Syftet med denna studie är att med hjälp av metoden Photovoice undersöka de processer som utmärker unga kvinnors identitetsskapande i förorten Botkyrka i Stockholm. Genom egen fotografering och kvalitativa intervjuer med metoden Photovoice har kvinnorna gets möjlighet att gestalta och kritiskt reflektera över vardagens villkor. Bilder som visar kvinnornas vardagsliv avser att ge sammanhang och förståelse som kompletterar den kunskap som är möjlig att tillhandahålla genom samhällsvetenskapliga metoder. Fyra kvinnor från Botkyrka i åldrarna 19-22 valde att delta i studien. Resultatet presenteras i två delar, en i form av en skriftlig rapport samt en utställning tillsammans med deltagarna i studien. Materialet i den skriftliga rapporten analyserades utifrån tre teman som berör identitetskapandeprocesser: modernitetsteorin, reflexivitet samt individualiseringen, även delar av empirin analyserades utifrån ett "vi och dom" - tänkande. Slutsatsen är att unga kvinnors identitetsskapande påverkas av att bo på en plats som stora delar av samhället ser som avvikande och icke önskevärt. Den samhälleliga bilden av hur en ungdom ska vara eller hur en ungdom ska se ut påverkar i sin tur ens självbild, medias porträttering av förorten spelar således en central roll i formandet av kvinnornas identitet. / <p>2015-06-08</p>

Syftet med studien är att studera hur fritidslärare förhåller sig till hur det skapas olika grupperingar på grund av sociala olikheter i elevgruppen i en mångkulturell skola och på ett mångkulturellt fritidshem. Frågeställningarna är utformade så att fritidslärarna har kunnat besvara hur de ser på mångfald i verksamheten och ur vilka aspekter de uppmärksammar grupperingar i den mångkulturella verksamheten beroende på sociala skillnader samt hur de arbetar för att skapa ett vi i verksamheten. För att kunna sätta vårt syfte i ett större sammanhang har vi lyft hur olika forskare beskriver begreppet mångkulturalism beroende på olika kontexter. Fortsättningsvis har vi lyft hur olika sociala distinktioner kan utgöra ett “vi och dom” perspektiv i den mångkulturella skolan och fritidshemmet. Vårt teoretiska ramverk är ”vi och dom” perspektivet. Detta val har vi gjort för att vi har uppmärksammat två olika förhållningssätt i vårt resultat. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har använt oss av intervjuer och ljudinspelningar för att ta del av deltagarnas innersta tankar om fenomen. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra olika fritidslärare som arbetar på mångkulturella skolor och fritidshem. Resultatet visar att det förekommer elevgrupperingar i den mångkulturella elevgruppen beroende på språk, religion, kultur och socioekonomiska aspekter.

I denna uppsats vänder vi siktet mot de professionella vuxna som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Syftet med studien är att skapa förståelse för och synliggöra den professionella socialarbetarebs åsikter och erfarenheter kring sitt arbete och med det som utgångspunkt problematisera bemötandets betydelse för ensamkommande barns etablering/integration i Sverige. Bakgrunden till studien återfinns kring en förförståelse kring en bristande integrationspolitik och att individer med invnadrarbakgrund många gånger hamnar i utanförskap genom majoritetens utmålande av invandrare som främmande och kulturellt avvikande. Arbetet med uppstasen bygger på en kvalitativ ansats där empirin baseras på intervjuer.Resultatet påvisar integrationens komplexitet och att personalen upplever att de saknar strategier för det integrationsfrämjande arbetet. I tolkningen av empirin kan vi utläsa flertalet motsägelser däribland att ansvaret för integrationen åläggs den enskilde individen samtidigt som informanterna ger uttryck för nödvändigheten av ett ömsesidigt bemötande. Utifrån ett intersektionellt perspektiv och en postkolonial begreppsapparat påvisar vi hur det sociala arbetets struktur skapar barriärer för ensamkommande barns möjligheter till en gynnsam etablering. Vi menar att den sociala praktiken befäster ett "Vi" och ett "Dom" genom ett normativt ställningstagande där ensamkommande barn konstrueras som "de andra". En viktig aspekt att uppmärksamma är synen på att ensamkommande barn en dag ska betala tillbaka till det svenska samhället. Vi finner denna syn problematisk och menar att en attitydförändring är nödvändig för att skapa goda grunder för en gynnsam etableringsprocess fri från fördomar kring ensamkommande barns främlingskap.

<p>Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera personalens och ungdomarnas uppleverlser kring arbetet med mötesplatsen Punkten i förhållande till dess tänkta syfte, samt att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer mellan dessa två grupper. Syftet har belysts genom fältobservationer och kvalitativa forskningsintervjuer, datamaterialet har analysterats utifrån den fenomenografiska metoden. I materialet har jag funnit fyra centrala teman; Behovet av en mötesplats, Att arbeta i grupp, De vuxna och Punkten ur ett KASAM perspektiv. Dessa teman har sedan analyserats utifrån teorier om; Känsla av sammanhang, livsfas, ungdomsperioden, socialisation och gruppsykologi. De centrala slutsaterna i studien är att både ungdomarna och personalen upplever att det finns ett behov av mötesplatsen i bostadsområdet. Däremot har den osäkra ekonomin bidragit till ett bristande engagemang men även det att ungdomarna är upptagna med andra aktiviteter. Samarbetet mellan ungdomar och personal har fungerat bra, däremot har det uppstått en “vi” och “dom” upplevelse inom ungdomsgruppen. Detta har bidragit till att det tänkta syftet med studien uppfyllts till en viss del men inte helt.</p>

Rasistisk "nyhetsmedia" på Internet har växt i samband med den alltmer framträdande rasistiska politiken i Europa och de diskurser som skribenterna på webbplatserna producerar berör oundvikligen många människors vardag. Dessa webbplatser utpekas i Sverige ofta av massmedia som "de där rasisterna" i en bekväm distansering, och mindre arbete görs för att förstå webbplatsernas faktiska roll i reproduceringen av strukturell och institutionell diskriminering i samhället. Denna studie undersökte under en 3 månaders period den rasistiska webbplatsn Avpixlats uppladdade "nyheter" samt kommentarer som medlemmar skrev på dessa. Empirin analyserades utifrån teori om andrafiering och intersektionella perspektiv inom en kritiskt diskursanalytisk ram. Studiens resultat visade på hur rasistisk "nyhetsmedia" på Internet reproducerar andrafiering och diskriminerande föreställningar i linje med diskursiva strategier som tidigare forskning påvisat hos annan media. Studien argumenterar att rasistiska "nyhetsmedier" genomgående fortsätter samma tradition av modern rasism och sexism som karaktäriserar massmedia i stort. / <p>2015-06-23</p>

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera personalens och ungdomarnas uppleverlser kring arbetet med mötesplatsen Punkten i förhållande till dess tänkta syfte, samt att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer mellan dessa två grupper. Syftet har belysts genom fältobservationer och kvalitativa forskningsintervjuer, datamaterialet har analysterats utifrån den fenomenografiska metoden. I materialet har jag funnit fyra centrala teman; Behovet av en mötesplats, Att arbeta i grupp, De vuxna och Punkten ur ett KASAM perspektiv. Dessa teman har sedan analyserats utifrån teorier om; Känsla av sammanhang, livsfas, ungdomsperioden, socialisation och gruppsykologi. De centrala slutsaterna i studien är att både ungdomarna och personalen upplever att det finns ett behov av mötesplatsen i bostadsområdet. Däremot har den osäkra ekonomin bidragit till ett bristande engagemang men även det att ungdomarna är upptagna med andra aktiviteter. Samarbetet mellan ungdomar och personal har fungerat bra, däremot har det uppstått en “vi” och “dom” upplevelse inom ungdomsgruppen. Detta har bidragit till att det tänkta syftet med studien uppfyllts till en viss del men inte helt.

This paper examines how Hinduism and Buddhism are portrayed in three textbooks for an upper secondary school course in religion and is limited to a selection of books published in 2009. Based on a qualitative content analysis, the paper examines the extent to which there is an intentional division, that is to say a line between ‘them and us’ in the ways in which the religions are described, and to what extent the description of these religions in the textbooks are Eurocentric. The study focuses on whether or not there is a ‘them and us’ perspective in the different books and if so, the ways in which this approach is evident. The result of this study shows that traces of a ‘them and us’ perspective can be found in all three books. In some cases a homogeneous ‘us’ is contrasted with a homogeneous ‘them’; where the ‘us’ represents ‘Europeans’ and the Christian ‘West’ and the ‘them’ represents ‘the other’ that is to say Hindus and Buddhists as well as their religious beliefs. All of the books in the study contain terminology and images that present Hinduism and Buddhism as something ‘different’ and ‘exotic’ and thus reinforce the Eurocentric image of ‘the other’. The textbook’s authors often fail to differentiate between religion and culture which, in many cases, can lead to Hinduism being portrayed as irrational and primitive. In addition to this, the textbooks also ignore the religions individual in favor of a more generalized and collective stereotype of a ‘Hindu’ or a ‘Buddhist’.

To categorise people is by society viewed as a basic cognitive process. The process is described to occur frequently. The purpose of this study was to investigate teachers experience and views concerning the categorization "we and them", and its relationship to the education of religion. The study aims to explore how the categorisation is expressed and valued. The study also aims to investigate the relationship between the teaching and the student groups heterogeneity/homogeneity, but also the relationship between the categorisation and the teaching. The data was conducted true semi-structured interviews with experienced teachers. The results of the study showed that "we and them" exist in the education of religion. The results of the study did not show an unambiguous perception of how the categorisation is expressed and viewed. The result also showed that the heterogeneity, alternatively homogeneity, of the student groups affects the education. The result also showed that the categorisation is affected by the heterogeneity or homogeneity, of the student groups. / Att kategorisera människor betraktas i den samtida kontexten som en av människans grundläggande kognitiva processer. Kategoriseringen och därmed indelning av människor är en ständigt pågående process. Syftet med denna studie är där av att undersöka i vilken utsträckning kategoriseringen av ett "vi" tillika ett "dom" är påtaglig i dagens religionsundervisning. Studien ämnar att undersöka religionslärares erfarenheter och åsikter kring en eventuell kategorisering av "vi och dom " i religionsundervisningen. Studien syftar till att undersöka hur en eventuell kategorisering av "vi och dom" yttrar sig och hur kategoriseringen värderas. Tillika syftar studien till att undersöka hur religionsundervisningen påverkas om elevgruppen är heterogen alternativt homogen, samt vilken betydelse heterogena-/homogena elevgrupper spelar för den eventuella kategoriseringen. Empirin erhölls genom semistrukturerade intervjuer med erfarna religionslärare. Studiens resultat visade att kategoriseringen "vi och dom" existerar i religionsundervisningen. Resultatet visade inte på någon entydig uppfattning rörande hur kategoriseringen yttrar sig tillika värderas. Vidare visade resultatet att religionsundervisningen påverkas utifrån elevgruppens heterogenitet alternativt homogenitet. Resultatet visade tillika att kategoriseringen "vi och dom" yttrar sig på olika vis, beroende på om religionsundervisningen bedrivs i en heterogen- eller en homogen elevgrupp.

De flyktingströmmar som drabbat både Europa och Sverige på senare år har gjort att integrationsarbetet i kommunerna kommit att bli en viktig del i deras arbete att inkludera nya individer i samhället. Syftet med vår uppsats är att lyfta fram hur integrationen av nyanlända ser ut i olika kommuner i Sverige och målet är att belysa de svårigheter och ambitionen är att påvisa vikten av att inkluderas i samhället på ett tidigt stadie. Studien är kvalitativ och med hjälp av intervjuer tolkades sedan materialet. Vi bearbetade materialet utifrån teorierna Elias &amp; Scotsons etablerade och outsiders och Bourdieus sociala kapital samt Ahrne &amp; Papakostas om organisationer där studien visar att det finns svårigheter med fördomar och rykten, socialt kapital och organisationers samt politikens betydelse för inkludering i samhället. Materialet visade både på ett positivt och negativt sätt om hur kommunerna arbetar med integration och inkludering av nyanlända. Vår studie tyder på att kommunerna arbetar intensivt med integrationsarbetet men de befinner sig på olika nivåer. Sammantaget visar det sig att ett mindre samarbete förekommer mellan organisationerna Migrationsverket och kommunen vilket kan resultera till en sämre integration av de nyanlända. / The refugees suffered both in Europe and Sweden in recent years and has made integration work in the municipalities to become an important part of their work to include new individuals in society. The purpose of this essay is to highlight how the integration of immigrants looks in different municipalities in Sweden and the aims is to demonstrate the importance of being included in the community at an early stage. The study is qualitative and with the help of our interviews we interpreted the material. We processed the material based on the theories Elias &amp; Scotsons established and outsiders and Bourdieu's social capital and Ahrne &amp; Papakostas about organizations and the study shows that there are difficulties with prejudice and rumors, social capital and organizations and policy essential for inclusion in society. The material showed both positive and negative ways on how municipalities work with integration and inclusion of immigrants. Our study suggests that municipalities are working intensively on integration, but they are at different levels over all. It turns out that there are a minor co-operation between the organization Immigration Service and the municipality, which may result in a lower integration of the immigrants.

<p>Den diskurs eller världsbild som vi som individer har påverkar vår tolkning av omvärlden. Diskurserna är föränderliga och skapas i en ständig dialog mellan olika aktörer i samhället. En aktör är medierna som tillhör eliterna i samhället och utövar makt på så sätt att de kan påverka vårt sätt att tänka. Syftet med denna artikel är att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhållande till ”dom andra” och tar sin utgångspunkt i framställningen av homosexualitet i ghanansk media. Frågor som ställdes var; vilka är de som har möjlighet att uttrycka sig i media, vilka åsikter uttrycker de och hur påverkar detta ghananernas syn på sig själva och andra? Studien kommer fram till att homosexuella i diskussionerna ses som ett ”dom” i förhållande till ”oss” – ”ghananerna”, och därmed som stående utanför den nationella gemenskapen. Sättet på vilket ”vi och dom” omtalas i medierna gör också att ”vi” kommer att ses som bättre än ”dom”. Detta identitetsskapande är dock mycket komplext och påverkas i hög grad av de maktstrukturer som existerar i samhället. Att ingen kan stå utanför diskurserna, att alla både påverkar och påverkas av dessa, blev genom artikelskrivandet klart för mig.</p>