet inom olika skolämnen och omgivningens attityd till det språket spelar en viktig roll. Avsikten är också att undersöka vad dessa lärare har för uppfattning om vad andra elever på skolan har för inställning till, att eleverna talar ett annat modersmål än svenska på lektioner och raster. Resultaten mellan de båda skolorna och skolnivåerna ska jämföras för att se likheter och skillnader. Studien ska därför besvara följande frågor:  Vad anser lärarna att det finns för olika för- och nackdelar med att elever använder ett annat modersmål än svenska i undervisningen?  Hur tror lärarna att elevernas modersmål påverkar studieresultat/betyg?  Hur möjliggör lärarna att elever, med ett annat modersmål än svenska, får användning för sitt språk i undervisningen? En enkätundersökning har genomförts. Resultatet visar att de flesta lärarna har en positiv inställning till andra modersmål än svenska. Men de menar att andra elever tycker illa om när det talas andra språk än svenska på lektionerna. Studien visar också att lärarna anser att elevernas modersmål främjar inlärningen i övriga ämnen, och att jämförelser mellan modersmålet och svenskan ökar deras förståelse. Högstadielärarna menar dock att brister i modersmålet kan vara ett problem, eftersom eleverna kanske inte kan alla begrepp som används inom skolämnena. Då blir det svårt att förstå dem på svenska också. Vuxenlärare nämner att andra elever kan uppleva utanförskap, om de inte förstår vad som sägs i klassrumssammanhang. Högstadielärarna tycker att modersmålet varken påverkar studieresultatet bra eller dåligt. Majoriteten av vuxenlärarna anser att elevernas modersmål påverkar betygen på ett negativt sätt. Lärarna uppmuntrar sina elever att använda modersmålet i undervisningen. Översättning av ord och begrepp från svenska till modersmålet är det vanligaste sättet. Lärarnas svar har också jämförts med elevsvaren i den enkätundersökning, som genomfördes till det självständiga arbetet hösten 2018.

No description available.

Syftet med denna studie var att samla information om hur stort omfång av litteratur det finns på andra språk än svenska i ett skolbibliotek på en grundskola. Syftet med studien var att få en bild över hur olika språk utöver det svenska språket som representeras i både böcker och interiören i skolbiblioteket. Studien utgår från en forskningsfråga, en kvalitativ forskningsintervju och observation i ett skolbibliotek. För att svara på forskningsfrågan togs reda på hur skolbiblioteket arbetat med utbudet, och erkännandet av olika modersmål. Resultatet av studien visar på att det är många faktorer som behövs ha i åtanke vid utformningen av ett skolbibliotek i samband med arbetet av ett språkvarierat utbud.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att utveckla språket hos nyanlända elever i grundskolans tidiga år. Studien undersöker dessutom hur de nyanlända eleverna inkluderas i olika skolpraktiker. Undersökningen har en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med sex olika pedagoger. För att de nyanlända eleverna ska känna sig inkluderade och utvecklas språk- och kunskapsmässigt måste undervisningen anpassas. Eleverna tillgodogör sig kunskaperna genom att få stöd av studiehandledare.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta förskollärare beskriver arbetet med att göra barn med annat modersmål som ännu inte utvecklat det svenska språket delaktiga i språkliga sammanhang. Forskning visar att flerspråkighet är en utmaning för förskollärare och att språkkunskaper kan vara en förutsättning för barns delaktighet. Studien har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna arbetar med barn i åldrarna 3-5 år på sju olika förskolor i Sverige. Resultatet visar att barns varierande språkkunskaper både beaktas och osynliggörs i planering av aktiviteter. Förskollärarna använder olika metoder för att stötta barns kommunikativa uttryck, samt utvärderar barns delaktighet genom att läsa av kroppsspråk. Slutsatsen är att förskollärarna ser kommunikation som en grund för barns delaktighet och planerar, genomför och utvärderar aktiviteter med olika hänsyn till barn som ännu inte utvecklat det svenska språket.

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om förskollärares erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. Studien är gjord utifrån intervjuer med sex förskollärare på två mångkulturella förskolor. I studiens resultat synliggörs förskollärarnas erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. De uttrycker positiva erfarenheter kring arbetet samt att de belyser såväl utmaningar som möjligheter som finns i arbetet med flerspråkiga barn. Att lägga undervisningen på rätt nivå nämns som en utmaning men de uttrycker även möjligheter då de menar att ingå i en mångkulturell förskola bidrar till att fördomar förvinner. Samt att en ökad förståelse för olika kulturer skapas. Förskollärares erfarenheter kring samarbetet med vårdnadshavare beskrivs som en utmanande men viktig del, dels för att informera viktig information om barnet mellan hemmet och förskolan, dels i arbetet med barns språkutveckling. Förskollärarna beskriver att de arbetat mycket med sagor, sånger, rim och ramsor för att främja barns språkutveckling. Att arbeta med det här samt tala tydligt anser förskollärarna bidrar till en bättre språkförståelse hos barnen.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka förskolepedagogers föreställningar dels om flerspråkiga barn, dels av modersmålsundervisning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur förskolepedagoger på olika sätt arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Intervjuerna med fem förskollärare och en specialpedagog genomfördes vid två olika förskolor i södra Sverige. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Det sammanställda resultatet visade att modersmålsundervisningen saknas i de undersökta förskolorna, vilket ledde till att undersökningen delvis fick en annan fokus. Det saknas också dels specifika arbetsmetoder, dels extra resurser i arbete med flerspråkiga barn. Pedagoger stimulerar emellertid barnens språkutveckling genom olika aktiviteter som bygger på barnens önskemål och intresse så som gymnastik, sång, sagostund, bild, drama och utevistelse. Vidare visar studien att barnen lär sig i samspel med varandra och att förskolepedagogers förhållningssätt har stor betydelse för språkutveckling hos flerspråkiga barn. Det krävs engagerade och lyhörda pedagoger för att skapa en tillåtande miljö som stimulerar barnens språkutveckling.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskolan kan vara en stöttande arena för flerspråkiga barn och dess betydelse för barnets språkutveckling. För att kunna undersöka detta har kvalitativa intervjuer med förskollärare utförts på två olika förskolor. Det sociokulturella perspektivet där lärandet och utvecklingen sker i ett socialt sammanhang är den teoretiska utgångspunkten i studien. Studiens resultat visar att det finns en liknelse i hur de två förskolorna arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. De fyra pedagogerna som blev intervjuade, visar ett positivt förhållningssätt till de olika modersmålen som finns i förskolan, samt att de tar vara på dessa och integrerar dem i verksamheten på olika sätt. Pedagogerna anser viktigt att barnen ska utveckla ett bra modersmål, som har en stor betydelse inför andraspråksinlärningen. Resultatet visar även att pedagogerna arbetar på ett medvetet sätt för att stödja barns språkutveckling och använder sig av dagliga tillfällen och aktiviteter som sker i förskolan. Samspelet och interaktionen mellan aktörerna på förskolan samt ett bra samarbete med hemmet anses också spela en stor och viktig roll för språkutvecklingen. Mina slutsatser av studien är att samtliga förskollärare är engagerade och intresserade av barns olika modersmål som finns i förskolan och arbetar på ett medvetet sätt. Förskollärarna lyfter upp och gör synligt barnens modersmål på många olika sätt samt stödjer dem med hjälp av olika verktyg. Pedagogernas engagemang, bemötande och stöttning anses vara betydelsefulla i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.