Patienter upplever ofta att den information de får är felaktig. Felaktig på så sätt att det är för lite, för mycket, ingen alls, given vid fel tidpunkt, för komplicerad och given på ett fackspråk med många krångliga ord som patienten inte förstår. Syftet med den här litteraturstudien var att belysa vilket informationsbehov patienter med cancer kan ha. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resultatet visar att de flesta patienter med cancer vill ha all tillgänglig information om såväl diagnos som behandling och även veta vilka valmöjligheter som finns. Det finns dock vissa som endast vill ha begränsad information varför det är viktigt att utvärdera varje patients informationsbehov. Välinformerade patienter upplever minskad oro och ångest och får en känsla av att ha kontroll över sin komplexa situation. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om behovet av information och de betydelsefulla faktorer som kan förändra och tillfredställa detta behov hos patienter. Genom att ge patientundervisning större utrymme i sjuksköterskeutbildningen, och göra sjuksköterskor mer uppmärksamma på ny forskning kan patienters situation underlättas ytterligare i framtiden. / Patients often experience that the information they are given is wrong. Wrong in the consideration of too little, to much, none at all, given at the wrong time, too complicated or in a difficult technical language that they do not understand. The purpose of this study was to illuminate what information needs patients with cancer may have. The study was based on 20 scientific articles and shows that most patients with cancer want to have all available information regarding both diagnosis and treatment including the available choices. However, there are some who only want limited information; therefore it is important to evaluate each patient's information needs. Well-informed patients experience less anxiety and distress and get a sense of control over their complex situation. It is therefore important for the nurse to have knowledge of the need for information and the important factors that can alter and satisfy the needs of patients. By providing patient education more space in the education of nurses, and make nurses more aware of new research, the patients' situation can in the future be further improved.

The share of human beings with overweight or obesity is increasing. This has become a problem for society since obesity often leads to illness. This illness affects life negatively and often leads to depression, absence from work and medical care. One treatment against obesity is to do bariatric surgery, or Gastric bypass. The purpose of the study was to illuminate the experiences of care encompassing Gastric bypass surgery. The method used to illuminate this was a qualitative content analysis. The result emerged into five categories: Turning point in life, Lack of information, Need of more support, Lifestyle change is essential and S S urgery a start of something new. Suggestions for health care improvements were: cooking classes, group meetings, initially mandatory counseling, information about different sorts of physical training, improved follow up, staff and patients must be more updated concerning the surgery. The surgery has become a new start in life, a changed lifestyle with more quality and happiness than before. The people are more energetic and willing to be more active after surgery. / Andelen människor med övervikt eller fetma ökar. Detta har blivit ett samhällsproblem eftersom överviktiga drabbas av följdsjukdomar som negativt påverkar deras liv vilket leder till bland annat depressioner, mer sjukskrivningar och vårdbehandlingar. En behandling mot fetma är att operera magsäcken, en så kallad Gastric bypass. Syftet med denna studie var att belysa människors erfarenheter av vården före, under och efter en Gastric bypass operation. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har sammanställts i fem kategorier: Vändpunkt i livet, Bristande information, Behov av mer stöd, Livsstilsförändring krävs och Operationen en början på något nytt. Förslag på förändringar som uppdagats är: matlagningskurser, gruppmöten, inledningsvis obligatoriska samtalsstöd, information om olika träningsformer, personliga möten eller någon form av ökad uppföljning, vårdpersonal och patienter måste vara mer pålästa om vad en operation innebär och söka information själva. Dessa operationer har inneburit en nystart på livet, en förändrad livsstil med större kvalitet och livsglädje nu än innan, informanterna orkar och vill mer idag.

Bakgrund: Gynekologisk cancer är ett utbrett spektrum av cancersjukdomar bland kvinnor och behandlingarna har betydelse för upplevelsen av den sexuella hälsan. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Om den sexuella hälsan upplevs otillfredsställande kan ett lidande uppstå. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt över tolv kvalitativa artiklar har genomförts. Resultat: Resultatet visade upplevda barriärer för sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Barriärerna presenteras i tre huvudkategorier: Den sexuella kroppen, Sexuella hinder och Sexuella relationer. Slutsats: Kvinnor med gynekologisk cancer upplever huvudsakligen flera barriärer för sexuell hälsa. Upplevelsen av dessa sexuella barriärer kan leda till en otillfredsställande sexuell hälsa vilket vidare kan orsaka ett lidande. Genom kunskap om upplevelsen av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer kan sjukvården erbjuda vård som omfattar flera aspekter av sjukdomen och därmed minska risken för lidande. Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om kvinnors upplevda sexuella hälsa vid gynekologisk cancer. Sjukvården har en viktig roll att uppfylla med hänsyn till kvinnors upplevelse av bristande information. Utbildning och diskussion kring sexuell hälsa på sjuksköterskeutbildningen skapar förutsättningar för att samtal om sexuella hälsa ska bli ett självklart inslag i vården. / Background: Gynecological cancer is an expanded spectrum of cancer diseases among women and the treatments have importance for the experience of sexual health. Sexual health is important for the total experience of health. If the sexual health is perceived unsatisfactory, a suffering can arise. Aim: The aim is to describe women’s experience of sexual health within gynecological cancer. Method: A literature review of twelve qualitative articles was performed. Results: The analysis resulted in experienced barriers for sexual health within gynecological cancer. The barriers are presented in three main categories: The sexual body, Sexual obstacles and Sexual relations. Conclusion: Women with gynecological cancer mainly experience several barriers for sexual health. The barriers can lead to an unsatisfied sexual health which can cause a suffering. By knowledge about the experience of sexual health within gynecological cancer, the health care can provide care including several aspects of the disease and thereby decrease the risk for suffering. Clinical significance: This study can contribute knowledge about women’s perceived sexual health within gynecological cancer. Health care providers have an important role to fulfill regarding women’s experience of lack of information. Education and discussion about sexual health in the nursing education creates conditions for conversations about sexual health to become an obvious part of the health care. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium juni 2015</p>

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste folksjukdomen i Sverige och många av de drabbade får även problem med sexuallivet. En persons sexualliv är kopplat till upplevelser av hälsa och en av sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv undersöka aspekter av informationsgivning gällande sexuallivet hos patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Resultatet sammanställdes med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Patienters behov och erfarenheter samt önskemål gällande information beträffande sexualliv varierar. En del patienter upplever att erhållen information rörande sexualliv är tillräcklig medan andra upplever att informationen är både otillräcklig och inadekvat. Patienterna önskade en kombination av både skriftlig och muntlig information. Det framkom också att patienter kan uppleva skam och blygsel i samband med att information beträffande sexualliv ges. Slutsats: Information gällande sexualliv till patienter med hjärt- och kärlsjukdomar bör utformas individuellt utifrån den enskilda patientens behov. / Background: Cardiovascular disease is the most common endemic disease in Sweden and many patients may experience problems with their sex life. A person's sex life is linked to perceptions of health, and one of the nurse's roles is to promote health and relieve suffering. The aim of this study is to examine, from a patient’s perspective, aspects of disclosed information regarding the sex life of patients with cardiovascular disease. Method: A literature review of ten articles which includes both qualitative and quantitative approach is studied and the results are compiled using the manifest content analysis. Results: The needs and experiences of patients as well as their preferred choice of information concerning sex vary. Some patients feel that the available information about sex life is sufficient, while others feel that the information is both insufficient and inadequate. Patients prefer a combination of both written and verbal information. The study also revealed that patients may experience embarrassment and shame when asked about their sex life. Conclusion: Information about the sexual life of patients with cardiovascular disease should be designed according to the individual needs of the patient.

The purpose is to investigate the significance of social media for the user group exchange students. But also to investigate their central information needs and how they reason regarding criticism of the sources when it comes to using social media. I used theories regarding information needs from different researchers. I also used a model concerning information behaviors from Wilson. I used another theory concerning building blocks in social media by Kietzmann, Hermkens, MacCarthy and Silvestre. The study was conducted using semi-structured qualitative interviews with 8 exchange students. The questions asked are: Which are a few exchange student’s central information needs and what areas of usage are they related to? What social media do a few exchange students use and what activities do they usually carry out while using them? How do a few exchange students reason regarding criticism of the sources when it comes to social media use? My first conclusion is that social media has a significance impact when it comes to providing exchange students with information. Exchange students can also use social media to communicate with friends, family and relatives. My second conclusion is that exchange student’s information needs are increased. They need more information about news, cultural information and practical information. The last conclusion is that exchange students have good knowledge regarding criticism about the sources and when it comes to judging trustworthiness.

Tillgång till relevant information är av stor vikt för SOS Alarm, polis, ambulans, räddningstjänst och förstainsatspersoner. Likaså kan brist på information försvåra en räddningsinsats då det kan orsaka en försämrad situationsmedvetenhet hos aktörerna som kan göra det svårare för dem att fatta goda beslut. En utforskande studie utfördes för att ge en första inblick i vilken information som är viktig för dessa aktörer, vilken information de använder sig av, vilken information de saknar och hur tillgången till information kan påverka situationsmedvetenheten hos aktörerna. Semistrukturerade intervjuer med Critical decision method som utgångspunkt utfördes med nio deltagare där fokus låg på informationsbehov. Två huvudsakliga informationsområden visade sig vara en beskrivning av olyckan och dess geografiskt läge. En del försvårande omständigheter som kan förhindra flödet av information mellan aktörerna kunde även urskiljas. Ett vanligt förekommande problem, framförallt för SOS Alarm och blåljusaktörer, är att förstainsatspersoner inte alltid stannar på olycksplatser vilket kan orsaka en brist på information både gällande olyckans geografiska läge och detaljer kring vad som hänt. Utifrån det uppkomna resultatet föreslås att den teknik som nyttjas i framtiden bör utvecklas så att den stödjer aktörernas situationsmedvetenhet.

Bakgrund: Gynekologisk cancer är en samlingsterm för flera olika cancersjukdomar som drabbar kvinnors könsorgan och reproduktiva system. Både sjukdom och behandling påverkar kvinnornas sexualitet på flera plan, både fysiskt, psykiskt så väl som socialt. Kvinnornas upplevelser kan kopplas till lidande i olika former. Lidande i den karitativa omvårdnadsteorin av Katie Eriksson delas in i sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av sexualitet hos kvinnor som har genomgått behandling för gynekologisk cancer. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tolv kvalitativa studier genomfördes. Resultat: Resultatet i studien visar att kvinnor upplever förändringar och svårigheter kopplat till sexualitet på flera olika sätt, även lång tid efter avslutad behandling. Upplevelserna presenteras i fem teman där huvudfynden finns inom tema Sexuell funktion och tema Sexuella relationer. Slutsats: Kunskap om dessa kvinnors upplevelser och lidande kan öka möjligheterna för vårdpersonal att ge kvinnor god omvårdnad som även syftar till att öka kvinnornas sexuella hälsa. Förslag på fortsatt forskning: Fortsatt forskning inom området skulle kunna bidra till hur sjuksköterskestudenter på bästa sätt kan lära sig hur samtal om sexualitet genomförs på ett sätt som är bekvämt för både patient och sjuksköterska. / Background: Gynaecological cancer is a collective term that includes several different forms of cancer. Both illness and treatment affect women's sexuality on multiple levels. This includes physical, mental and social aspects. The experiences of these women also contain suffering in various forms. Katie Eriksson describes this in the nursing theory Caritative Caring as: suffering related to illness, suffering related to life and suffering caused by care. Aim: The aim of this study was to highlight women's experiences of their sexuality after undergoing treatment for gynaecological cancer. Method: A literature review based on twelve qualitative studies was conducted. Results: The results shows that women experience changes and difficulties linked to sexuality in several different ways, even long after the treatment is completed. The experiences are presented in five themes where the main findings are found in the themes Sexual Function and Sexual Relations. Conclusion: Knowledge of these women's experiences and suffering can increase the ability of healthcare professionals to provide good nursing care for women, which also aim at increasing women's sexual health. Proposals for further research: Continuing research in this field could contribute to how nurse students can best learn how conversations about sexuality are conducted in a convenient way for both patient and nurse.

Kommuninvånare är en av kommunens viktigaste intressenter och den kommunala årsredovisningen är kommunens huvudverktyg för att visa upp sin ekonomiska ställning och ge information till invånarna. Den tidigare forskningen fokuserar mest på årsredovisningens användande och informationsbehovet hos andra intressenter än kommuninvånare. Däremot anses kommuninvånare vara en viktig, dock inte lika omdiskuterad intressent. Den kommunala årsredovisningen är ett beslutsunderlag för kommunens intressenter, men det belyses sällan i tidigare forskning att den kommunala årsredovisningen är användbar för invånare och uppfyller deras informationsbehov, vilket kan leda till att ett informationsgap uppstår. Syftet med denna studie är således att bidra med kunskap om invånarnas användande av och informationsbehov från den kommunala årsredovisningen samt att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan invånarnas informationsbehov och årsredovisningens innehåll. För att uppnå uppsatsens syfte valdes en kvalitativ metod där empiriska data samlades in via semistrukturerade intervjuer med 17 kommuninvånare i Värmland. Slutsatsen som genereras i studien är att kommuninvånare använder den kommunala årsredovisningen i liten utsträckning eftersom den inte alltid anses som den primära informationskällan. De invånare som har intresse har visserligen många olika typer av informationsbehov men uppfyller ofta dessa genom andra kanaler. Årsredovisningen uppfyller inte fullt ut invånarnas informationsbehov, till följd av detta har ett informationsgap mellan intressegruppens informationsbehov och den kommunala årsredovisningens innehåll upptäckts. Bristande information och komplexitet i innehållet, bristande tillgänglighet och svårförståelig text är anledningar till att det förekommer ett informationsgap, vilket således kan anses vara förbättringsområden för att minska gapet. Vidare rekommenderas kommunikation med, samt utbildning till, invånarna för att minska gapet. / Municipal residents are one of the essential stakeholders in a municipality, and the municipal annual reports is a primary tool for the municipality to present its financial situation and economic information. Previous research into the use of annual reports has not focused on the information needs of residents, but rather the information needs of other stakeholders. While residents are considered important, they are not much discussed as stakeholders. The municipal annual report is a basis for its stakeholders to make decisions. In previous studies, it is seldom addressed that municipal annual reports are useful for residents and meet their information needs, which can lead to an information gap. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about the residents' use of and needs of the information in municipal annual reports. It also examines whether there is a gap between residents’ information needs and the content of annual report. To achieve the study’s purpose, a qualitative method was chosen where empirical data were collected via semi-structured interviews with 17 residents of Värmland. The conclusion generated in this study is that municipal residents use municipal annual reports to a limited extent because they do not always consider it as the primary source of information. The residents who are interested in annual reports have various information needs, but the needs often fulfilled through other channels. The municipal annual report does not fully meet the residents' information needs, as a result of this, an information gap was discovered between residents’ information needs and the content of municipal annual reports. As regards residents’ needs, reports contain insufficient information, accessibility, intelligibility and complexity were also identified as posing problems for residents. Improvement in these areas are needed to narrow the information gap. Furthermore, communication with, and education of residents is also recommended.

The aim of this qualitative study is to create knowledge about the change of conditions in the librarian profession in relation to newly arrived people's information needs in swedish public libraries. The data for the study were produced through semi-structured interviews with four librarians from different public libraries in western and southern Sweden. The method for analysing our data is through qualitative analysis of content and Annika Lundmark's competence model. The competence model presents five different categories of competences: occupation-technical competence, strategic competence, personal competence and social competence. These four categories are  summarised in the fifth category: functional competence.   In the discussion we use Andrew Abbott's profession theory to study the possible change in the librarian profession. Abbotts profession theory focuses on how a profession work in relation to other professions in society and how jurisdictions acts when more than one profession is competing over the same competence area. Our result shows that the librarians seek competences in relation to newly arrived people's information needs that is not necessarily associated with traditional library work, but also that the librarian profession is in permanent change to fit in with the rest of the society's development. We can also conclude that the participants of the study talk a lot about the digital challenge in the libraries but also about the importance of cooperation with other authorities and actors in society.

The aim of this study is to explore the information work of medical librarians regarding the information need of nurses and how to facilitate this in the best way. Five semi-structured interviews with medical librarians were performed to get their perspective regarding nurses information need, the information need of the librarian and their role in supporting nurses information seeking in their evidence-based practice. Then analysing the results using theory of professions and adding the concepts of cognitive authority and legitimacy. The width of nurse practices makes a general information need hard to pinpoint and with that a difficulty to have a general working solution tailored to every practise. The results further show lack of time as a major issue, ignorance of the librarian's ability to help is another, paired with an issue of reaching nurses to advertise what the library can do. Marketing of the library service could give the library an even bigger role in providing nurses with relevant new research to help in their evidence-based practice. Surveys to pinpoint information needs of separate nurse practices to tailor specific efforts, possibly paired with an investment in the library even better.