Syftet med studien är att undersöka möjligheter och utmaningar med att implementera agil projektledning i samhällsbyggnadsbranschen. Studien har analyserat agila metoder och studerat ett företags nuvarande projektledningstekniker för att undersöka om en agil projektledningsmetod kan implementeras. Studien har även identifierat potentiella hinder och möjligheter som kan uppstå vid implementeringen. Arbetet är begränsat till idé- och förstudiefasen och har utförts inom ett specifikt företag inom samhällsbyggnadsbranschen. Genomförandet av implementeringen har inte undersökts. Studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer av personer med ledande positioner. Utifrån den empiriska data som tagits fram studeras organisationens uppbyggnad, den nuvarande arbetsmetodiken samt den interna och externa kommunikationen. Även flexibiliteten och attityd till förändring samt vikten av dokumentation och kontrakt har studerats. Empirin indikerar på att företaget delvis arbetar enligt den traditionella metoden utifrån en hierarkisk struktur, Omfattade dokumentation, kontraktsförhandlingar och detaljerad planering. Analysen och diskussionen konstaterar att implementeringsmöjligheterna av agil projektledning är begränsade på grund av de hinder som finns inom branschen. Detta eftersom branschen kännetecknas av ett traditionellt synsätt med en tydlig hierarkisk struktur, betoning på kontrakt och omfattande dokumentation. Trots dessa utmaningar finns en möjlighet inom följande områden att arbeta mot en mer agil riktning. Kontinuerlig kommunikation och kundsamarbete är två områden där möjligheten för ett agilt arbete finns. Att analysera orsaken till framgång och misslyckande samt att skapa handlingsplaner för förbättring är även en möjlighet för det agila arbetssättet. Då branschen är traditionell och företaget främjar flexibilitet och kundsammarbete bedöms den mest lämpliga metoden vara en hybridmetod som kombinerar traditionella och agila projektledningstekniker. Detta gör det möjligt att bibehålla den traditionella metodens tydliga struktur och rollfördelning, samtidigt som den agila lärans flexibilitet och anpassningsförmåga nyttjas. / The purpose of the study is to investigate the opportunities and challenges of implementing agile project management in the civil engineering industry. The study has analyzed agile methods and studied a company's current project management techniques to investigate whether an agile project management method can be implemented. The study has also identified potential barriers and opportunities that may arise during implementation. The work is limited to the idea and pre-study phase and has been carried out within a specific company in the civil engineering sector. The practical implementation has not been investigated. The study is based on qualitative interviews with people in leading positions. Based on the empirical data obtained, the structure of the organization, the current working methodology and the internal and external communication are studied. The flexibility and attitude to change and the importance of documentation and contracts have also been studied. The empirical data indicates that the company partly works according to the traditional method based on a hierarchical structure, including documentation, contract negotiations and detailed planning. The analysis and discussion conclude that the implementation possibilities of agile project management are limited due to the barriers that exist in the industry. This is because the industry is characterized by a traditional approach with a clear hierarchical structure, emphasis on contracts and extensive documentation. Despite these challenges, there is an opportunity in the following areas to work towards a more agile direction. Continuous communication and customer collaboration are two areas where the opportunity for agile working exists. Analyzing the cause of success and failure and creating action plans for improvement is also an opportunity for the agile approach. Since the industry is traditional and the company promotes flexibility and customer collaboration, the most suitable method is a hybrid method that combines traditional and agile project management techniques. This makes it possible to maintain the clear structure and division of roles of the traditional method, while taking advantage of the flexibility and adaptability of agile learning.

Respekt och ett starkt skydd för individens integritet i en tid av snabbdigital utveckling var syftet med Dataskyddsförordningen (GDPR).Förordningen berör all verksamhet som behandlar personuppgifter, attden implementeras och följs är således av största vikt för att den alltmer digitaliserade hälso- och sjukvården ska utgöra en trygg plats föross som individer. Medicinska sekreterares arbetsuppgifter är, genomhantering av patientjournaler, remisser och vissa fall uppgifter somrör personal, tätt kopplade till GDPR. Syftet med studien var attundersöka hur Dataskyddsförordningen (GDPR) har implementeratspå en klinik i Region Västernorrland med frågeställningen, hur har demedicinska sekreterarna upplevt implementeringen av GDPR och hurpåverkar förordningen deras dagliga arbete? Empiri till studieninhämtades genom en semistrukturerad gruppintervju med tremedicinska sekreterare och som teoretisk utgångspunkt användesimplementeringsteori benämnd som förstå, vilja och kunna. Studiensresultat visar att de medicinska sekreterarna upplevt en viss otydlighetkring GDPR kopplat till övergripande och allmän information ochutbildning. De har inte fått någon uppföljande utbildning kringGDPR men uppger att de kan vända sig till regionens jurister ocharbetsplatsens intranät vid frågor. Yrkesstolthet och att göra ett braarbete uttrycks utgöra motivationen att arbeta enligt GDPR. Till vissdel baserat på den information och utbildning som tillhandahållits,men framförallt baserat på vana att arbeta med sekretess i fokus,uppger de medicinska sekreterarna att de känner sig trygga i sinakunskaper om GDPR. Inga slutsatser eller generaliseringar är möjligadå urvalet inte är representativt.

Utomhuspedagogik är en metod som fokuserar på utveckling och lärande i skolans undervisning inom de naturorienterande ämnena (NO). Denna litteraturstudie presenterar möjligheter och hinder med undervisning utomhus samt hur den kan användas för att skapa lärande för barn i förskolan och grundskolan. Materialet har samlats in via nätbaserade databaser och resultaten från valda artiklar har analyserats och jämförts. Resultaten visar flertalet möjligheter med undervisningen utomhus, så som ökad motivation, kreativitet, ökad förståelse samt ett ökat engagemang hos eleverna. Samtidigt visar undersökningarna på nackdelar med utomhusundervisningen, så som brist på tid, resurser och utbildning inom strategin. Resultatet visar att utomhuspedagogiken är betydelsefull för elevernas lärande och utveckling samtidigt som det krävs mer utbildning och större ekonomiska resurser för att motverka dess hinder.

Artificiell intelligens beskrivs som nästa revolution inom digitaliseringen. Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå hur den fortsatta implementeringen av AI inom ekonomisk redovisning kan komma att påverka redovisningsekonomens framtida yrkesroll. För att undersöka detta utförs en kvantitativ studie i form av enkätutskick till redovisningsekonomer och systemutvecklare. För att besvara frågeställningen kompletteras den empiriska undersökningen med litteratur och tidigare forskning som återfinns i det teoretiska ramverket. Resultaten i empirin indikerar att både redovisningsekonomer och systemutvecklare anser att redovisningsekonomens arbete kring repetitiva uppgifter som löpande redovisning med största sannolikhet kommer att ersättas av AI. Däremot råder större osäkerhet gällande mer komplexa arbetsuppgifter såsom konsulterande roll gentemot styrelse och ledning. Avslutningsvis belyses diverse begränsande faktorer som eventuellt kan försena alternativt förhindra utvecklingen av AI inom ekonomisk redovisning och därmed dess påverkan på redovisningsekonomens yrkesroll. Empirin får till stor del stöd i tidigare forskning och litteratur.

The implementation problem refers to the situation when political decisions are not implemented as intended by the decision makers. In this thesis I examine how one part of the new school reform GY11 has been implemented in Social Science in high school in Sweden. The part that interests me is entrepreneurial learning. Using implementation theory, and the actor properties understand, can and will, as described by Lennart Lundquist, I have interviewed five high school Social Science teachers in Malmö and Lund. The result was that they all understood the concept of entrepreneurial learning. However, they did not all have the ability (can) to implement it, since they lacked time, and sometimes formal training. They also lacked the structures and personnel needed for implementing entrepreneurial learning. The prerequisite which is the most difficult to influence is will. I found that all respondents said that they did not want to implement entrepreneurial learning, due to it being an ideological political decision they did not agree with, and they all used their discretionary authority to decide when entrepreneurial learning was suitable or not. Because in fact, they all used entrepreneurial learning as a method to some extent, which they had been doing already before this reform. This concords with Lipsky’s thesis that street level bureaucrats, which teachers are due to their professionalism and their ad hoc decision making as they deal with individuals in their everyday work. It also seems that teachers are sensitive to what appears as ideological steering. Hence, it is possible to steer teachers, but only when they find reason in implementing the policy.

Ökat valutbud och komplexa valsituationer gör att ungdomar behöver utveckla valkompetens för att ha beredskap att möta ett framtida yrkesliv och en arbetsmarknad i ständig förändring. En kompetens vilken kräver färdigheter som skapas genom process över tid och innefattar förmågan att utifrån självkännedom samt vetskap om utbud kunna fatta och genomföra beslut och som är ett studie- och yrkesvägledande uppdrag som vilar på hela skolans ansvar, men där flertalet granskningar visat på brister i kontinuitet och kvalité. Studiens syfte varit att analysera mellanstadielärares förutsättningar för arbete med studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Sex lärare har intervjuats för att undersöka hur deras förståelse, kunnande och vilja ser ut, i förhållande till uppdraget. Ett av studiens tydligaste resultat visar, i likhet med tidigare forskning, på bristande medvetenhet om ansvar och innebörden av uppdraget. Lärare likställer studie- och yrkesvägledning främst med den informativa delen inför gymnasiet, så som behörighetskrav, regelverk samt programutbud och ser studie- och yrkesvägledaren som ansvarig. Denna förståelse kan antas vara en förklaring till utebliven förändring trots påvisade brister över tid, då förståelse, kunnande och vilja i växelverkan är betydande förutsättningar för förändring i enlighet med implementeringsteori.

BakgrundGrundsärskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad än kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya läroplanen (Lgr 11) och det är idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssättningen har från att vara ”utifrån elevens förutsättningar” i Lpo 94 övergått till tydligare krav på kunskap. Frågan var hur denna betoning på kunskaper tagits emot i grundsärskolan och framför allt gällande matematiken. Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka och analysera hur grundsärskolans verksamhet, i ämnet matematik åk 7-9, förhåller sig till övergången mellan två kursplaner. Hur har de yttre ramarna, t.ex. kursplanetext och organisation, för undervisningen förändrats genom införandet av en ny kursplan i matematik? Vilka problem och möjligheter kan identifieras när det gäller införandet av Lgr 11 i undervisningen i matematik i grundsärskolan? På vilka didaktiska sätt har den nya kursplanen gett avtryck i matematikundervisningen i grundsärskolan? Hur resonerar pedagogerna kring betyg och bedömning för lärande i relation till tidigare styrdokument?TeoriHuvudsakligen används två teorier, dels Hasenfelds om olika teknologier inom människobehandlande organisationer och dels Lundqvist mer aktörsnära och handlingsorienterade teori om implementering, främst utifrån begreppen: förstå, kunna och vilja. MetodStudien är kvalitativ och intervjubaserad. Sex pedagoger som arbetat med båda läroplanerna har intervjuats utifrån deras uppfattning om läroplansskiftet med fokus på matematik. Vi har också gjort jämförelse mellan de båda kursplanerna i matematik, en beskrivning av likheter och skillnader i de båda kursplanerna.ResultatResultatet presenteras i fem olika teman; ett förändrat elevunderlag, pedagogernas attityder till läroplan-/kursplaneskiftet, matematik-didaktik, implementering och betyg och bedömning. Ett av de centrala resultaten är att elevunderlaget i grundsärskolan har förändrats de senaste tio åren och att eleverna som i dag blir placerade i grundsärskolan befinner sig på en lägre kognitiv nivå än tidigare. Detta påverkar förutsättningarna för pedagogerna som undervisar i ämnet matematik. Förändringsdirektiven är svåra att applicera direkt med tanke på situationen i skolorna, t.ex. uppfattar man lärandemålen som allt för högt satta. Kraven på eleven upplevs ha ökat och det har skett en förskjutning från att ha arbetat utifrån elevens förutsättningar till att arbeta mot uppsatta mål i matematik. Ett annat centralt resultat är att man ett upplevt ett ointresse från skolledningen när det gäller implementeringsarbetet. När grundsärskolan är integrerad med grundskolan har läroplansskiftet för grundsärskolan hamnat i skuggan gällande implementeringsarbetet av Lgr 11. ImplikationerUr vårt perspektiv är denna studie relevant i relation till vårt yrke och visar att en läroplansreform inte kan emanera som en skrivbordskonstruktion. För hur är det egentligen tänkt då skolan ska navigeras med hjälp av en läroplan, som förvisso är välstrukturerad, men som tycks vara skriven för en elevkrets som inte är inskriven i grundsärskolan? Vi menar att det dokument som ska formulera framtiden för grundsärskolans elever måste realiseras från en plattform där skolans aktörer har en dialog om vilken roll vi ska tilldela grundsärskolan.

The Swedish Transport Administration, which is the contractor of this study, has, after the first years of delivering BIM surveys, experienced that their expectations for the delivery of BIMsurveys have not been met. The purpose of this study is to investigate what factors may cause the contractor and consultants to fail to reach a consensus on the process and how to synchronise the consultant's process with the contractor so that the quality of the deliveries becomes moresatisfactory based on the contractor's requirements. The purpose of the study is to analyse, from a sociotechnical perspective, and identify the factorsrequired to obtain an effective BIM survey process. The questions are what expectations and experiences the Swedish Transport Administration hasas a contractor of deliveries of BIM surveys relating to communication, technology and processes, as well as what expectations and experiences the consultants have from the implementation of the Swedish Transport Administration's requirements for the BIM surveys relating to communication, technology and processes. Interviews have been conducted with informants both from the Swedish Transport Administration and from different consultancy companies. The result shows that the process is still very immature. The technology exists but the knowledge of what BIM is and understanding of the benefit of the process is insufficient. The study concludes by suggesting how the future implementation work should look from a sociotechnical perspective. / Trafikverket som är beställare till den här studien har, efter de första åren med leveranser av BIM- projekteringar, upplevt att deras förväntningar på leveranserna av BIM- projekteringar inte uppfylls. Avsikten med den här studien är att undersöka vilka faktorer som kan orsaka att beställaren och konsulterna inte verkar inneha en samsyn gällande processen, och på vilket sätt man skulle kunna synkronisera konsultens process med beställarens, så att kvaliteten på leveranserna blir mer tillfredsställande utifrån beställarens krav. Syftet med studien är att, utifrån ett sociotekniskt perspektiv, analysera och identifiera vilka faktorer som krävs för att erhålla en effektiv BIMprojekteringsprocess. Frågeställningarna är vilka förväntningar och upplevelser Trafikverket har som beställare på leveranserna av BIM- projekteringarna avseende kommunikation, teknik och process, samt vilka förväntningar och upplevelser konsulterna har av implementeringen av Trafikverkets krav på BIM- projekteringarna avseende kommunikation, teknik och process. Intervjuer har utförts tillsammans med informanter både från Trafikverket och från olika konsultbolag. Resultatet visar att processen fortfarande är mycket omogen. Tekniken finns men kunskapen om vad BIM är och förståelse för nyttan av processen är otillräcklig. Studien avslutas med att ge förslag på hur det kommande implementeringsarbetet bör se ut från ett sociotekniskt perspektiv. Nyckelord: BIM, Implementering, Socioteknisk systemteori

The general mode of operation within the building and construction sector in the present days are classified as outdated with plenty of room for improvement. Fortunately, this has been picked up by more organizations and has enabled them to spot the future of the work procedures in digitalisation. This has now been put on the agenda of implementation within the organisations as it has proven to be more efficient not to mention profitable. BIM (Building Information Modeling) is today frequently used within projection but the main question remains, the question on “how to implement BIM to the production”. The evolutionary curve within projection is exponentially increasing and at the same time, the vision of a more digital driven production process within the building sector is becoming more of a reality. This report is mainly based on field studies in which the building sector often touches the underlying factors on the implementation of digital tools. The focus area lies within the production stage of which many studies show that there is in fact an existence of good knowledge of digitalisation and resources within the branch to apply it to the steamline in order to achieve increased efficiency. However, the process of advancement is being pulled back by the human factor in terms of the individual ́s limited knowledge of digitalisation, the willingness and fear of change and also the generation gap. The Final result is based on fact collection, surveys, construction exhibitions and interviews with experienced workers in the targeted field. Study visit has been arranged to SWECO Civil AB and other companies with the similar qualifications. The advantages of implementing digital tools to the day- to-day work are considered to be many. Performing work tasks using for example an ipad will result in a simplified workday in the terms that one will be able to navigate and store required data much more efficiently than before. The process will become less time consuming and with the focus now directed to what is more important, it will result in an improvement of the overall quality. In the long term the aboves mentioned measure is equivalent to a more competitive and profitable organisation.

Detta är en undersökning som behandlar implementeringen av en ny kursplan i religion på högstadiet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av sju olika lärare från två skolor.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med implementeringen ute på skolorna, vilken problematik det finns kring detta arbete samt att se om det finns något som skolorna respektive skolverket kan förändra för att göra implementeringen lättare.Min undersökning visar att skolor kan arbeta med implementeringen på olika sätt och att det finns olika sorters hjälp att tillgå som exempelvis konsulter eller samarbete med andra i samma kommun. Undersökningen visar också att problematiken kring implementeringen är mycket stor och de största problemen är att tiden inte räcker till samt att skolverket inte ger tillräckligt med hjälp.Resultatet visar sig ha kopplingar till tidigare forskning som gjorts kring ämnet och det är gentemot denna forskning som jag jämför mitt resultat.