The aim of this master’s thesis is to examine how gender is produced in a contemporary technological sphere. I am examining a department called MST within the School of Electrical Engineering at The Royal Institute of Technology (KTH) primarily by focus group interviews and in depth interviews with a doing gender perspective. I also carry out participant observations for additional background information. I argue from a gender studies perspective that KTH as a technological institution and workplace is reproducing ideals that confirms men as norm. Furthermore, I suggest that the technical sphere and historically traditional (male) gendered environment that which KTH represents, embodies and reproduces, makes it more challenging for female PhD-students to compete against their male counterparts when it comes to gaining recognition than it is vice versa. I am studying the awareness of gender norms in a technical milieu as well as thoughts about the daily negotiations and biased representations of gender on postgraduate/research level among the female PhD-students at MST. Moreover, I suggest that there are certain connotations with and cultural conceptions of what it means to be and to work as an engineer.

Tidigare forskning samt den systematiska litteraturstudie (Flanagan, 2016) som legat till grund för detta arbete framhåller hur teknikintresset hos grundskoleelever minskar och hur detta delvis påverkas av undervisningens utformning och lärares teknikdidaktiska kompetens. Syftet med denna studie var att berika den tidigare genomförda litteraturstudien genom att studera hur lärare skapar en intressant och engagerande teknikundervisning i praktiken. För att nå ut till så många av landets tekniklärare som möjligt valdes en kvantitativ ansats i form av en nätbaserad enkätundersökning, vilken vidare spreds via flera olika kontaktnät. Lärarna som besvarade enkäten framhöll att teknikundervisningen genomfördes på ett samstämmigt vis beträffande vad tidigare forskning ansett vara en intresseväckande och måluppfyllande teknikundervisning, där ämnesintegrering, studiebesök samt elevinflytande var vanliga inslag. Studiens respondenter ansåg sig ej ha svårigheter med att skapa ett teknikintresse hos sina elever, däremot så framkom i studien att lärarnas personliga intresse för undervisningsämnet teknik påverkade undervisningens utformning. Studiens resultat visar även att de mer organisatoriska delarna av teknikundervisningen så som tidsbrist samt tillgång till lämpliga materiella resurser påverkade hur lärarna hade

Conversation analytic (CA) and ethnomethodological (EM) techniques are employed in this study to explore the ways speakers within and between interactional turns build and resist gender category by resisting its activities/predicates. It aims to reveal how a sex-reassigned child’s identity is pertinent to the construction of membership categorization and the doing of resistance towards category-bound activities/predicates.  The study attempts to explain how the child tries to design her answers in a way that - both explicitly and implicitly - resist both the gender membership categorization she is being assigned to be and its ties (predicates/activities) she is being asked to accomplish. Membership categorization analysis (MCA), formulated by Sacks (1979), is employed here to show that the identity categories used in talk are tools by which participants organize and perform activities/predicates to establish their categories. The human subject that this project concentrates on is an immigrant family having a sex-reassigned child called Aidan. The data, which is analyzed, was collected during a dispute around the haircut and clothing style for the sex-reassigned child between the child and the parents. During the interaction the parents try to generate the category predicates for building up a set of activities around what might be considered ‘normal’ within a community that enables them to define and validate the child particular membership category. The main resistance strategies adopted by the child are dispreferred actions such as refusals mainly through accounting (e.g., justification and explanation) and disagreement.

Scholars in the field are of the opinion that the early simultaneous bilingual and bicultural exposure not only does not harm the bilinguals, but also strengthens their social and cultural foundations and keeps them from getting vulnerable to external environment (Deuchar and Quay 1999, 2000; Genesee 1989; Genesee, Nicoladis, and Paradis 1995; Holowka, Brosseau-Lapre ́, and Petitto 2002; Lanza 1992; Meisel 1989; Petitto et al. 2001). Also it has been demonstrated that bilingual children have differentiated systems to provide them with the ability to distinguish between their two input languages from the beginning of language acquisition (Petitto & Holowka, 2002). However, the driver of the children’s language preference patterns at home needs to be further explored. The present study is indeed an attempt to answer the question of why it is that some children regularly exposed to their heritage language from a very young age actually continue to actively use it, and other children involving in similar parental policy about bilingualism do not? It aims to examine the impacts of parental language strategies during the childhood on children language preference at home after they achieve the key competences in each of the two languages. The foci are parental attitudes towards the patterns of language choice and their influence on child language preference. Data are collected from two Iranian immigrant families; one has been experiencing additive bilingualism, while the other has been involved in the process of subtractive phenomenon. Some implications for parent-child closeness, heritage language and the risk of language contamination are touched on briefly.

The purpose of this study is to obtain a better understanding of what people fear might happen to them when being outside after dark. A lot of quantitative studies have been made on the subject of fear of crime to generalize and quantify people’s fears, but lacks any in-depth information about their fears and experiences. I have chosen to research about just that. Theories used are Doing gender and Ideal victims and I have interviewed 8 individuals about what they fear, why they fear it, where they think this fear comes from and other feeling and experiences associated with it. In my analysis we can see that there is a big difference in what individuals fear between men and women. The women in this study are more scared than the men to the point that they do not really venture outside after dark. Men on the other hand feel a bit more unsafe after dark, but never enough to avoid going outside. I also found that women feel shame over their pre-conceptions of men’s crime towards women. Men were mostly scared of assault and robbery while women are mostly scared of sexual assault, and their fears mostly derive from media and experiences people close to them have had. / Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse över var människor är rädda kan hända dem om de är ute när det är mörkt. Många kvantitativa studier har genomförts angående rädsla för brott för att kunna kvantifiera samt generalisera resultaten till en hel population. Detta resulterar i en förlust av djupet i individers rädslor kring att bli utsatta för brott. Jag har valt att forska om just det. Valda teorier är ”göra genus” och ”ideella offer” och jag har intervjuat 8 individer angående vad de är rädda för, varför de är rädda för det, vart de tror denna rädsla kommer ifrån samt andra känslor associerade med det. I min analys kan vi se att det finns en stor skillnad mellan vad män och kvinnorna i denna studie är rädda för. Kvinnorna var räddare än män till den punkten att de avstod från att gå ut under kvällar och nätter. Männen å andra sidan kände sig lite osäkrare när det var mörkt, men aldrig tillräckligt för att avstå från att gå ut. Jag fann även att kvinnor upplevde skam över deras fördomar mot mäns brott mot kvinnor. Män var främst rädda för misshandel och rån medan kvinnor var rädda för sexuella brott, och deras rädslor härstammade från media och erfarenheter individer nära dem hade upplevt.

Enligt läroplanen ska förskolan sträva efter att ge barnet möjlighet att utvecklas i sin skapande förmåga och att kunna uttrycka sina tankar, erfarenheter och upplevelser genom estetik. Förskolan ska ge utrymme för barns fantasi och kreativitet. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare kan arbeta med bildskapande i förskolan och om hur förskollärarna använder den skapande verksamheten för att främja barns lärande och utveckling. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma pedagoger och utgår från Deweys ”Learning by doing” - konst som erfarenhet och Vygotskijs kreativitetsteori som teoretiska begrepp. Studien synliggör hur pedagoger uppfattar att de arbetar med bildskapande i förskolan och hur de använder den skapande verksamheten för att främja barns lärande och utveckling. Av studien framkommer att pedagogerna uppfattar att skapande har en nyckelroll i barns mångsidiga utveckling. Pedagogerna upplever att det största hindret i den skapande verksamheten är tiden. Ett arbetssätt som framkommer är att barnen ofta inte kan välja vilka material de vill jobba med och att pedagogerna bestämmer ganska mycket i början. I studien framkommer även att det är flera andra viktiga faktorer som påverkar skapandearbetet i förskolan, exempelvis miljö, material, pedagogers förhållningssätt och kunskaper i skapandeämnen. Pedagogerna uttrycker en önskan om mer fortbildning när det gäller skapande för att få mer kunskap och inspiration i ämnet.

Trots att män och kvinnor sedan länge har haft rätt till lika stor del av föräldraledigheten i Sverige är uttaget av föräldraledighet mellan män och kvinnor fortfarande inte jämställt. Därav syftade denna studie att undersöka en del faktorer och dess påverkan på mäns föräldraledighetsuttag i Sverige. Forskning har bland annat pekat på att det finns ett samband mellan individfaktorer hos män, så som utbildning och inkomst, och deras föräldraledighetsuttag. Även mäns och kvinnors resurser och egenskaper i relation till varandra inom ett parförhållande står ofta i fokus i studier och teorier gällande jämställdhet inom familjer. Syftet med denna studie var därför att undersöka om mäns utbildningsnivå samt skillnader i utbildning, inkomst och ålder inom par kan förklara mäns uttag av föräldraledighet i Sverige. I studien användes datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 2010. Datamaterialet har i första hand samlats genom intervjuer och postenkäter. Den del av LNU som studeras är män som vid undersökningstillfället var sammanboende med kvinnlig partner med endast gemensamma hemmaboende barn födda mellan 1992 och 2010. Även partnerdelen av LNU används i studien. Den slutgiltiga respondentgruppen som analyserades bestod av 583 individer. Inledningsvis presenteras medelvärden av mäns föräldraledighetsuttag ur kategorierna för de hypoteser som undersöks. Vidare prövas studiens hypoteser med hjälp av linjära regressionsanalyser. Studien visar framförallt att i en heterosexuell relation där kvinnan tjänar mer än mannen, och med det menas mer än 3000 kronor i månaden före skatt, så tenderar mannen att ta ut mer föräldraledighet. När det gäller mäns utbildningsnivå, samt relativ ålder mellan män och kvinnor inom par samt relativ utbildning inom par finner studien inget statistiskt signifikant stöd för att detta skulle påverka mäns föräldraledighetsuttag.

Gender ideologies, which are constantly changing, are important for many outcomes in life, but the majority of gender ideology research focuses mainly on adults. Past research studying adult gender ideologies finds that adults' current relationship status affects their ideologies. For instance, divorced adults hold egalitarian ideologies more than stable married adults do (Davis, Greenstein and Marks 2007). Researchers attribute this finding to the types of gender behaviors adults perform with their partner or alone. What about youth? Understanding how these ideologies develop earlier in life is important, yet research rarely focuses on youth gender ideologies or their development. My research looks at the effects of family structure on youth gender ideology in Germany (Germany National Educational Panel Study (NEPS); Cohort One N=4,181; Cohort Two N=9,913). I argue it is through doing gender that family structures operate to influence the development of youth gender ideology, since parents' doing gender behaviors performed with their children vary by family structure. My findings suggest family structure does not matter for doing gender behaviors that parents perform with their children, thereby affecting their gender ideologies. As a result, it is more about other ways adults do gender outside of the home or about the youth themselves. I also find significant effects for females, suggesting females may invest more in the outcomes egalitarian gender ideologies produce. Future research should look at shifts in family structure and duration in various family structures in order to understand family structure's impact on gender ideology for youth.

Using critical discourse analysis, the study examines, based on previous research how the construction of menstruation in news media has changed after the me too uprising. The study is based on previous research that shows that the construction of menstruation reflects and contributes to women's lower social status in society. Faircought three-dimensional model means that a communicative event is both constituted by and at the same time constitutes the social practice, which in the study is put into a social context using theories as; discourse, power, gender, purity and danger. The empirical material includes 22 newspaper articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen. The empirical material has been thematised into four different themes that have been analyzed, where counter power and the contradictions within the women's issues are illustrated. The study results discerns to some degree reproduction of current order but most prominent are the clear signs of interdiscussivity, which shows a discursive change that indicates that the current system is challenged.

Studien undersöker hur kvinnliga chefer inom offentlig sektor upplever sina möjligheter och hinder i karriären . Kvinnor i maktposition har motsägelsefulla roller vilket i sig kan upplevas som ett dilemma. Sex kvinnor på höga chefspositioner inom en offentlig sektor i Sverige deltog. Intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide baserad på följande områden: struktur, interaktion, individrelatering och symboler. Intervjuguidens struktur och analysen av intervjuerna baserades på en könsteoretisk modell enligt doing gender perspektiv. Doing gender perspektivet användes för att beskriva de praktiker som var av betydelse för den maktstruktur som fanns i organisationen. Analysen av de könsskapande processer som påvisades i organisationen, visade att det främst var värdering av kunskap, värdering av kvinnligt och manligt ledarskap och förutsättningarna för att utföra ledarskapet som utgjorde hinder eller möjligheter för kvinnornas karriär. Organisationen, med dess konserverade hierarkiska system, var också en barriär för kvinnorna.