I dagens svenska skolor ökar andelen flerspråkiga elever. Det är därför betydelsefullt att lärare i grundskolan är medvetna om hur de på ett effektivt sätt kan arbeta för att främja språk- och kunskapsutvecklingen för de flerspråkiga eleverna. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur verksamma lärare kan arbeta i grundskolan för att främja språkutvecklingen för flerspråkiga elever i sin undervisning. Fyra klasslärare och två modersmålslärare har intervjuats och med hjälp av följande frågor har syftet besvarats: Hur anpassas eller utformas undervisningen för andraspråkselever av lärare i klassrummet? Vilka pedagogiska hänsyn tar klass- och modersmålslärare konsideration till i undervisningen för andraspråkselever?  Hur ser den praktiska samverkan mellan klass- och modersmålslärare ut för att främja andraspråkselevers språkutveckling? Resultaten visar att ett starkt modersmål är betydelsefullt vid inlärningen av ett andraspråk, samt att samverkan mellan klass- och modersmålslärare bör förbättras. Slutligen har både lärares och omgivningens förhållningssätt en avgörande faktor för flerspråkiga elevers inlärning. / The number of bilingual students is increasing in today’s Swedish schools. Therefore, it is of importance that elementary school teachers are aware of how they can support bilingual students learning in an effective way. The aim of this study is to increase awareness in how active teachers, in elementary schools could work to develop bilingual students’ linguistic skills. Four classroom teachers, and two language teachers were interviewed with the following questions in mind: In what way is education for bilingual students adjusted or designed by teachers in the classroom? What educational accounts do class teachers and language teachers consider when teaching bilingual students? How is the practical interaction between class teachers and language teachers to develop bilingual students’ language development? The results show that a well-developed first language is crucial when learning a second language. Further on, findings suggest that an increased interaction between class teachers and language teachers should exist. Additionally, both teachers and the environment’s approach to being bilingual are important factors for bilingual students’ language development.

Detta är en rapport om skapandet av en produkt inriktad på användandet av språk inom undervisningen. Den riktar sig främst till lärare i årskurserna 4-6, som har nyanlända elever i sina klasser. Produkten är skapad som ett informationshäfte, menat att introducera arbetssättet genom teorier och konkreta sätt att arbeta i klassrummet. Teorin som produkten grundar sig i är det sociokulturella perspektivet på lärande och språkets vikt i undervisningen. Under arbetets gång har vetenskapliga artiklar, litteratur och annat material undersökts och ligger till grund för produkten.

Sammanfattning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt land och förskoleverksamheterna möts idag av barn och vuxna som talar många olika språk. Detta ställer krav på hur barn med annat modersmål stöttas. Därför fokuserar studien på hur förskolan bedriver olika former av modersmålsstöd beroende på vilka förutsättningar som finns att tillgå. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar arbetet med modersmålsstöd för en inkluderande verksamhet. Genom våra forskningsfrågor ville vi ta reda på hur de uppfattar sitt arbete med att främja barns modersmål samt vilka möjligheter och utmaningar de upplever i arbetet med och samspelet kring modersmålsstöd för en inkluderande verksamhet. Metod Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som metod och har genomfört en fokusgruppintervju som inriktar sig på en specifik grupp med olika erfarenheter, i detta fall förskollärare. I metod delen beskrivs urval, genomförande, forskningsetik, tillförlitlighet och giltighet samt analys av resultatet. Resultat I resultatet framkom det att förskollärarna ser det som en utmaning att arbeta med modersmålsstöd eftersom modersmålspedagogerna nyligen har tagits bort från verksamheten. Förskollärarna upplever att de inte kan tillgodose alla barns olika modersmål samtidigt som de försöker skapa möjligheter i deras arbetssätt för att främja det. De beskriver olika redskap och metoder som de använder för att främja modersmålsstödet.

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, ämnesprov 2008 i åk 9, visar att mer än en fjärdedel avelever som har ett annat modersmål än svenska inte når målen i matematik. Hur kan elevermed annat modersmål än svenska nå framgång och utvecklas i ämnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att få kunskaper om vilka arbetssätt det finns somförbättrar inlärningen för elever med annat modersmål. Studien har utgått frånBronfenbrenners teori som har fyra nivåer, mikro-, meso-, exo- och makronivå och fokuseratpå elevens, hemmets, lärarens, skolans, arv/miljöns, språkets och kulturens roll för framgång.SYFTE:Syftet är att ta reda på vilka framgångsfaktorer lärare menar är viktiga för att elever med annatmodersmål än svenska ska nå framgång i ämnet matematik.METOD:Åtta verksamma lärare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmål än svenska har intervjuats. Hälften av dessa lärare hade själva annat förstaspråk änsvenska. Intervjufrågorna har gällt vilka faktorer de intervjuade lärarna anser vara viktiga föratt deras elever ska nå framgång i matematik. Intervjusvaren har analyserats genom attfaktorerna grupperats enligt Bronfenbrenners fyra nivåer, mikro-, meso, exo- och makronivå.RESULTAT:Studien försöker att vända på synsättet om elever med annat modersmål när det gäller derasresultat i matematik. Studien visar att de intervjuade lärarna anser att det finns faktorer somger framgång i matematik för elever med annat modersmål än svenska.De intervjuade lärarna anser att god självbild, lust, motivation, stöd från föräldrar och ettstarkt modersmål är viktiga faktorer för att elever med annat modersmål än svenska ska nåframgång i matematik.

BAKGRUND:Läxläsning och framgångsrika skolresultat hänger ihop och handlar om framgångsrika relationer som barn och elever kan uppnå i ett samspel med sin omgivning.Modersmålets användning parallellt med förstaspråket har enligt forskning visat sig vara betydelsefullt för barnets andraspråksinlärning. Pedagogerna och föräldrarna är nyckelpersoner till elevernas framgång i både språkutvecklingen och de resultat som de uppnår i skolan.SYFTE:Syftet med denna studie är att ta reda på hur föräldrar och pedagoger bedömer att deras barn elever/utnyttjar sitt modersmål under läxläsning.METOD: Metoden som valdes för denna studie är av kvalitativ art med intervjuer som redskap. Studien fokuserar på urvalsgruppernas uppfattningar om hur barn och elever utnyttjar sitt modersmål vid läxläsning.RESULTAT:Resultatet som framkom i studien visade att barnen/eleverna utnyttjade enbart sitt modersmålvid läxläsning utan förstaspråket kompletterade andraspråket och vice versa.

<p>Syftet med vår undersökning är att undersöka hur tvåspråkiga elever beskriver vilka fördelar som finns med att vara tvåspråkig samt problem med att lära sig modersmålet. Vi vill undersöka detta eftersom vi anser att det är angeläget att ta reda på vilka fördelar som kan påträffas med att vara tvåspråkig och vilka problem som kan uppstå med att lära sig modersmålet. Samtidigt vill vi undersöka vilken betydelse modersmålsundervisning har för tvåspråkiga elever. För att söka svar på våra frågeställningar använde vi en kvalitativ metod där vi genomförde intervjuer med åtta tvåspråkiga elever. Intervjuerna visar att samtliga elever beskriver att det är väldigt bra att de kan deras modersmål eftersom de då kan kommunicera med släktingar och vänner där man talar ursprungsspråket, men några anser att det ibland kan vara svårt att till exempel skriva, eller komma ihåg ord på modersmålet. Ungefär hälften av eleverna hade modersmålsundervisning, medan några hade slutat på grund av att de inte tyckte att det var roligt att gå på modersmålsundervisningen. Några elever beskriver också att det ibland är tråkigt och jobbigt att kunna två språk eftersom man då måste jobba extra mycket, men samtidigt berättar de är det väldigt bra att kunna ett annat språk om man vill åka till det landet där språket talas</p>

<p>Forskning visar att modersmålet ofta är väldigt betydelsefullt för individen; bland annat är det viktigt för identiteten, språkutvecklingen och den kognitiva förmågan. Med anledning av detta har modersmålsundervisningen i skolan en viktig funktion att fylla. Syftet med denna studie var att belysa flerspråkiga elevers uppfattningar om det egna modersmålet och modersmålsundervisningen som de deltar i. Syftet var dessutom att belysa vilken pedagogisk grundsyn som verkar genomsyra modersmålsundervisningen i de aktuella undervisningsgrupperna. Efter noga övervägande användes en kvalitativ forskningsmetod för att besvara forskningsfrågorna. Semistrukturerade intervjuer ägde rum med sex stycken flerspråkiga elever år 3 som har kurdiska eller arabiska som modersmål. I denna uppsats redovisas vad den aktuella gruppen elever har för åsikter om modersmålet och modersmålsundervisningen. Bland annat går det att urskilja att de anser att modersmålet och utvecklandet av detta är betydelsefullt. Vidare lämnar de en mängd synpunkter på modersmålsundervisningen. Utifrån deras beskrivningar av lektionsinnehållet har det även gått att dra vissa slutsatser om vilken pedagogisk inriktning modersmålsundervisningen har; mycket pekar på att det verkar handla om undervisning med behavioristiska inslag.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier.</p>

<p>Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka flerspråkiga elevers attityd till sitt modersmål, samt se hur miljöfaktorer påverkar elevens attityd. Till denna studie används en kvalitativ metod som går in mer på djupet. Resultatet visar att den primära socialisationen har störst påverkan på elevens attityd och att den sekundära socialisationen även spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra är att ju säkrare man är i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden.</p>