• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 53
  • 2
  • Tagged with
  • 55
  • 55
  • 55
  • 33
  • 26
  • 14
  • 14
  • 14
  • 11
  • 9
  • 8
  • 8
  • 6
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

"Vadå, är ni inte alltid utomhus?" : En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar för att skapa en pedagogisk miljö / "What?! Are you not always outdoors?" : A qualitative study on how preschool teachers are working to create a learning environment

Faraasen, Sofia, Gummesson, Malin January 2018 (has links)
Detta är en kvalitativ studie som handlar om hur förskollärare på I Ur och Skur-förskolor arbetar för att skapa en pedagogisk miljö. Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap om hur förskollärare på flera I Ur och Skur-förskolor arbetar för att göra sin miljö pedagogisk samt vilken roll förskollärarna uppger att de intar på utomhusgården.   De frågeställningar som besvaras i denna studie är: Hur arbetar förskollärare för att skapa en pedagogisk miljö? Vilken roll uppger förskollärare att de intar på gården?   Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och för att få fram ett resultat har vi genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer och fyra stycken samtalspromenader. I intervjuerna har det framkommit att organisationen av utrymme och material på gården är betydelsefull och att alla informanter använde sig av rum i rummen för att få en bra struktur. Detta innebär enligt informanterna att de delade in rummen i olika hörnor med olika material i varje hörna. Informanterna ansåg att de själva bör vara aktiva medpedagoger som lär sig och upptäcker tillsammans med barnen. I intervjuerna har det även framkommit att informanterna upplever att det finns en vilseledande bild av vad I Ur och Skur-förskolor innebär och att informanterna ofta får frågan ”Vadå, är ni inte alltid utomhus?”
32

Varför I Ur och Skur? : En studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarnas val av I Ur och Skur förskola / Why outdoor preschool? : A study of the guardians´ reasons for choosing outdoor preschool for their children

Masiulé, Dalia January 2018 (has links)
AbstraktWhy outdoor preschool?A study of the guardians´ reasons for choosing outdoor preschool for their children.Syftet med arbetet är att, utifrån en studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarens val av I Ur och Skur-förskola, bidra med kunskaper som kan leda till förbättrat samarbete mellan förskolan och vårdnadshavarna, och i allmänhet leda till förbättringar inom verksamheten. För att få svar på detta gjordes en enkätundersökning på två I Ur och Skur förskolor. Vårdnadshavarna svarade på tio frågor, sex slutna och fyra öppna. Resultatet av studien visar att det finns ett mönster i deras val av förskola. Det kom fram både positiva och negativa kommentarer om utomhusförskolor som kan leda till att förbättra förskolornas verksamhet. Vårdnadshavarna anser att det är viktigt med utomhuspedagogik, genusaspekter, barnens hälsa och kunskaper om naturen och att vara rädd om den. Det kom fram att det är önskvärt att barnen får mer tid inomhus för att träna mer finmotorik. Vissa dagar anser de att det är för kallt att vistas ute och att det borde vara mer lärarledda aktiviteter istället för fri lek. Undersökningen ger en djupare förståelse för hur vårdnadshavarna uppfattar utomhusverksamheten och vilka möjligheter de ser med utomhuspedagogiken. Litteratur och forskning som studien utgår ifrån lyfter fram viktiga aspekter inom I Ur och Skurs verksamhet och vårdnadshavarnas val av förskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Denna teoretiska modell hjälper oss att förstå sammanhang i individens utveckling.
33

”Jag lär mig bäst ute för då blir allt mer konkret, typ man kan se en grej, känna på den och sen gör man något uppdrag” : Elevers upplevelser av utomhuspedagogik i matematikundervisningen i en I Ur och Skur-skola

Engwall, Malin January 2016 (has links)
Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av utomhuspedagogik i en I Ur och Skur-skola. Insamlingen av det empiriska materialet gjordes genom intervjuer med 12 elever i åldern 10-12 år i en I Ur och Skur-skola. Resultatet bygger på en kvalitativ analys, där elevernas upplevelser delats upp i kategorierna lärande, fysiskt och psykiskt välmående samt social utveckling. Resultatet indikerar att eleverna upplever både möjligheter och hinder gällande undervisning genom  utomhuspedagogik. Möjligheterna beskrivs som ökat lärande där undervisningen uppfattas som verklighetsnära och konkret. Vidare upplever eleverna att utomhusundervisningen bidragit till bättre fysisk hälsa, där elevernas sjukfrånvaro minskat och konditionen förbättrats. Undervisningen upplevs även som lustfylld och rogivande vilket eleverna påpekar är en positiv aspekt av utomhuspedagogik. Vidare beskrivs utomhuspedagogikens möjlighet som utökade kompisrelationer där eleverna beskriver hur de utvecklat nya relationer med klasskamrater genom förhållningssättet. De hinder som eleverna beskriver är att undervisningen utgår från en grundläggande nivå, där eleverna saknar en utmaning som bidrar till en vidareutveckling. Avslutningsvis påvisar resultatet ett samband mellan lärande och emotionella aspekter, där lärandet alltid beskrivs genom en emotionell känsla. Eleverna diskuterar lärandet i form av att de upplever glädje, lugn och gemenskap
34

Med olika förutsättningar mot samma mål: för en hållbar framtid : Tematiska textanalyser på publikationer från I Ur och Skur och Skolverket rörande undervisning för hållbar utveckling i förskolan

Bergman, Emma, Karlsson, Hanna January 2021 (has links)
Denna studies syfte var att undersöka hur undervisning för hållbar utveckling skrivs fram i publikationerna Läroplan för förskola Lpfö18 (2018) samt I Ur och Skur: Upplevelsebaserat lärande i praktiken (2021). I studien ställdes tre forskningsfrågor kring hur innehåll, arbetssätt och syfte skrivs fram om undervisning för hållbar utveckling samt hur barns utövande av agens framgår i relation till dessa i de undersökta publikationerna. Metoden för studien utgjordes av tematisk textanalys av ovan nämnda publikationer utifrån de teoretiska frågeställningarna vad, hur och varför. För att utforma två delstudier gjordes en analys på läroplanen samt en på publikationen från I Ur och Skur. Dessa rapporterades separat under studiens resultat- och analysdel. De huvudsakliga resultaten av studien visade att det finns både likheter och skillnader mellan publikationerna gällande innehåll, arbetssätt och syfte för undervisningen inom hållbar utveckling. De likheter som påträffades var i huvudsak att innehållet behandlade kunskaper om och för naturen, att arbetssätt bestod av att använda samtal och att syftet med undervisningen var att bidra till en positiv framtidstro hos barnen. De skillnader som påträffades handlade främst om att framskrivningarna i publikationen från I Ur och Skur var mer konkreta och detaljerade. Skillnaderna mellan publikationerna bidrar till att det skapas olika förutsättningar i tolkningsarbetet för verksamma inom I Ur och Skur och i förskolor utan särskild inriktning gällande undervisning för hållbar utveckling. Resultaten visade också att möjliggörandet för barns utövande av agens i undervisningen för hållbar utveckling blir mer detaljerat i publikationen från I Ur och Skur, detta då det skrivs fram mer utförligt och med konkreta exempel.
35

Utomhuspedagogikens och pedagogernas roll i barnens lek

Arnberg, Stina, Berggren, Maria January 2009 (has links)
Examensarbetet handlar om barns lek och är inriktad på två olika I Ur och Skurförskolor, där har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna påverkar barnens lek. Frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken är pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad är pedagogernas resonemang kring den fria leken? Vår tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgått ifrån teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek.De metoder som har använts för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med två pedagoger på olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger när de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö, och även pedagogernas delaktighet i den. Barnens lek i utomhusmiljön är mer självständig och pedagogerna tar aktivare del i leken i inomhusmiljö.
36

Språkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik

Matt, Caroline, Odh, Karin January 2008 (has links)
Detta examensarbete är skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln på arbetet är ”Språkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik”. Syftet med detta arbete är att synliggöra hur verksamheten på en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns språkutveckling. Vår huvudfråga utgick från arbetets syfte och vi ställde sedan ett antal underfrågor. Huvudfrågan lyder: På vilket sätt kan utomhuspedagogik bidra till barns språkutveckling? Denna frågeställning ämnade vi besvara med hjälp av två former av forskningsmetoder; observationer och intervjuer. Vi kontaktade olika förskolor med ”I Ur och Skur” -inriktning i en stad i södra Skåne. En av förskolorna var positivt inställda till att delta i vår undersökning och här genomförde vi våra observationer, samt intervjuer med tre pedagoger. Våra teoretiska utgångspunkter är utomhuspedagogikens innebörd och arbetssätt, Vygotskijs tankar om språk, generella steg i barns språkutveckling, samt faktorer som påverkar språkets utveckling. Genom vår undersökning kom vi fram till att just denna förskolas arbetssätt inte skiljer sig markant från den bild vi har av den traditionella förskolan. Pedagogerna hade dock ett flertal olika språkutvecklande aktiviteter som vi anser vore möjliga att bedriva även utomhus.
37

NO-undervisning i olika lärandemiljöer : En jämförande studie med F-3 lärare från kommunal respektive Ur och Skur-regi

Ekberg, Cecilia January 2016 (has links)
The purpose of the study is to examine how teachers in grades F-3, in public schools and I Ur och Skur schools interpret the curriculum text regarding range of animals and plants in the environment in science instruction, and how they describe their work with this. The study will also study if the work in the field of animals and plants in the local environment differs between these types of school. The study is based on the following questions: What factors determine whether the teachers engage in teaching indoors or outside in the field of animals and plants? How do the teachers interpret the curriculum text that concerns the area of ​​animals and plants in the environment? What are the learning opportunities that these teachers consider regarding the outdoor learning? What difficulties are the teachers reporting regarding the students learning? Are there differences between responding the teachers’ descriptions regarding the area of animals and plants in the environment than public schools and I Ur and Skur schools? If so, how? In this study, O'Brien and Murray's theoretical model has been used as a tool for the analysis. The method has a quantitative methodology, questionnaires, and a qualitative approach, interview. This is chosen to be used to find out how teachers in different school forms describe their work with animals and plants in the immediate environment. The result shows that the majority of teachers in both types of schools describe the use of the outdoor environment in connection with the training module. Teachers described the opportunities in all six categories from O'Brien and Murray's theoretical model (ref. O'Brien & Murray 2007, p. 255). The main difference between the different schools are the time devoted to teaching this module, were public teachers on average spend 10,5 hours/term while I Ur och Skur teachers on average spend 25 hours/term.
38

Utomhusmiljön som en lärandemiljö : Sex förskolepedagogers syn på utomhuspedagogik och utomhusmatematik / Outdoor Environment as a Learning Environment : Six preschool pedagogues’ view on outdoor education and outdoor mathematics

Högberg, Naomi, Svorstöl, Ingela January 2009 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsätt relaterat till förskoleprofilen. En kvalitativ forskningsansats har använts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - två pedagoger på en Reggio Emilia - inspirerad förskola, två på en I ur och skur förskola samt två på två olika oprofilerade förskolor. Resultatet av studien bygger på vår tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervägande fler möjligheter än hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjälp följande rubriker; konkret och sinnligt lärande, hälsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens inställning. De hinder som resultatet pekar på är relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, väder och pedagogens inställning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlärningen och den grovmotoriska träningen utomhus. De poängterar vikten av medvetenhet hos pedagogen för att kunna fånga de lärandetillfällen som utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken erbjuder. Skillnaderna mellan pedagogernas syn på utomhuspedagogik och utomhusmatematik förefaller vara relativt obetydliga. Ett mönster som gick att uppfatta tyder på att pedagogerna på I ur och skur - förskolan urskiljde sig något från de övriga pedagogerna som deltog i studien och att profileringarna tycks ha en viss betydelse i synsättet på utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken i förskolans verksamhet. / The aim of this study was to find out what possibilities and what obstacles preschool pedagogues’ in three different preschool profiles see with outdoor education and outdoor mathematics, and to find out if their views differ in these three preschool profiles. The study was done with a qualitative direction with qualitative interviews as an approach. Six preschool pedagogues’ were interviewed, two from a Reggio Emilia –preschool, two from an outdoor profiled preschool (I ur och skur) and two from twodifferent preschools without any profile. The result of the study is an interpretation of the preschool pedagogues’ statements.The result shows that, regardless the profile, the preschool pedagogues’ see mostly possibilities with outdoor education and outdoor mathematics. The possibilities’ revealed are presented under the following headings: a concrete learning with all senses involved, health, social interaction, motor development, natural materials and the preschool teachers’ attitude. The obstacles that were found through this study are related to facts as: time, lack of personnel, material, weather and the preschool pedagogues’ attitude. All the pedagogues’ see possibilities of learning with all senses and the gross motor training outdoors. They stress the importance of the consciousness of the pedagogue in recognising and using the opportunities of learning given by outdoor education and outdoor mathematics. The view of the pedagogues’ on outdoor education and outdoor mathematics seem relatively insignificant. There are certain indications that the views of the pedagogues’ at the preschool with an outdoor profile, differ from the others included in the study. The preschool profile seems to have a certain effect on the views and use of outdoor education and outdoor mathematics in preschools.
39

Pärlor mot kottar : barns finmotoriska träning mellan I ur och skur-förskolor och förskolor utan den inriktningen

Karlsson, Mathilda, Abrahamsson, Leila January 2012 (has links)
De finmotoriska förmågorna är oerhört viktiga vad det gäller den mänskliga läs- och skrivförmågan, då handen behöver vara tränad för att göra små rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svårigheter med de finmotoriska förmågorna blir beroende av andra, då de kan få svårt att klara av vardagliga bestyr så som att klä på sig själva och använda bestick. Något som försvårar arbetet med de finmotoriska förmågorna utomhus är att barn använder vantar stora delar av året och att tillgång till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sällan under vinterhalvåret på grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast är ute får mindre träning av de finmotoriska förmågorna under kalla årstider. Vi har jämfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gäller arbetet med de finmotoriska förmågorna. För att få svar på vår frågeställning använde vi oss av telefonintervjuer till fyra I ur och skur-förskolor och fyra förskolor utan den inriktningen. I intervjuerna frågade vi om vilken materiel som fanns tillgänglig för barnen, hur de arbetar med de finmotoriska förmågorna i planerade aktiviteter samt hur ofta de hade planerade aktiviteter. Genom de här frågorna fick vi fram svar på hur medvetet de olika förskolorna arbetar med de finmotoriska förmågorna. Det visade sig att det inte skiljde sig något mellan de olika typerna av förskolor, något vi inte håller med om efter egna erfarenheter. Största delen av de olika förskolorna ansåg att de finmotoriska förmågorna tränas automatiskt i den fria leken och vardagen, något som tidigare studier säger emot då barn ofta väljer bort den typen av aktivitet vid fri lek. Våra intervjuer visar endast på vad pedagogerna anser och inte på vad som faktiskt sker, därför hade en observationsstudie varit bra att komplettera med. / The fine motor ability is extremely important when it comes to reading and writing skills, since the hand needs to be trained to do small movements and the eyes needs to be able to follow these movements. Children who have difficulties with the fine motor ability become dependence of others, since they have problems clothing themselves and using cutlery. The development of the fine motor ability becomes difficult when the children use mittens outdoors since they are in the way and material that challenges the fine motor skills isn´t as available during the cold seasons. This doesn´t allow children at I ur och skur preschools, which are all-time outdoor preschools, the same training of fine motor ability during cold seasons. The aim of this study is to compare I ur och skur preschools with preschools without that direction, regarding the development of fine motor ability. To answer our questions we used telephone interviews to four I ur och skur preschools and four preschools without that direction. In the interviews we asked about what material was available for the children, how they trained the fine motor ability in planned activities and how often they had planned activities. By means of these questions we got answers that showed how deliberately the different preschools worked with the fine motor ability. The study showed that there was not any difference between the preschools, something we do not agree on based on own experiences. Most preschools claimed that the fine motor ability automatically trained in free play and everyday experiences. Our interviews only showed what the preschool teachers claim and not what really happens in the preschool, thus an observation study would have been a good complement, considering this.
40

Utomhusmiljön som en lärandemiljö : Sex förskolepedagogers syn på utomhuspedagogik och utomhusmatematik / Outdoor Environment as a Learning Environment : Six preschool pedagogues’ view on outdoor education and outdoor mathematics

Högberg, Naomi, Svorstöl, Ingela January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsätt relaterat till förskoleprofilen.</p><p>En kvalitativ forskningsansats har använts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - två pedagoger på en Reggio Emilia - inspirerad förskola, två på en I ur och skur förskola samt två på två olika oprofilerade förskolor.</p><p>Resultatet av studien bygger på vår tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervägande fler möjligheter än hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjälp följande rubriker; konkret och sinnligt lärande, hälsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens inställning. De hinder som resultatet pekar på är relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, väder och pedagogens inställning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlärningen och den grovmotoriska träningen utomhus. De poängterar vikten av medvetenhet hos pedagogen för att kunna fånga de lärandetillfällen som utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken erbjuder. Skillnaderna mellan pedagogernas syn på utomhuspedagogik och utomhusmatematik förefaller vara relativt obetydliga. Ett mönster som gick att uppfatta tyder på att pedagogerna på I ur och skur - förskolan urskiljde sig något från de övriga pedagogerna som deltog i studien och att profileringarna tycks ha en viss betydelse i synsättet på utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken i förskolans verksamhet.</p> / <p> </p><p>The aim of this study was to find out what possibilities and what obstacles preschool pedagogues’ in three different preschool profiles see with outdoor education and outdoor mathematics, and to find out if their views differ in these three preschool profiles.</p><p>The study was done with a qualitative direction with qualitative interviews as an approach. Six preschool pedagogues’ were interviewed, two from a Reggio Emilia –preschool, two from an outdoor profiled preschool (I ur och skur) and two from twodifferent preschools without any profile.</p><p>The result of the study is an interpretation of the preschool pedagogues’ statements.The result shows that, regardless the profile, the preschool pedagogues’ see mostly possibilities with outdoor education and outdoor mathematics. The possibilities’ revealed are presented under the following headings: a concrete learning with all senses involved, health, social interaction, motor development, natural materials and the preschool teachers’ attitude. The obstacles that were found through this study are related to facts as: time, lack of personnel, material, weather and the preschool pedagogues’ attitude. All the pedagogues’ see possibilities of learning with all senses and the gross motor training outdoors. They stress the importance of the consciousness of the pedagogue in recognising and using the opportunities of learning given by outdoor education and outdoor mathematics. The view of the pedagogues’ on outdoor education and outdoor mathematics seem relatively insignificant. There are certain indications that the views of the pedagogues’ at the preschool with an outdoor profile, differ from the others included in the study. The preschool profile seems to have a certain effect on the views and use of outdoor education and outdoor mathematics in preschools.</p>

Page generated in 0.0821 seconds