Vår upptäcktsresa bygger på att få fram så mycket information som möjligt om vad tyst kunskap är. Vi har intervjuat yrkesmän som besitter lång rutin från både våra yrken, elektrikeryrket samt kökschefyrket, samt ett par professorer och höra vad de hade att säga om vad begreppet tyst kunskap innebär. Vi frågade även hur vi som lärare på bästa sätt skall lära ut kunskap som är tyst till gymnasieelever och hur vi skulle kunna lära ut och sätta ord på ett handlande som är svårt att sätta ord på. Med våra intervjuer och genom bilddokumentation försöker vi visa vad fallenhet för yrket är och hur man ser eller genomför ett jobb på ett fackmannamässigt sätt. Efter analys av intervjuerna kom vi fram till att man skall försöka lära ut och att man skall berätta om den tysta kunskapen. Tyst kunskap är enligt oss och våra respondenter bland annat när man som yrkesman utövar sitt yrke på ett sätt som är invant genom upprepningar.

Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mån den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person när inte förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet är möjlig.     Konsumentverket omlokaliserades från Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen på myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen då överföras från de anställda som slutade till dem som nyanställdes? I centrum för studien står ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp är: ”tyst kunskap i arbetslivet”, ”yrkeskunnande”, ”överförande och mottagande av tyst kunskap”, ”synliggörande och utveckling av tyst kunskap” samt ”lärande”. Begreppen återkommer som en röd tråd genom såväl den teoretiska ramen, som genom analys och resultatkapitlet och den sammanfattande diskussionen. Michael Polanyi är forskaren som grundade uttrycket ”tacit knowledge”, på svenska översatt till ”tyst kunskap”, och hans forskning är central i mitt teorikapitel. Andra teoretiker som har stor betydelse i min studie är de som följt i Polanyis, eller filosofen Ludwig Wittgensteins, fotspår. Jag har valt en kvalitativ metod och intervjuat sex respondenter i min studie. I analys och resultatkapitlet beskrivs respondenternas syn på tyst kunskap relaterat till ovan nämnda begrepp, samt till tidigare forskning om tyst kunskap. Här diskuteras också vad som har gått förlorat och vad som har vunnits i tyst kunskap på myndigheten. Ansatsen är huvudsakligen hypotetiskt-deduktiv och studien avslutas med en preliminär verifiering av den ställda hypotesen. Min hypotes är att den tysta kunskap som fanns på myndigheten innan flytten inte kunde överföras, eftersom allt för få anställda följde med och spred samt förankrade kunskapen på den nya verksamhetsorten.  I min hypotesprövning verifierar jag preliminärt min hypotes. För att den tysta kunskapen ska synliggöras räcker inte en introduktion. Den tysta kunskapen kan varken förankras eller spridas under en så kort tidsperiod.

Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen. Under rubriken"Ledarskap"presenteras lärarnas personlighet och elevsyn samt hur de strukturerar klassrumsarbetet. Under rubriken"Kommunikation"presenteras hur lärarna samtala med eleverna, bygger upp ett gott klassrumsklimatet samt vilka normer, regler och ritualer som förekommer. Jag presenterar dessutom lärarnas tankar om fortbildning och egen utveckling. Mina observationer visar att de tre lärarna använder sig av sina olika personligheter i sitt arbete. De är alla tre mycket tydliga och demokratiska ledare som respekterar eleverna och uppmuntrar en öppen kommunikation.

Uppsatsens syfte är att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmänhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlängningen är även förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stärka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgångspunkter är i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som används är observation, intervju samt analys med hjälp av två strateginät i dataprogrammet Complador.   Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att en stor del av informantens professionella överväganden och handlanden baseras på hennes tysta kunskap. Skillnader mellan de två strateginäten i resultatet diskuteras bland annat utifrån teorier om hur tyst kunskap och förförståelse kan ha påverkat intervjusituationen. En slutsats som kan dras utifrån undersökningen är att man genom övningar kan skapa gemenskap men att det behövs en kompetent ledare som använder sig av olika typer av intentionellt handlande, i denna uppsats uttryckt som pedagogiska redskap, för att skapa trygghet och tillit. En annan slutsats som lyfts fram i undersökningen är att en stor del av den dramapedagogiska kompetensen utgörs av att med hjälp av övningar och pedagogiska redskap bidra till att skapa uppmärksamhet och motivation hos deltagarna.

Ingången till ämnesvalet är att jag varit yrkesverksam som målare. Studiens syfte är att undersöka hur elever på gymnasieskolans målarprogram formulerar sig om och synliggör sin kunskap inom spacklingsarbete. Ett delsyfte är att undersöka hur bedömning av elevers kunskap inom spacklingsarbete kan förbättras samt att försöka ta reda på vilket sätt kan man förbättra möjligheten för bedömning inom tyst kunskap. I detta fall valde jag att fokusera på spackelkvallitet beroende på att det dels är en central brytpunkt men även att det är relevant för mitt kommande roll som yrkeslärare.Ett centralt begrep i studien är tyst kunskap. Schön skriver om tacit knowledge som kan översättas till tyst kunskap liksom Polanyi. Han använder begreppet ”tacit knowing”, alltså tyst kunnande. Polanyi menar att vi vet mer än vi kan säga, ”we know more than we can say”. Definitioner av orden ligger till grund för min tolkning av vad tyst kunskap är.Studien har en etnografisk inriktning baserad på kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer för att samla in data till min studie. Intervjuerna var den huvudsakliga datainsamlingsmetoden och observationerna den sekundära. Jag genomförde min datainsamling genom att intervjua fyra elever på en målarutbildning samt genomföra observationer. Jag kom fram till att den erfarenhet som eleverna får både inne i skolans yrkeshall samt elevernas APU perioder är av stor vikt för deras utveckling både rent praktiskt men även för utvecklingen av deras så centrala fackspråk. Jag tycker mig också se att deras språk är helt adekvat men det som framkommer är att de har svårt att fördjupa sina uttalanden om sin kunskap, de använder sig bland annat av ord som ”lagom tjock” samt ”slät”. Ett annat tema är att kontexten är av största vikt för att respondenterna skall kunna beskriva spackelkvaliteten.Min slutsats stämmer överens Polanyis att respondenterna helt klart besitter kunskap om spackelkvaliteten men att de har tydliga svårigheter att förmedla den, särskilt när de är i en kontext som är ovan för dem och att de inte har direkt kontakt med de spacklade ytorna de försöker beskriva kvaliteten på.

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare på Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring använts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger på en kvantitativ enkätundersökning där 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet är implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids är explicit, att det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Den slutsats som fallstudien kommer fram till är att kunskap sprids vid sidan om utbildning och manualer genom att medarbetarna i urvalet frågar varandra och att de hanterar kunskap på olika sätt.

Ett företags lönsamhet beror till stor del på den kunskap som finns inom organisationen. För att skapa hållbara konkurrensfördelar har därför hantering av kunskap blivit en viktig faktor vid styrning av dagens företag. Den tysta kunskapen är svår för konkurrenter att replikera då den finns inbäddad inom individen och inte kan uttryckas i ord och skrift. Hur den tysta kunskapen delas för att gynna hela organisationen blir därför en nyckelfråga för att skapa konkurrensfördelar. Social interaktion ansikte-mot-ansikte har visat sig vara den viktigaste faktorn vid delning av tyst kunskap varpå vi funnit det intressant att studera hur detta sker på arbetsplatser där de anställda framförallt arbetar på distans från varandra. Vi menar att inom kunskapsintensiva företag där anställda arbetar inom projekt och är utspridda på olika arbetsplatser saknas de naturliga mötesplatserna som tillåter interaktion ansikte-mot-ansikte. Därav har studies syfte varit att finna hinder och möjligheter för delning av tyst kunskap och på så vis bidra med praktiska rekommendationer till ledningen inom kunskapsintensiva företag. Detta är en kvalitativ fallstudie som utförts på ett kunskapsintensivt företag. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med personer inom företaget som innehar ledande befattningar samt individer inom deras respektive team. Genom att tolka och analysera det empiriska materialet mot studiens teoretiska referensram har studiens resultat vuxit fram. Slutsatserna visar att tyst kunskap delas genom fysiska sociala interaktioner. Vi har funnit att företagskulturen har en stark påverkan på delningen av den tysta kunskapen då den influerar anställdas öppenhet och vilja att hjälpa varandra. På arbetsplatser där anställda ofta arbetar på distans från varandra blir det ett ledningsansvar att skapa möjligheter till interaktioner. Relationer som skapas genom interaktion mellan kollegor där erfarenheter utbyts är därför en viktig möjliggörare för delning av tyst kunskap.

I dagens upphandlingar av projekt konkurrerar byggföretag både om att bygga billigt men också om att bygga snabbt. Därför är god byggbarhet viktigt för en effektiv planering. För att utföra ett byggprojekt gäller det att alla delar i ett projekt samverkar. Alla människor i ett projekt sitter på erfarenheter som kan hjälpa för att undvika att misstag upprepas. Erfarenheter och kunskap är informationhållare som bör spridas mellan alla aktörer i ett projekt för en god byggbarhet och planering. Att utvärdera vad som går bra men också mindre bra är viktigt för förbättringsarbete av arbetsmoment och processer. Arbetets studie är att granska följande delar på några projekt hos Skanska Sverige Hus Stockholm. • Granska hur erfarenhetsåterföring används för att förbättra byggbarhet och planering inom kommersiell byggproduktion. • Granska hur organisatoriskt lärande och erfarenhetsåterföring sker mellan strategisk nivå till operationell nivå. • Granska hur olika former för organisatoriskt lärande mellan projekt kan utvecklas för god byggbarhet och planering. Fokus ligger på yrkesarbetarna, grunden i ett byggföretaget, som ofta inte sitter i beslutsfattande positioner. Studien lyfter i vilka faktorer som främjas av organisatoriskt lärande och vad det innebär med kunskap både som individ och som en organisation. Med hjälp av erfarenheter kan en organisation växa. En organisation är uppbyggt av sina anställda och deras erfarenheter bör ses som en resurs. Byggbarhet beskrivs vara det element som kan effektiviserar projekt och kan förändras i tidigt skede genom att få in erfarenheter om fungerande eller inte fungerande arbetsmoment eller byggnadsmaterial. De personer som sitter på denna kunskap är dem som praktiskt arbetar med det varje dag, det vill säga yrkesarbetarna. I dagsläget är det ofta projektledningens olika medlemmar som tar beslut på egen hand, utan en praktisk kunskap. Detta framkommer i både observationerna och intervjuerna. Projektledningen har en begränsad praktisk kunskap och yrkesarbetarna känner ett utanförskap. Yrkesarbetarna har åsikter men de vet inte vem de ska vända sig till. I vissa fall antar yrkesarbetarna att ingen bryr sig om deras åsikter ändå. Det är en tråkig inställning som tyder att det organisatoriska lärandet inte märks av i organisationens grund. Däremot säger organisationens mål och visioner att arbete för att dela erfarenheter är viktigt. Detta arbete mot organisationens mål sker till största del bara på strategisk nivå och har inte nått till yrkesarbetarna på operationell nivå. Resultates grundstenar i detta arbete är att börja prata och lyssna på varandra. För att förstå varandra behövs information och erfarenheter spridas mellan alla anställda i organisationen. Studien visar att det behövs strukturella medel för spridning av information, dokumentation och implementering. Det måste visas från organisationens strategiska sida att all kunskap är lika värd och alla bör känna att deras erfarenhet är viktig. I dagsläget har den operationella nivån svårt att veta hur den kan påverka och resultaten visar tydligt att YA har liten påverkan i beslut för bättre byggbarhet och planering

Kunskap har alltid setts som en viktig resurs, både för företag och den enskilda individen. Detta gör att det är av stor betydelse för revisionsbyråer att hitta effektiva sätt för juniora medarbetare att tränas in i yrket. Samtidigt påverkar digitaliseringen de flesta branscher, inte minst revisionsbranschen. Branschens ökade digitalisering kan leda till förändringar av arbetssätt, vilken medför att metoder för att överföra kunskap kan behöva anpassas därefter. I studien görs en uppdelning mellan tyst och explicit kunskap med grund i tidigare forskning. Därpå har det identifierats att den tysta och den explicita kunskapen inom revisionsbranschen kan komma att påverkas i olika grad i samband med en ökad digitalisering. Syftet med studien är att undersöka hur tyst kunskap överförs mellan juniora och seniora revisorer, och hur det påverkas i samband med en ökad digitalisering inom branschen. Vidare syftar även studien till att skapa en förståelse för hur revisorer tränas in i professionen kopplat till en ökad digitalisering. Med hjälp av en kvalitativ studie som baseras på personliga intervjuer med juniora, seniora och auktoriserade revisorer så besvaras studiens problemformulering: Hur skapas och överförs tyst kunskap inom revisionsbranschen och hur kan detta påverkas i samband med en ökad digitalisering? Studien kan genom den insamlade empirin visa på tre konkreta faktorer som upplevs bidra till hur juniora revisorer tränas in i yrket: genom interna utbildningar, att lära genom att praktisera sina kunskaper och genom feedback från kollegor. Genom empiriinsamlingen tyder denna studie på att fenomenen professionell bedömning och professionell skepticism är två typer av tyst kunskap inom revisionsbranschen som grundar sig i erfarenheter. Studien tyder även på att den tysta kunskap både överförs genom interaktion mellan kollegor och genom utbildning. Slutligen indikerar studien på att överföringen av den tysta kunskapen kommer anpassas i samband med en ökad digitalisering.

Organisationer möter nya utmaningar då IT möjliggör för delning av information att ske i stora mängder och i hög hastighet. De alltmer utsuddade gränserna mellan privatliv och arbetsliv leder till att privat teknik används för arbetsrelaterade syften, så kallad shadow IT [SIT]. För att anskaffa sig konkurrensfördelar ställs krav på organisationer att hantera informationsteknologier, men också en av de största tillgångarna organisationer besitter: medarbetarnas kunskap. Denna uppsats ämnar till att undersöka relationen mellan shadow IT och tyst kunskap. SECI-modellen som innehåller konverteringar mellan tyst och explicit kunskap har använts som ett verktyg för att undersöka kunskapsdimensioner (socialisering, internalisering, kombination och externalisering) och hur dessa förhåller sig till SIT. Inom ramen för denna kvalitativa studie har 7 intervjuer genomförts, varav 3 telefonintervjuer och 4 besöksintervjuer. Resultatet visar att kunskapkonverteringarna residerar i olika informationstyper, där indikationer visar att shadow it [SIT] är kopplat till tyst kunskap och target IT [TIT] är kopplat till explicit kunskap. SIT spelar en stor roll i socialiseringsprocessen på grund av teknikens förmåga att bygga relationer som kan ligga till grund för delningen av tyst kunskap. SIT utgör vidare en plattform för internalisering genom att skapa ett forum för att skapa och dela arbetsmaterial på ett informellt sätt. Utan SIT finns det en risk att delningen av tyst kunskap inte skulle ske i samma utsträckning, vilket är något organisationer måste ta i beaktning. I och med SITs inbyggda ‘sense of urgency’-design kan kunskapskonverteringar även ske i en hög hastighet då medarbetarna behandlar förfrågningar mer brådskande. / Organizations face new challenges as IT enables information sharing in large quantities and at a high speed. The increasingly blurred boundaries between private and working life lead to usage of private technology for work-related purposes, so called shadow IT [SIT]. In order to gain competitive advantages organizations must manage its information technologies, but also one of the largest assets an organization possess: the knowledge that resides within their employees. This paper aims to explore the relationship between shadow IT and tacit knowledge. The SECI-model that contains conversions between tacit and explicit knowledge has been used as a tool for exploring knowledge dimensions (socialization, internalization, combination and externalization) and how these relate to SIT. Within the framework of this qualitative study, 7 interviews have been conducted, of which 3 telephone interviews and 4 visit interviews. The result shows that the knowledge conversation resides in various information concepts, where indications show that shadow IT [SIT] is linked to tacit knowledge and target IT [TIT] is linked to explicit knowledge. SIT plays a major role in the socialization process due to its ability to build relationships that can form the basis for tacit knowledge sharing. SIT further provides a platform for internalizing by creating a forum for creating and sharing work materials in a informative manner. Without SIT, the sharing of tacit knowledge might not happen to the same extent, which is something organization must take into consideration. Due to the build-in ‘sense of urgency’-design in SIT, knowledge conversions can also happen at a high rate since employees process request more urgently.