The purpose of this study is to search and analyze different logics that operators use in the work of helping juvenile delinquents to break their criminal behavior. New institutional theory is used in this study to analyze the results. The study was conducted through qualitative interviews of six professionals in two municipalities which work with juvenile delinquency. There are two questions that we want to address in this study. The first one is what methods the social workers are using in two middle large municipalities to help youth to brake there criminal behavior. The other question is what logics are behind the social workers work so that juvenile delinquency can break their criminal behavior.This study showed that different programs are used by social workers and that the social workers logics are important in choosing what program or treatment they are going to give the young adults so that they can break their criminal behavior. The result also showed that the social workers in two municipalities work with multiple operators such as schools and police to create a network around the youth in difficult situations.

Den här uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnärskap. Syftet är att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnärens målningar: Gatans rytm (1916), Gudrun i blått (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. Frågeställningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv på tidsperiodens föreställningar om könsroller. Metoden går ut på att först undersöka maskulina och feminina markörer i målningarna, därefter diskuteras möjliga relationer till kontexten. Studien är disponerad på fyra huvudkapitel där varje målning analyseras och tolkas mot bakgrund av samtida idéströmningar. I uppsatsen analyseras även den tidigare forskningens förhållningssätt till konstnärens motivkrets under 1910-talet. Den avslutande diskussionen bygger på en sammanställning av de fyra tolkningarna.       Studien visar på såväl likheter som skillnader mellan konstverk och kontext. Av tolkningarna framgår att Törnemans målningar innehåller drag som är förankrade i och anknyter till samtida diskussioner kring könsroller. Metoden öppnar dock upp för mångbottnade perspektiv. Målningarnas maskulina och feminina markörer präglas av en dubbeltydighet och tolkningarna framhåller ambivalenta aspekter.

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld. / Goal for the study is that through transdiagnostic approach explainhow stress at school leads to depressive symptoms. Focus is onyoung people in the 13-15 of age where I examine whetheradolescents repetitive negative thoughts acts as mediators orconnections between stress (at school, and in relationships withpeers and teachers at school ) and depressive symptoms. For thispurpose I’m using data from an ongoing study at ÖrebroUniversity of well-being among 7 and 8 grade students and Iconduct a cross-sectional analysis . Mediationanalysis showed thatyoung peoples repetitive negative thoughts explain much of theassociation between stress at school and depressive symptoms. Theconclusion of this study is that to influence young people'sdepressive symptoms, we need to identify the ways that youngpeople see themselves and their world.

Introduction: Vietnam is said to be the country with the fastest growing HIV epidemic in Asia. HIV/AIDS-related stigma and discrimination are factors that affect the HIV-epidemic negatively. Aim: The aim of this study was to investigate HIV/AIDS-related stigma and discrimination among Vietnamese adolescents. The aim was also to investigate the differences between genders, and between adolescents in an urban area versus a rural area in Ho Chi Minh City about these issues. Method: A cross-sectional study using a structured questionnaire containing four domains: 1. "Fear of transmission and disease", 2. "Association with shame, blame and judgment", 3. "Personal support of discriminatory actions or policies", 4. "Perceived community support of discriminatory actions or policies”. The study was carried out at two high schools in Ho Chi Minh City, Vietnam. A convenience sample was used. Out of the total number of 797 who filled in the questionnaire, 400 were used with 200 from each high school. Results: The majority had heard about HIV/AIDS and about a fifth knew someone living with HIV/AIDS. In domain 2 the majority (87.0 %) considered that people living with HIV/AIDS should be given treatment and care, only if they stop participating in immoral or illicit activities. More male than female adolescents, as well as more adolescents in urban area than rural area, agreed to this. In domain 4 more male than female adolescents in the urban area reported that people living with HIV/AIDS in this community face verbal abuse or teasing. In the same domain, more adolescents living in the urban area than those in the rural area reported that people living with HIV/AIDS in this community face neglect from their family and rejection from their peers. Conclusion: HIV/AIDS-related stigma and discrimination exists among Vietnamese adolescents. The healthcare should be aware of this matter when providing health education to adolescents and planning intervention programs in order to prevent this issue. / Introduktion: Vietnam sägs vara landet med den snabbaste växande HIV-epidemin i Asien. HIV/AIDS-relaterad stigma och diskriminering är faktorer som påverkar HIV-epidemin negativt. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att undersöka HIV/AIDS-relaterad stigma och diskriminering bland vietnamesiska ungdomar. Syftet var också att undersöka skillnaderna mellan könen och mellan ungdomar i staden och på landsbygden i Ho Chi Minh City. Metod: En tvärsnittsstudie med en strukturerad enkät innehållande 4 domäner; 1. ”Rädsla för smittöverföring och sjukdom”, 2. "Association med skam, skuld och dom", 3. ”Personligt stöd till diskriminerande åtgärder eller principer”, 4. "Upplevelse av samhällets inverkan av diskriminerande åtgärder eller politik". Studien utfördes vid två gymnasieskolor i Ho Chi Minh City, Vietnam. Ett bekvämligheturval användes. Av det totala antalet 797 elever som fyllde i enkäten, var det 400 som användes med 200 från vardera gymnasieskola. Resultat: Majoriteten av studenterna hade hört talas om HIV/AIDS och cirka en femtedel kände någon som lever med HIV/AIDS. I domän 2 ansåg majoriteten (87,0%) att de som lever med HIV/AIDS bör ges vård och behandling, bara om de slutar att delta i omoraliska eller olagliga aktiviteter. Fler manliga än kvinnliga ungdomar, samt fler ungdomar i staden än de på landsbygden, instämde i detta. I domän 4 trodde fler manliga än kvinnliga ungdomar i stadsområdet att människor som lever med HIV/AIDS utsätts för verbal misshandel eller blir retade. I samma domän rapporterade fler ungdomar som bor i staden än de på landsbygden att människor som lever med HIV/AIDS blir utsatta för vanvård av sina familjer och utstötta av sina kamrater. Slutsats: HIV/AIDS-relaterad stigma och diskriminering förekommer bland vietnamesiska ungdomar. Vården bör vara medveten om detta problem när de ger hälsoupplysning till ungdomar och planerar interventionsprogram för att förebygga problemet.

Diss. Göteborg : University.

<p>Barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva vilket kan ge påverkan på den mentala hälsan, med minskat välbefinnande som följd.</p><p>Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har på barn och ungdomars mentala hälsa.</p><p>Metod: En litteraturstudie där artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanställdes utifrån huvudkategorierna mental hälsa och fysisk aktivitet.</p><p>Resultat: Det övervägande resultatet är att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bättre mental hälsa.</p><p>Slutsats: Den övervägande slutsatsen är att fysisk aktivitet påverkar den mentala hälsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar på resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hälsan.</p>

“Det krävs två för att dansa tango” - en studie om samverkan mellan socialsekreterare och skolkuratorer i arbetet med gymnasieungdomar. Studiens syfte var att undersöka och jämföra hur skolkuratorer i gymnasieskolan och socialsekreterare beskriver sin samverkan i det gemensamma arbetet kring ungdomar. För att uppfylla detta syfte genomfördes kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sex professionella. Resultatet visade att både skolkuratorerna och socialsekreterarna upplevde otydligheter kring vad som gäller i arbetet med samverkan. Vikten av transparens, tydliga mål och återkoppling framhävs av båda grupperna. Resultatet visar också att de har olika syn på samverkan. Avslutningsvis diskuterades hur det skulle kunna bli bättre i återkopplingen mellan socialsekreterare och skolkuratorer, samt att transparens måste förbättras gentemot ungdomen från skolkuratorernas sida. / “It takes two to tango” - a study about collaboration between social workers and school counselors. The main aim of this study was to examine and compare how school counselors in the upper secondary school and social workers discloses their cooperation in their joint work with adolescents. To fulfill this aim qualitative focus group interviews were conducted with six professionals. The results showed that both the school counselors and the social workers experienced ambiguity regarding cooperating in their work. The importance of transparency, clear goals and feedback is highlighted by both groups. The result also shows that these professionals had different views on cooperation. In conclusion, how improvements could be made in the feedback between social workers and school counselors was discussed. The importance of improving transparency towards the adolescents from the school counselors was underlined.

Återhämtning hos unga är en pågående process, likställd den fysiologiska utvecklingen. Begreppet har olika innebörd utifrån ålder och mognadsgrad. Studiens syfte var att utifrån den unga människans perspektiv, belysa innebörden av återhämtning. Den teoretiska referensramen bygger på Phil Barkers teori Tidvattenmodellen. Datainsamlingen genomfördes i individuella intervjuer, semistrukturerade med en hermeneutisk ansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med utgångspunkt i Lindseth och Norbergs metod. Tre huvudteman trädde fram - att bli medveten om hur kaos påverkar, att förstå behov av återhämtning för att må bra samt att reflektera över hur återhämtning kan ske. Resultatet visar att själv bemästra förmågan att återhämta sig, är en viktig del för att främja sin psykiska hälsa, men också ett viktigt verktyg för att lära sig hantera sin psykiska ohälsa. Återhämtningens kraft, är av betydelse vid psykisk ohälsa. Hur ungdomar återhämtar sig är individuellt och sker ofta utan att de själva är medvetna att och när det händer. Ungdomarna vittnar i sina livsberättelser om att det existerar ett stigma kring återhämtning i samhället, där en ständig tillgänglighet tidigt lärs in - behov att vara själv för att slappna av och stänga ute vardagens ständiga brus lyftes fram som särskilt betydande för individens liv. / Recovery in young people is an ongoing process, equated to physiological development. The term has different meanings based on age and maturity. The purpose of the study was to highlight the meaning of recovery, based on the young person's perspective. The theoretical reference frame is based on Phil Barker's theory of tidal model. The data collection was conducted in individual interviews, semistructured with a hermeneutic approach. The interviews were recorded, transcribed and analyzed on the basis of Lindseth and Norberg's method. Three main themes emerged - to become aware of how chaos affect, to understand the need for recovery to feel good, and to reflect on how recovery can take place. The result shows that self-mastering ability to recover is an important part of promoting mental health, but also an important tool for learning how to handle mental illness. The recovery's power is important in mental ill health. How youth recovers is individual and happens often without being conscious and when it happens. The youngsters testify in their life stories that there is a stigma about community recovery, where constant availability is learned early - need to be self to relax and shut out the constant noise of everyday life is highlighted as particularly important to the individual's life.

I Sverige är kopplingen mellan rave, ungdomar och droger så signifikant att polisen år 1996 upprättar en speciell polisenhet vid namn Ravekommissionen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur rave konstrueras som ett problem i svensk dagspress mellan 1995 och 1997, och därmed belysa hur social ordning reproduceras i offentligheten genom samtalsordningen om rave. Från socialkonstruktivistisk synvinkel är media central i konstruktioner av problem. Tidigare forskning inom området rör kopplingar mellan ungdomar och narkotika, samt ungdomskultur och narkotika, men inte den offentliga problemformuleringsprocessen.                                     Studien bygger på 772 förekomster av ordet rave respektive rejv i allt från insändare till debattartiklar i fyra rikstäckande dagstidningar. Den har tagit utgångspunkt i begreppet representation för att kunna belysa de praktiker och aktörer som varit centrala i problemkonstruktionerna.                       I samtalsordningen är det etablerat att rave är en ungdomskultur, och det har skett en successiv betydelseförskjutning i att de frågor som prioriterats övergått från musik till droger. Problemet konstrueras delvis som att det ständigt intensifieras, där praktiker som ligger till grund för detta är att beskriva hur ravespecifika droger ökar i tillgång, sprider sig ut i samhället, och att missbrukarna är en ny grupp, så kallade vanliga ungdomar.                       Analysen visar att samtalet på en övergripande nivå rör farhågor om att den sociala ordningen hotas, genom att ungdomen hotas.  Två ideologiska hotbilder konstrueras. Attityden mot droger hos unga beskrivs ha förändrats till en mer liberal attityd, vilket på sikt utgör ett direkt hot den restriktiva narkotikapolitiken och underförstått den sociala ordningen. Parallellt med detta konstrueras ett mer direkt hot mot den sociala ordningen, delvis i att de påverkbara ungdomarna riskerar präglas av en statsfientlig nyliberalism, delvis genom att polisens praktik skapar en ökad misstro mot den sociala ordningens representanter.

This master thesis sets out to investigate the (re)production of gendered norms through the mediation of hormonal contraceptives to young women. The empirical material of the study consists of interviews conducted with midwifes working in youth clinics around Stockholm, as well as a policy program which is used to coordinate the daily operations of youth clinics on a national level. The study is based on a Foucauldian theoretical framework and employs the concepts bio power, governmentality and gyniatric apparatus to analyse the incentives aimed at young women to promote health through the use of hormonal contraceptives. The study shows that young women are discursively constructed as ”at risk” and that hormonal contraceptives are promoted as a solution for the ”risky”, problematic and uncontrolled female body and subject. Furthermore, the study shows that the promotion of hormonal contraceptives support the discursive ”naturalization” of a binary and heteronormative gender structure as well as the idea that women’s emancipation is achieved through hormonal regulation of the female body.