Aims: The topic of the knowledge review that has been carried out is outdoor learning. The purpose of this study is to examine what possibilities are created for students' learning and well-being by conducting teaching in the natural sciences and in outdoor environments.   Method: The study was limited to a consideration of research articles and literature. This meant that our search for literature was limited to peer-reviewed material, a term that refers to the fact that it has undergone scrutiny from fellow researchers and experts, resulting in a form of quality control before publication. We made use of different searches and key words in several databases, including Libsearch, Google Scholar, and Swepub, and also conducted some searches in the city library of Lund (Stadsbiblioteket). Using a total of 13 sources, we then compiled the information and selected the material that pertained to our area of interest, and that would help us answer our research question. In the search process we made use of Jarl Backman (2016), who gave us useful search methods and tips that helped us commence the process in a good way.    Results: One of the problems we faced was that there were many articles that had been published but the full text versions were missing, which made us unable to use them. This meant that the number of articles that we could include was limited. Through our search process, we noticed that there is a lack of Swedish research in the subject area of outdoor learning. Still, the results show that there is a focus on both students' health and learning within this area of research. Through our readings, we were able to conclude that outdoor learning has a number of positive effects on students' learning and general development in all subjects. However, the research also suggests that there is a general lack of outdoor learning, because of teachers' lack of knowledge in how to conduct it. Other reasons include lack of activities within the different subjects, which make them unsuitable to be conducted outside, or that the school does not have the environment required to make outdoor learning possible.   Discussion: Numerous different researchers within the sources we selected pointed to the importance of outdoor learning as a teaching method in school. However, to achieve the best results, there is a need to alternate between indoor and outdoor learning. Through alternating between the two, students are able to consolidate the knowledge that they had acquired in the classroom. Outdoor learning had a positive effect on the students' results. Additionally, it increases participation and interaction between the students. Because outdoor learning facilitates the students' use of their different senses, it results in better knowledge retention than teaching that is conducted indoors. This also has to do with the fact that students are more restricted in the classroom.   Conclusion: The conclusion we arrived at was that outdoor learning has positive effects on students' learning, performance, results, and health, but also participation. The results show that the teachers who have tried outdoor learning have gotten more positive effects from outdoor learning than from teaching indoors.   Due to the limited time of ten weeks, we chose not to focus on the potential effects that outdoor learning may have on students with neuropsychiatric disorders.

Detta examensarbete är skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln på arbetet är ”Språkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik”. Syftet med detta arbete är att synliggöra hur verksamheten på en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns språkutveckling. Vår huvudfråga utgick från arbetets syfte och vi ställde sedan ett antal underfrågor. Huvudfrågan lyder: På vilket sätt kan utomhuspedagogik bidra till barns språkutveckling? Denna frågeställning ämnade vi besvara med hjälp av två former av forskningsmetoder; observationer och intervjuer. Vi kontaktade olika förskolor med ”I Ur och Skur” -inriktning i en stad i södra Skåne. En av förskolorna var positivt inställda till att delta i vår undersökning och här genomförde vi våra observationer, samt intervjuer med tre pedagoger. Våra teoretiska utgångspunkter är utomhuspedagogikens innebörd och arbetssätt, Vygotskijs tankar om språk, generella steg i barns språkutveckling, samt faktorer som påverkar språkets utveckling. Genom vår undersökning kom vi fram till att just denna förskolas arbetssätt inte skiljer sig markant från den bild vi har av den traditionella förskolan. Pedagogerna hade dock ett flertal olika språkutvecklande aktiviteter som vi anser vore möjliga att bedriva även utomhus.

Denna empiriska studie syftar till att lyfta fram och undersöka utomhuspedagogik som undervisningsmetod inom svenskämnet i förskoleklass till årskurs 3. Centralt i studien har varit att ta reda på vilka delar av kursplanen för svenska i läroplanen som kan beröras genom svenskundervisning utomhus. Fokus under intervjuerna har varit att lyfta fram hur man kan lyckas med sin svenskundervisning genom utomhuspedagogik. Fördelar och svårigheter sätts i relation till det centrala innehåll och förmågor som lärarna arbetar med. Fem utbildade lärare och en naturskolepedagog har intervjuats. Resultatet av studien visar bland annat att fortbildning är en viktig byggsten till att utomhuspedagogiken ska användas frekvent och framgångsrikt inom svenskämnet. De största fördelarna som lyfts fram ur resultatet är att samarbetet, kommunikationen och interaktionen eleverna emellan ökar. Utomhuspedagogik anses också vara ett tillfälle för eleverna att visa andra kunskaper och förmågor inom svenskämnet än vad de visar genom undervisning som sker i klassrummet. Utomhuspedagogik som undervisningsmetod inom svenskämnet anses också kunna erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet, vilket lyfts fram som en fördel för inlärningen. Det framkommer också att lärmiljön som eleverna befinner sig i spelar stor roll för språkinlärningen, den miljö som erbjuds genom utomhuspedagogik anses inspirera och avstressa eleverna till skillnad från det traditionella klassrummet. Resultatet visar att den övervägande delen ur det centrala innehållet för svenska berörs genom lärarnas utomhusundervisning i svenskämnet. Lärarna lyfter fram tre av fem förmågor som de anser att eleverna får förutsättningar att utveckla genom utomhuspedagogik. Kommunikation och talet lyfts fram som centrala delar i svenskundervisning som sker genom utomhuspedagogik. Resultatet visar också att skrivandet får för lite utrymme genom utomhuspedagogik och att detta kan leda till svårighet i att utveckla elevernas skrivande. Utomhuspedagogik inom svenskämnet lyfts fram som en positiv variationsfaktor, men det framgår också tydligt att lärarna anser att undervisningsmetoden bör ses som ett komplement till den mer traditionella klassrumsundervisningen.

No description available.