En förutsättning för ett välmående samhälle är bland annat jämställdhet när det kommer till psykisk hälsa. I dagens samhälle sjukskrivs allt fler till följd av stress och stressrelaterade sjukdomar. Mycket tyder dock på att upplevelse av stress och stressrelaterade sjukdomar är ojämnt fördelad mellan män och kvinnor. Tidigare forskning visar att kvinnor är överrepresenterade vad gäller just stress. Den här studiens syfte är att studera självskattad stress bland förvärvsarbetande föräldrar med hemmavarande barn och titta på hur det skiljer sig mellan könen samt bland hel- och deltidsarbetande. För att besvara studiens frågeställningar har ett datamaterial från European Social Survey från 2004 använts. Utöver respondenter från Sverige har även individer från Danmark och Norge inkluderats. Urvalet består av kvinnor och män som förvärvsarbetar minst åtta timmar i veckan, som lever i en heterosexuell parrelation och som har minst ett barn som fortfarande bor hemma. Det slutgiltiga urvalet bestod av 1199 individer. För att pröva studiens hypoteser har logistiska regressionsanalyser utförts. Resultaten av dessa analyser visade inga signifikanta samband mellan varken kön och stresseller arbetstid och stress. Däremot visade resultatet signifikanta samband för män mellan stress och variablerna barn under 13 år, inställning till hushållets gemensamma inkomst samt partnerns arbetstid. Resultatet för kvinnor visade signifikanta samband mellan stress och variablerna inställning till hushållets gemensamma inkomst och respondentens hushållsarbete.

The number of women farmers in the US continues to grow even at a time when the number of men farmers is decreasing. But even as women are experiencing growing representation in this historically men-dominated occupation, they are more likely to operate smaller farm operations, own less land, and earn less than men farmers. Additionally, there are barriers to accessing the full farmer identity due to their invisibility in the largely patriarchal structure of agriculture. In this dissertation, I endeavor to learn more about how women farmers navigate the gendered structure of farming, including barriers to accessing occupation-related resources and their farmer identity, and how women farmers are “doing” or “undoing” gender. Utilizing in-depth qualitative interviews, I interviewed 32 women farmers from 11 states and the country of Italy. I find that three main gendered structural barriers were experienced by the women farmers in this study, including access to capital-related resources, learning how to farm, and the women’s perception of conventional agriculture as a masculine occupation. I contributed to the growing “doing and undoing gender” literature by showing that the women in this study were actively engaged in interactions within and outside of their occupation that both conformed to and resisted traditional gendered expectations, demonstrating that doing and undoing gender is contextual and more of a spectrum than mutually exclusive categories of either/or. I also contributed to the “doing difference” literature by including women farmers of color, whose perspectives have been absent from previous research of women farmers. Their narratives included examples of discrimination and unequal treatment due to their race and gender, demonstrating a clear need for an intersectional analysis of women farmers. I conclude with a discussion of these implications and make policy recommendations based on knowledge gained from this research and offer suggestions for future research.

No description available.

Den här uppsatsen studerar hur lärandet av att hålla svåra samtal sker hos professionella, samt hur detta kan förstås relatera till formandet av en yrkesidentitet. Kunskap i ämnet har genererats genom analys av berättelser från personal på ungdomsmottagningen, baserat på deras erfarenheter av att hålla samtal om våld med unga människor. Berättelserna synliggör viktiga lärdomar från och utmaningar med att hålla dessa samtal, samt även olika identitetsaspekter kopplade till dessa erfarenheter. Det erfarenhetsbaserade lärandet har i tidigare forskning haft sitt främsta fokus på utbildning medan denna uppsats fokuserar på arbetsplatsens mer informella lärandesituationer. Tidigare forskning har studerat professionellas upplevelser av svåra samtal men inte i lika hög grad fokuserat på lärandesituationen. På liknande vis har identiteter studerats utifrån professionellas egna åsikter snarare än deras berättelser om levd erfarenhet. Denna studie använder konceptet “learning by doing” som en teoretisk ingång och kombinerar det med en livsberättelseansats som fokuserar på hur lärande, meningsskapande och identiteter framkommer i människors berättelser. Analysen har baserats på kortare utdrag ur de professionellas berättelser om deras första, senaste och svåraste samtal om våld med en ungdom. Resultaten visar att de professionella ger uttryck för att deras erfarenheter har genererat fördjupade kunskaper i aktivt lyssnande, samt nya sätt att hantera de ungas upplevelser och sina egna känslor. I denna lärandeprocess har de lärt sig genom att söka hjälp av mer erfarna kollegor, samt av arbetsplatsens påtryckningar. I de professionellas berättelser framkommer även viktiga identitetskomponenter som att vara bekräftande, igenkännande, inlyssnande och icke-dömande. Deras yrkesidentiteter framträder för det mesta som stabila men det framkommer även motstridiga identitetsanspråk i berättelserna.

There is an increase of White settler Child and Youth Care (CYC) practitioners who are questioning how to be useful in their attempts at solidarity and justice-doing amidst precarious ethics and tensions. Meanwhile, Indigenous women, girls, trans and two-spirit people are being murdered and taken (MMIWGT2S+) at genocidal rates with little action from Canadian government and RCMP. Drawing from critical race theory, intersectional feminism, and anti-oppressive praxis, this research traces my own path to justice-doing and solidarity exploring the concept of witnessing as a White settler. With a critical examination of self, Whiteness, and White supremacy, I attempt to answer the research questions: In what ways can witnessing function as a useful practice framework for White settler solidarity? Secondarily, how can art act as witness or co-conspirator? Using an arts-based critical autoethnography, this study combines personal narratives with arts-based reflections on researcher’s experience as White settler facilitator of the program Youth for Dignity on unceded Kaska territory in Watson Lake, Yukon. The research focuses on the creation of a collaborative art piece on MMIWGT2S+ to explore witnessing as one pathway for White settlers committed to social change. Building on the work of Vikki Reynolds (2010a, 2010b, 2012) and other literature on solidarity and witnessing, seven witnessing intentions that inform my White Settler Emerging Solidarity Practice surfaced from this research: (a) critical examination of self; (b) reciprocal and respectful relationships; (c) intersectionality; (d) embodied listening; (e) honouring resistance; (f) action; and (g) accountability. This research has the potential to provide a possible pathway for other CYC practitioners to engage with the complexities and tensions of White settler solidarity practice. / Graduate

In five multi-method studies this dissertation examined how context based morality may explain increased incidence of combat related psychological difficulties among US service personnel. We were particularly interested in the relationship between causing harm to others and moral self-perceptions and related emotional consequences. In studies 1 and 2 we found that our samples of Iraq and Afghan war veterans reported that a soldier would feel increased levels of guilt and shame and negative moral judgments of the self when they return home and reflect on incidents of harm that may have occurred during their deployments. These two studies were supported by three short experiments showing that different moral judgments of harm were made depending on whether the harm doing was interpersonal or intergroup. Interpersonal harm doing was judged more harshly than intergroup harm leading us to believe that while in combat harm doing had minimal consequences on the self-perceptions and emotions of a soldier and that when they returned home to civilian life where interpersonal moral standards are more prevalent their self-perceptions and emotional wellbeing was affected by their prior conduct.

Syftet med studien var att undersöka lärares användning av platsbaserat lärande i undervisning inom SO-ämnet i skolans tidiga år (F-3). Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, för att besvara våra frågeställningar. Med utgångspunkt i våra frågeställningar har vi undersökt lärares syn på platsbaserat lärande, men även hur platsbaserat lärande genomförs. Fyra lärare som arbetar i årskurserna 1–3 på två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärarna ser fördelar med platsbaserat lärande. De menar att kombination mellan undervisning inomhus och undervisning utomhus gynnar fler elever. De menar även att eleverna får möjlighet att använda sig av sina sinnen, fantasi och praktisk inlärning. Resultatet visar även att lärare vill driva undervisning utomhus i olika utsträckning. Detta beror på bland annat kompetensen, närområde, ramfaktorer, väder och administrativt arbete.

No description available.

Lina och Ronna, strax utanför Södertälje i Stockholm, har i en undersökning påvisat hög kriminalitet och en otrygg befolkning. Områdena har trots sitt knappa avstånd stora socioekonomiska olikheter. Min ambition med projektet är att förena stadsdelarna på en bondgårdsinspirerad social mötesplats belägen på en åker strax utanför staden. Genom allt från en föreläsningssal i en lada, ett ekologiskt café, en restaurang och en uteservering i en silo, till växthus och odlingsytor samt en inbjudande marknadsplats som byggs upp av invånarna själva, engageras befolkningen till att bli mer självförsörjande, att börja odla och att finna en gemenskap i odlingen som aktivitet. De traditionella bondgårdshusen som återfinns på platsen för tanken tillbaka i tiden och ut mot landsbygden. Mötesplatsen ligger i anknytning till kolonilotter på åkern som dels bidrar till det visuella lärandet av att besöka platsen, men som också tillåts få sälja sina varor där. Slutligen är förslaget ett initiativ att se på varandra bortom social och ekonomisk status som jämlika. Ett sätt att öppna ögonen för varandra och inse att vi har mer gemensamt än vad vi tror, men också att det finns otroligt mycket som vi fortfarande kan lära av varandra. / Lina and Ronna, outside of Södertälje, Stockholm, have demonstrated high levels of criminality and insecurity in studies. The regions have, despite minimal distance, great differences in socio-economic standards. My ambition with this project is to unite the districts on a farm-inspired meeting place located outside the town. With everything from a lecture hall in a barn, an organic café, a restaurant and outdoor seating in a silo, to greenhouses and farming fields as well as an inviting marketplace built by the inhabitants, the visitors are encouraged to become more self-sufficient, cultivate, and build community via cultivating. The traditional farmhouses found on the location brings the visitor back in time and towards the countryside. The meeting place is closely connected with allotments, which partly contributes to the visual learning of visiting the place, but which also allows the cultivators to sell fresh produce at the market. Lastly, the proposition is an initiative to invite people to see beyond social and economical status and see each other as equals. A way of opening our eyes up to each other, discovering that we have more in common than previously thought, and realising there is much we have yet to learn from each other.

Syftet med studien var att undersöka om könsfördelningen i arbetsgrupper kan predicerasexuella trakasserier, samt om medarbetares upplevelser av sexuella trakasserier kan korrelera med medarbetarnas psykiska välbefinnande. Enkäten lades ut på sociala medier och inbjudan nådde ut till 569 personer, varav 47 enkätsvar samlades in och 44 av dem var fullständiga. Resultatet visade ett måttligt positivt samband mellan andelen män i arbetsgruppen och upplevda sexuella trakasserier. Resultatet visade även ett starkt negativt samband mellan upplevd psykiskt välbefinnande och upplevda sexuella trakasserier. Andelen män i arbetsgruppen visade sig vara en riskfaktor för upplevda sexuella trakasserier på arbetsplatsen, där fler män i arbetsgruppen kan ge en ökad utsatthet. Exponering för sexuella trakasserier kan öka risken för försämrad psykiskt välbefinnande.