Sedan 70-talet och ökningen av kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden har hemarbetets fördelning diskuterats som en viktig jämställdhetsfråga i Sverige. Det anses inte längre givet att kvinnor ska stå för matlagning medan män ska stå för försörjning, då många av de tidigare könsbaserade skyldigheterna inte längre har samma legitimitet. Många tidigare studier har utförts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfördelning i familjer med barn. När sambor får barn förändras arbetsfördelningen mellan dem. Denna studie bidrar med att belysa samt illustrera kvinnornas egen subjektiva upplevelse av hemarbetet i familjebildningens första stadie då paren ännu inte skaffat barn. Syftet med studien har varit att studera unga svenska kvinnors subjektiva syn på hemarbete och sina roller i hemarbetet, med utgångspunkt i en kvalitativ konstruktivistisk ansats. Studien har utförts med en teoretisk utgångspunkt i rationell handlingsteori, utbytesteori samt i teorin om att göra kön. Respondenterna har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. De har berättat om hur de upplever hemarbetet utifrån sina roller och ansvarsområden, förväntningar, jämförelser, förändringar och emotioner. På grund av urvalets storlek kan resultaten inte anses vara representativt för hela populationen. Materialet kan dock anses vara tillräckligt för att beskriva den subjektiva upplevelsen av hemarbetet inom urvalet. Enligt respondenterna finns det i enlighet med tidigare studier en stark koppling mellan att sköta hemarbete och att vara kvinna. Resultatet visar bland annat ett missnöje hos respondenterna kopplat till en ojämn arbetsdelning i hemmet, samt till deras respektives oförmåga att ta ansvar i hemarbetet. Respondenterna delar en önskan om att varje par ska ha möjlighet att skapa en individuellt anpassad arbetsdelning utan att ta hänsyn till samhällets normer kring kön och jämställdhet. De menar att en balans mellan kompensationer och motprestationer är viktigare än att ta hänsyn till normer kring jämställdheten. Resultaten visar även på de svårigheter som respondenterna upplever att potentiella förändringar är kopplade till. Samtliga respondenter anser att en förändring av dess nuvarande arbetsfördelning är möjlig, dock endast genom handlingsalternativ som är förknippade med negativa konsekvenser. Detta leder till att de undviker att försöka förändra sin situation, trots missnöje.

Den här studien utgår ifrån utomhuspedagogiken sedd både ur elevers och lärares perspektiv. Påverkningar som utomhuspedagogiken har på elever blir belysta och även de krav som ställs på pedagogen. Studien belyser förutsättningar som finns för att utevistelse ska bli genomförbart. Både fördelar och nackdelar som finns med utomhuspedagogik framträder i studien. Skillnader mellan hur ofta naturen används i undervisningen på låg- och mellanstadiet tags också upp. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där fem olika pedagoger och sex olika elever intervjuas i grupp, med ett undantag. Intervjudeltagarna kommer från två olika skolor, varav en skola har utomhusprofil. I studien blir fördelar framhävda utifrån vetenskaplig litteratur. Vidare belyser intervjudeltagarna nackdelar i form av svårigheter och hinder. Resultatet visar tre förutsättningar som krävs för att utomhuspedagogiken ska bli givande. I studien dras slutsatsen att utomhuspedagogiken bidrar med goda påverkningar på elever. Dock visar studien att stort ansvar läggs på läraren och att kraven är större på mellanstadiet. Detta leder till en minskning av utomhusvistelse under lektionstid på mellanstadiet.

Studien har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers inställning till bildämnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjälp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som används i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ”doing gender”, Thornbergs socialidentitetsteori och självkategoriseringsteori. Samt en sociokulturell teori om didaktikens situerade natur utifrån hur människor har lärt sig att handla och handlar utifrån social kontext. Resultatet presenteras med hjälp av de tre frågeställningarna som legat till grund för studien: ”vad anser pojkar respektive flickor om bildämnet”, ”finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors inställning till bildämnet” samt ”hur tar sig flickor och pojkars inställning till bildämnet i uttryck”. Resultatet av studien visar att pojkar och flickor upplever och har olika syn på bildämnet. Detta tar sig i uttryck genom att flickorna har en positiv inställning till bildämnet som helhet. Pojkarna har en splittrad uppfattning av bildämnet. Av resultatet har det framkommit att de markanta skillnaderna mellan pojkar och flickors inställning till bildämnet är att flickor värderar ämnets kunskaper i ett ”här och nu” perspektiv. Pojkarna värderar ämnets kunskaper utifrån sina framtida planer på yrkesval. De tio informanterna skiljer sig även när det kommer till synen på kreativitet. Flickorna ser sig själva och andra flickor som mer kreativa än pojkar. Pojkarna ser flickor som mer kreativa än pojkar. Enligt informanterna har det med att göra hur flickor och pojkar förväntas vara. Pojkarna upplever att de mansideal de förväntas följa inte värderar kreativitet på samma sätt som andra egenskaper. Resultatet av studien diskuteras vidare i studiens diskussionskapitel. Studien avslutas med en sammanfattning och de slutsatser som arbetet med studien har kommit att leda fram till.

Syftet med denna undersökning är att granska vilket värde estetiska lärprocesser, bild och drama, har i förskolans verksamhet. Syftet är även att belysa det som krävs för att bild och drama ska bli möjligt. För att få svar på våra frågeställningar har undersökningen utgått i från kvalitativ metod. Vi valde att intervjua sju förskollärare.Sju förskolläre intervjuades då vi ville få fram professionella svar. Vi valde att intervjua pedagoger förskollärare som såg ett extra värde i bild och drama. Undersökningen baseras på John Dewey och pragmatismen då ”learning by doing” kan kopplas till vårt syfte.  Resultat visade att pedagogerna förskollärare uppfattar att bild och drama är betydelsefullt för barns lärande, då pedagoger förskollärare ansåg att lärande med hela kroppen kan göra att barnen förstår vad de lär sig. Resultatet visade utifrån pedagogernas förskollärarnas perspektiv vilket värde bildskapande och drama har i förskolans verksamhet. Resultatet redogör även utifrån pedagogernas förskollärarnas perspektiv vad som krävs för att de estetiska lärprocesserna bildskapande och drama ska bli möjliga. Betydelsen av förskollärarnas pedagogernas kompetens och engagemang visar sig i resultatet vara betydelsefullt. Då detta är en betydelsefull del för att verksamheten ska använda sig av bildskapande och drama.

Syftet med studien är att från ett genusperspektiv bidra med kunskap om varför kvinnor är mer sjukfrånvarande än män inom ett industriföretag. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med chefer, resurspersoner samt sjukskrivna kvonnor och män. Med utgångspunkt i forskning om sjukfrånvaro och ett doing gender- perspektiv analyseras varför kvinnor är mer sjukskrivna än män inom företaget. Resultatet visar att det finns flera förklaringar till kvinnors högre sjukfrånvaro inom företaget. Det är höga krav generellt sett på medarbetarna och kvinnor måste prestera bättre än männen inom företaget. Kvinnorna tar ett större ansvar för hem och familj, vilket gör att deras totala belastning både i arbetet och i övriga livet är högre än männens, vilket kan vara en förklaring till deras högre sjukfrånvaro inom företaget. Slutsatsen som dras av resultatet i studien är att hur kön skapas påverkar kvinnors arbetsförmåga och därigenom deras sjukfrånvaro. Hur kön skapas är beroende av normer i samhället och inom företaget.

The aim of the study has been to examine how young men from Stockholm construct "Masculinity". This has been done by examining what men think is an ”ideal man”, what "makes a man a man", which expectations they meet as men and how the life of a man differs from the life of a woman. This has been examined through three semi-structured group interviews with the total of ten men. The results have been analysed with Raewyn Connells Theory of Masculinities, the idea of “Doing Gender” by Candace West and Don. H Zimmerman and the "Conception of Homosociality" described by Jari Kuosmanen and Karin Holmberg. R. Connell’s Theory of Masculinities provides a description of the “Ideal Man” and reveals what men think "makes a man" along with which expectations a man can meet. Our results show that men have clear opinions of how an "ideal man" should be,  thus reinforcing the construct of masculinity as described by Connells. Furthermore results indicate that men can see more benefits to being a man than a woman. This can be explained by the fact that men value what men do more than what women do, which can affect the equality between the sexes.

This paper is written to take a close look at teaching methods used at the Summer Academy (SHS), which is held at Södertörns Högskola in Stockholm. SHS is a subdivision of the institution of teaching education, which annually, during summertime, offers an eight-day program for pupils between 13-15 years of age, from different schools located in socio-economically disadvantaged suburbs of Stockholm. The intention of SHS is to give the participating pupils an insight into higher education, especially that of university. The purpose of the activities, such as field trips, guided tours and corporate visits, is to make pupils aware of their own responsibility for their educational situation through different methods of knowledge transfer, to diversify the means of the education, and to bring awareness to the array of possibilities which they have access to within the Swedish system of tertiary education. The study is based on six deep-interviews, three with pupils and three with student mentors. Together with 131 surveys from the course given during the summer of 2014, and theories of John Dewey on “Learning-by-doing”, the results show that pupils participation in SHS give them a better understanding for, and knowledge about their own educational responsibility. Another question this paper seeks to address is how significantly the SHS program is changing the pupil’s experience of education in general and their view upon higher education specifically. Throughout this process, the aim is that the pupils will have gained a deeper understanding for the differences in educational form, the pupils own responsibility for shaping their future and how they themselves can take charge of their educational choices. After having participated in the SHS program, the pupils have made mature and insightful choices for their future education, where an academic choice is closer to hand than prior to the program.

El presente proyecto nació por la necesidad y mala experiencia de los usuarios al momento de realizar una reserva de espacios deportivos. Es por ello, que se pensó en Doing Sports una aplicación que permite reservar en cualquier momento y lugar un espacio deportivo y a su vez encontrar un compañero para realizar deporte o a ese amigo faltante en las “pichangas”. Asimismo, se explicará cómo se identificó el problema y la solución detectada. Además, se realizó las validaciones de las hipótesis a través de encuestas y entrevistas telefónicas. Para poder poner en marcha este proyecto el documento muestra un profundo análisis de las proyecciones financieras de ventas, costos y gastos que demuestran la viabilidad y rentabilidad que se puede obtener en la ejecución de Doing Sports.

El presente proyecto nació por la necesidad y mala experiencia de los usuarios al momento de realizar una reserva de espacios deportivos. Es por ello, que se pensó en Doing Sports una aplicación que permite reservar en cualquier momento y lugar un espacio deportivo y a su vez encontrar un compañero para realizar deporte o a ese amigo faltante en las “pichangas”. Asimismo, se explicará cómo se identificó el problema y la solución detectada. Además, se realizó las validaciones de las hipótesis a través de encuestas y entrevistas telefónicas. Para poder poner en marcha este proyecto el documento muestra un profundo análisis de las proyecciones financieras de ventas, costos y gastos que demuestran la viabilidad y rentabilidad que se puede obtener en la ejecución de Doing Sports. / The following project was created due to the client's needs and bad experiences at the very moment of booking some sport venues. Therefore, Doing Sports was created like an app to allow the booking of many sport venues at any time by giving you the chance to meet or find any mate or missing person to practice some sports in the “pichangas”. Likewise, it will explain how the problem was identified and the potential solution. In addition, the hypothesis validations were carried out through surveys and telephone interviews. This document shows in-depth financial analysis of the sales projections, costs and expenses that demonstrate the feasibility and profitability in the implementation of Doing Sports project. / Trabajo de investigación

Published Article / The purpose of this paper is to argue that the quality of a Building graduate is not compromised by qualifying through the access programme route. This paper examines the statistics of the 2005 and 2006 access programme and mainstream National Diploma Building cohorts as well as the 2007 mainstream cohort. The study made use of descriptive research comprising quantitative data. The quantitative data was derived from statistics based on student performance that was downloaded from the Management Information System of the University of Johannesburg. The findings revealed that, although the access Building students enter the access programme with results below the minimum entrance requirements for the national diploma, their graduation rate is above or equal to that of their mainstream peers who gained entry directly into the national diploma. Furthermore, many of these students register for post-graduate studies once they start working. This study confirms that students who have received additional support in their first year of study and who have been 'enculturated' into the 'ways of doing' of construction and engineering during a four-year access diploma programme are not inferior to students who have completed a mainstream diploma in 3 years.