Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Utifrån insamlat empiriskt material avsågs att besvara tre valda frågeställningar som behandlar lärandemiljön, pedagogernas resonemang kring språkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för språkutveckling hos flerspråkiga barn. För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. När barnen går till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lär och utvecklas i en social kontext där språket är ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling i ett socialt sammanhang. Som metod användes intervjuer och observationer. Studien bygger på sju intervjuer och tjugotre observationer. Intervjuer genomfördes med sju pedagoger på fyra olika förskolor och observationer utfördes på två utav dem. Resultatet visade en variation av aktiviteter och strategier som användes av pedagogerna för språkutveckling. Aktiviteter som undersöktes var samling, fri lek samt måltider. De språkutvecklande strategier som visades i resultatet var gruppindelning, stöttning, högläsning, sång, ramsor och sagoberättande, samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade också språkutvecklande aktiviteter med matematisk begreppsbildning samt användning av lärplattan för språkutveckling. Studien ger ett kunskapstillskott till blivande och verksamma pedagoger, i ett brett och fördjupat perspektiv, hur språkarbete med flerspråkiga barn går till i förskolan.

<p>Men denna rapport tar jag upp elevers och lärares uppfattning om grammatikundervisningens innehåll och betydelse. 53 elever har deltagit i en enkätundersökning och sju lärare har intervjuats om deras uppfattning. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en glesbygdskommun. Det är elever i år fem och sex som har deltagit och de lärare som undervisar i dessa klasser. På två av skolorna arbetar man med femsexor tillsammans, i så kallade åldersblandade klasser. Majoriteten av lärarna tycker att det är viktigt med grammatikundervisning och att eleverna bör lära sig hur språket är uppbyggt. Det framkommer i undersökningen att eleverna inte har så klar uppfattning om vad de gör på lektionerna. De är främmande för begreppet grammatik och har inte så stor uppfattning av vad det är. Däremot tycker eleverna att det är viktigt att lära sig om språket och hur det är uppbyggt. Lärarna uppfattar att eleverna tycker att grammatikundervisningen är tråkig men samtidigt uttrycker flera att eleverna tycker det är roligt i skolan. I undersökningen framkom också att det finns en skillnad på vad yngre och äldre lärare har för uppfattning om grammatikens betydelse i undervisningen. Äldre lärare använder sig i större utsträckning av färdigt läromedel än yngre. De tycker även att det är mer vikigt med grammatikträning än de yngre lärarna.</p>

I den här studien har ordspråket Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken undersökts, med syfte att ta reda på hur ordspråket varieras och när eventuella variationer började komma in i språket. Metoden i studien har bestått av sökningar i språkkorpusar, med material från bland annat sociala medier, tidningstexter och finlandssvenska texter. Resultatet av studien visade att variationer av ordspråket är vanliga. Den vanligaste variationen av ordspråket är av typen Man ska inte ropa hej än/ännu/för tidigt. Det första belägget för en varierad form av ordspråket publicerades på 1890-talet.

No description available.

Den här uppsatsen behandlar hur en lokal skola arbetar med en matematiksatsning i ett mångkulturellt skolsamhälle.

Abstract  Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar för att integrera barn med annat modersmål i förskolan när de inte har kunskap i det svenska språket. Studien har sin utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv med tillhörande begreppen. I studien har en kvalitativ metod använts. Fem förskollärare intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor som kopplas till följande frågeställningar. Hur går pedagoger tillväga för att få barn med har ett annat modersmål än svenska att delta i verksamheten? Vilka resurser som finns och hur de används i arbetet? Vilka utmaningar som de mött och hur de gick tillväga för att lösa dessa? Analysen av intervjumaterialet delades upp i tre teman. Första temat handlar om förskollärarnas varierade arbetssätt med integrationsarbetet. Andra temat berör arbetet med tillgängliga resurser och redskap. Slutligen handlar tema tre om utmaningar och lösningar som uppstår i förskollärarnas integrationsarbete. Det övergripande resultatet i studien är att trygghet, samarbete med hemmet, utveckling av både modersmålet och det svenska språket är nyckeln till att integrera barn som har ett annat modersmål än svenska. Det är viktigt att skapa trygghet för barn med hjälp av föräldrarna som stöd för att barnen ska kunna inkluderas i verksamheten. Dessutom är språkutveckling i både hemspråket och det svenska språket avgörande för att åstadkomma lärande och utveckling för barnen.

No description available.

Syftet med den här undersökningen är att studera nyordsbildning, närmare bestämt 54 nyord från 2000-talet, för att se om nyorden har etablerat sig i det svenska språket, i Svenska akademins ordlista. Jag har genomfört en enkätundersökning i regionen Mälardalen där 100 informanter har svarat på frågor om kännedom, användningsfrekvens och nyordens etablering i svenskan. Resultatet av studien visar att informanterna har låg kännedom och låg användningsfrekvens av nyorden. Vidare visar resultatet att endast 8 av 54 nyord har etablerat sig i det svenska språket. Slutsatsen är att informanterna har högre kännedom och högre användningsfrekvens av engelska lånord men överlag tror de att mer än hälften av alla nyord kommer att etablera sig i det svenska språket i framtiden.

The thesis investigates reference to non-present, singular persons in Swedish talk-ininteraction. The overall aim of the study is to analyse instances of person reference as parts of their linguistic, sequential and social contexts, and to describe these instances with regard to interactional, formal/structural, and functional aspects. An important point of departure for the study is that instances of person reference must be analysed as choices from different alternatives. This means that instances of person reference should neither be thought of as mere manifestations of the speaker’s own state of knowledge of the referent and her/his assessment of the addressee’s knowledge state, nor as reflections of structural aspects of the discourse. Theoretically and methodologically, the study belongs to the fields of interactional linguistics and conversation analysis (CA). The data for the study are drawn from naturally occurring everyday and institutional interaction and includes two-party and multi-party interaction, and telephone as well as face-to-face interaction. The analyses of introductory references to persons highlight issues such as the speaker’s claimed knowledge of/familiarity with the referent as well as the claims being made on behalf of the addressee, the role and importance of the referent in the activity of the talk, and the implications of person reference on the affiliation/disaffiliation of the participants with the referent, as well as with each other. The analyses of references to persons that have already been introduced in the interaction centres on partly different issues. The categorization of these references is based on two factors; the first being the sequential position of the reference and the second being whether the reference contributes to sequential continuity or discontinuity. The analyses emphasize that referential choice is an important resource for the construction of continuity and discontinuity, and that participants make use of these resources in unmarked as well as marked ways. This means that participants choose between different referential expressions, and these choices have different consequences depending on, inter alia, the sequential position of the reference. The study shows that reference to persons is doubly contextual: participants’ referential choices are made in consideration of the foregoing as well as the upcoming activity of the talk. Consequently, in order to adequately describe instances of person reference, the sequential context must be taken into account.

<p>The purpose of this essay was to do a research about if the language in Swedish role-playing books is used correctly and if the composition along with the possible language errors makes the books hard to understand.</p><p>This research was also about to find out why these problems occurs and if the authors are aware of them.</p><p>I choose books from two Swedish role-playing games, <em>Eon</em> and <em>Drakar och Demoner</em>. I read them trough, noted the mistakes made and put them together in a scoring table. I also did a LIX-test on the books and interviewed one of the authors.</p><p>The results shows that the books to <em>Eon</em> is harder to read than the books to <em>Drakar och Demoner</em> and this agrees with the vision the authors of the books claims to have.</p><p>The results also shows that it is not only the language mistakes and the composition that makes the books hard to read, but also the choice of difficult words and badly formulated rules.</p>