<p>Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse högläsning har för barn i förskolan och deras språkutveckling och ta reda på vilka pedagogiska metoder pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att högläsning är viktigt för barns språkutveckling. Litteraturen belyser också hur betydelsefull högläsning är för språkutvecklingen. Därför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gäller att delge barnen god litteratur via högläsning.</p>

<p>Mattsson, M. (2006). Att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande. En fallstudie på en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. (Svenska för gymnasieskolan. C-uppsats, 10 p.) Växjö universitet, Institutionen för humaniora (GLC180).</p><p>Syftet med undersökningen var att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande, hos en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen gjordes med fallstudien som metod. Flera informationskällor användes: intervjuer; skriftliga dokument i form av läsloggar och skönlitterära texter. Resultatet visar att Anton, det unika fallet, utvecklat sin läsning, det vill säga ökat sin kompetens både språkligt och litterärt samt utvecklat läslust. Det har också framkommit att talboken har varit det medel som gjort att detta varit möjligt för Anton, trots hans läs- och skrivsvårighet.</p>

<p>Dagens svenska samhälle ställer stora krav på läskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lässvårigheter innebär det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjälp av tekniska läshjälpmedel.</p><p>För att ta reda på vilka kompensatoriska tekniska hjälpmedel som används i den svenska grundskolan och vilka lässvårigheter eleven har som får tillgång till läshjälpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger från två kommuner. Resultatet visade att det var ett fåtal läshjälpmedel av dem som marknaden erbjuder som används i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska läshjälpmedel är i ett inledningsskede. De elever som erbjöds tekniska läshjälpmedel är de som har stora svårigheter i läsprocessen och därmed uppnår de inte kursplanens mål.</p>

<p>Vårt syfte med detta arbete var att undersöka om barns läsvanor av olika texter på fritiden påverkar deras läsförståelse och läshastighet. Vi har utifrån syftet ställt två frågor:</p><p>· Påverkar barns läsvanor på fritiden deras läsförståelse och läshastighet?</p><p>· Finns det skillnader i barns läsförståelse och läshastighet, beroende på vilken typ av text de konsumerar (såsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig läser skönlitteratur på fritiden?</p><p>Till grund för vår undersökning är 23 elever i årskurs fyra. Metoden vi använt är, kvalitativ där vi har genomfört intervjuer för att få fram urvalsgrupper. För att få reda på elevernas läs- förståelse och läshastighet, fick eleverna läsa en saga och svara på frågor som hade anknyt- ning till texten.</p><p>Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poäng är redovisade i diagram. Den visar också vilka skillnader det finns mellan gruppernas läsförståelse och läshastighet.</p><p>Den slutsats vi har dragit av vår undersökning är den, att barn som både läser skönlitteratur och nyttjar det visuella medieutbudet regelbundet, är de som har den bästa läsförmågan.</p>

<p>I den här undersökningen analyseras texter skrivna av elever i olika skolår. Skillnader i texterna jämförs på helhets-, menings-, ord- och teckennivå, mellan de olika skolåren. Tjugo texter, tio från skolår 3 och tio från skolår 5, analyseras funktionellt och strukturellt. Elevurvalet har jämn könsfördelning och hälften har ett annat modersmål än svenska. Resultatet visar att skillnaderna mellan skolåren är små och främst på menings- och ordnivå. I skolår 5 skriver eleverna fler fullständiga meningar, använder fler långord och färre särskrivningar men textlängderna varierar mer än i skolår 3. Oavsett skolår använder eleverna sagans berättelsestruktur, avslutar meningarna med punkt och använder initial versal. Några elever skriver korta texter, har en enkel syntax eller skriver inte enligt skrifspråkets normer, vilket kan tyda på att eleverna har språksvårigheter eller svenska som andraspråk.</p>

<p>Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsärskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar på elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår 1-5. Examensarbetet framhåller också likheter och olikheter mellan metoder och arbetssätt i skolformerna gällande läs- och skrivinlärning. Undersökningen bygger på personalens och ledningens åsikter.</p><p>Av resultatet kan man utläsa att all personal vill samverka och att ledningen är positivt inställd. Alla har dock inte samma syn på vad samverkan är och personalen är oroliga för att tid och resurser inte räcker till. Skolformerna har olika styrdokument och undervisningen är mer individualiserad på grundsärskolan.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vuxna andraspråksstuderandes attityder till svenska språket, deras upplevelse av den kommunikativa förmågan på svenska samt deras bedömning av modersmålets inverkan på svenskinlärningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmål: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har använts är samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska språket och språkinlärningen. Flera uppfattar samtal med modersmålstalare i svenska som svårt, liksom svenskt uttal och prosodi. Den svenska grammatiken anses däremot överlag som relativt lätt i förhållande till andra språk. Tidigare forskning visar att framför allt uttal och prosodi har stor betydelse i svenska språket och slutsatsen som kan dras utifrån detta är att en medvetenhet om uttalets och prosodins betydelse är en förutsättning för att man som andraspråksinlärare ska fortsätta arbeta med att utveckla sitt språk. Att kommunikation med modersmålstalare upplevs som svårt grundar sig troligen till viss del på antingen överdriven eller avsaknad ackommodation i samtalet.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet påverkar valet av läsinlärningsmetod. Vilka skillnader kan man se mellan mer erfarna lärarna och nyutbildade? Vi ville även undersöka vilka övriga komponenter det är som påverkar undervisningen i läsinlärning.</p><p>Metoden för vår undersökning har varit kvalitativa intervjuer. Vår målgrupp var lärare som arbetat mindre än 5 år och lärare som arbetat mer än 30 år.</p><p>Resultatet pekar på att de erfarna lärarnas utbildning fortfarande spelar en stor roll i läsundervisningen. För de mindre erfarna är skolans undervisningsmetoder den enskilt största faktorn när man väljer metod. Varje lärare sätter dock sin personliga prägel på undervisningen genom olika inslag som väljs efter vad man tror är bra för eleverna.</p>

<p>I den här uppsatsen har vi tittat närmare på hur det står till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.</p><p>I vår uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att få veta vad lärare i gymnasieskolan ska sträva efter i sin undervisning har vi också ägnat en del av uppsatsen åt läroplaner och kursplaner.</p><p>Vårt syfte är att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut på gymnasiet och vilken inställning lärarna har till grammatik. Våra frågeställningar är *Vilken inställning har lärare på gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lärare med grammatikundervisning på gymnasieskolan?</p><p>Vi genomförde sex djupintervjuer med lärare i svenska på gymnasieskolan. Lärarna är i olika åldrar och arbetar på två olika skolor och kommuner. Intervjuerna har genomförts med samma förberedda och standardiserade frågeställningar.</p><p>Vår undersökning visar att lärarna är överens om att kärnan i A-kursen i svenska är tala, läsa och skriva. Dock lägger de tyngdpunkten olika på momenten. De är också rörande överens om att det finns grammatiska termer och moment som en elev ska kunna när hon/han börjar A-kursen. Vad de ska kunna är de oense om.</p><p>Lärarna ser grammatik som ett viktigt redskap för att kunna tala om språk. De vill dock inte lägga för mycket tid på baskunskaperna i grammatik utan vill kunna använda den som ett redskap för att nå de övriga kursmålen. Dessvärre tycker de att eleverna har för dåliga kunskaper då de kommer från grundskolan till gymnasiet.</p><p>En tredjedel väljer att arbeta med grammatik på ett traditionellt sätt, dvs. med fylleriövningar. De övriga utgår ifrån elevernas egna skrivna texter och vid behov lägger de till olika övningar. Lärarna väljer att utgå från elevtexterna för att på så sätt kunna ge personliga kommentarer och förklaringar. Grammatiken återkommer ständigt i olika moment genom kursens gång.</p><p>På frågan hur de skulle vilja jobba med grammatikundervisning får vi varierande svar.</p>