This thesis aims to investigate the information habits of peoplewith a serious interest in music. What information needs do theyexperience, what information sources do they seek out to fulfillthese needs and what part does the public libraries play in theirinformation habits?To answer these questions a qualitative approach was used. Fourrespondents with a serious interest in music were interviewed.The theoretic framework was based on Robert A. Stebbins theoryon serious leisure and Karen E. Pettigrew’s concept ofinformation grounds.The results of the study showed that the primary informationneeds consisted of: finding new music to listen to, findinginformation about artists and bands, finding information aboutopportunities to play live and finding information about musictechnology. The main information sources used were: friends andacquaintances and the internet. Additional sources like books andmagazines were also used to some extent. The findings show thatpublic libraries were used very moderately. When they on occasionwere used it was mainly to locate materials that could be hard tofind through other sources, for example sheet music. / Program: Bibliotekarie

The aim of this thesis is to examine information behavioursamongst a group of social anthropologists. The thesis alsohas a special focus on issues concerning information andinformation behaviour during periods of ethnographicfieldwork. As a empirical foundation for this studyinterviews where made between may – september in 2011with seven social anthropologists active at a swedishuniversity. The results from the conducted interviews areanalysed with the theoretical framework of the informationbehaviour theory as presented by T.D Wilson. Furthermorethe concept of “information worlds” by Paul T. Jeager andGary Burnett is another theoretical viewpoint in this thesis.Results in this study shows that the social anthropologistsduring periods of ethnographic fieldwork, in addition to theempirical data gathering process by participant observationand similar methods, actively search for relevant informationin other information sources. These types of informationseeking amongst the social anthropologists in this studyshows strong connections to the intervening variablespresented in T.D Wilson´s models of information behaviour.Overall the study shows that it´s possible to observe anotable change in the information behaviour amongst thesocial anthropologists during ethnographic fieldwork. Theempirical data collection presents by natural reasons a bigtime consuming part of the fieldwork. But the study alsoreveals different perceptions and views amongst the socialanthropologists on issues concerning searching and usingdifferent types of information sources, and especially issuesconcerning theoretical literature and likewise duringfieldwork. / Program: Bibliotekarie

I Sverige dör ca 90 000 personer om året, ca 20 % av dessa dör i det egna hemmet. Vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, sker idag inte enbart på sjukhus. Verksamheten har även flyttat ut i de sjukas hem och gjort hemsjukvården mer avancerad. När vården sker i hemmet får den närstående en mer central roll i vårdandet vilket även är en nödvändighet för att vården ska kunna ske i hemmet. Som sjuksköterska kan det var lätt att ta den närstående för givet i vårdprocessen och den närstående kan bli informell vårdgivare ofrivilligt. Kunskap om den närståendes upplevelser kan hjälpa sjuksköterskan att på bästa sätt bemöta och stödja dem. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser och erfarenheter av att vara med och vårda en person palliativt i hemmet.Studien är en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Detta gav 11 artiklar som sammanställdes i 5 huvudteman och detta bildade resultatet i studien.Resultatet visade att närstående har ett stort behov av information och stöd. De närstående upplevde att de i många fall saknade tillräcklig med information för att klara vårdandet. Närstående kände att de fick ett förändrat liv med ändrade rutiner samt en rädsla för vad som komma skall. Vissa närstående kände ändå att vårdandet var givande och att de skulle göra det igen om de åter hamnade i samma situation.Vi anser att ett bra sätt att förbättra den närståendes tillgång till information kan vara genom stödgrupper. Det ger den närstående möjligheten att prata ut, träffa andra i liknande situation samt att ställa frågor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I Sverige drabbas cirka 100 000 patienter varje år av en vårdskada. En vårdskada innebär ett onödigt lidande för patienten då händelsen kunde ha undvikits om adekvata förebyggande åtgärder hade satts in. En vanligt förkommande vårdskada är en vårdrelaterad infektion. Att skadas av hälso- sjukvården innebär att ett vårdlidande uppstår. Många patienter lider i onödan då vårdarna inte har tillräcklig kunskap om problemet för att kunna möta patienterna i den uppkomna situationen.Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av en vårdskada. Elva kvalitativa artiklar granskades och ett resultat med fyra huvudteman och tillhörande subteman utarbetades.Resultatet visar att patienter som drabbats av en vårdskada upplevde en mängd starka känslor och situationer under den tid som följde efter vårdskadan. Patienterna upplevde sig stigmatiserade och uteslutna från vården. De kämpade för att återfå sitt oberoende.Till stor del var en vårdskada en traumatisk negativ upplevelse. För att hantera den uppkomna situationen behövde patienterna känna att de behandlades med respekt och ärlighet. Det var betydelsefullt att få information och kunskap för att kunna känna trygghet. Patienterna upplevde att tilliten till sjukvården raserades då vårdskadan hade inträffat. Då en vårdskada inträffat måste vårdarna gör allt för att möta patienterna med ärlighet, öppenhet och god kommunikation. Om patienterna känner att vårdarna finns till för dem kan lidandet minska och förtroendet för vården kan börja återuppbyggas på nytt. / Program: Fristående kurs

This thesis takes its point of departure in how the digitization of research libraries has changed how researchers search for information. The study examines how digitization has affected the library and librarians. It investigates the information seeking and information needs of researchers within a specific context i.e. the Institute of Biomedicine at the University of Gothenburg. It explores how researchers search for relevant information and whether the support provided by the Gothenburg University Library is sufficient for their (information) needs. Interviews were conducted with seven researchers at different stages of their career. This was complemented with a review of user studies research in library and information science (LIS) as well as reports from different universities.The results show that on one hand the researchers are satisfied with the information they retrieve from searching in PubMed and Google and do not want assistance from the library regarding this. On the other hand they do want support with other specific tasks i.e. data curation, making graphic figures, registration of information in the university’s repository. The study concludes by discussing how librarians have become invisible to the researchers due to digitization of the research library and to gain visibility the library needs to proactively seek the researchers’ attention and create places to interact.

<p>Patienter upplever ofta att den information de får är felaktig. Felaktig på så sätt att det är för lite, för mycket, ingen alls, given vid fel tidpunkt, för komplicerad och given på ett fackspråk med många krångliga ord som patienten inte förstår. Syftet med den här litteraturstudien var att belysa vilket informationsbehov patienter med cancer kan ha. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resultatet visar att de flesta patienter med cancer vill ha all tillgänglig information om såväl diagnos som behandling och även veta vilka valmöjligheter som finns. Det finns dock vissa som endast vill ha begränsad information varför det är viktigt att utvärdera varje patients informationsbehov. Välinformerade patienter upplever minskad oro och ångest och får en känsla av att ha kontroll över sin komplexa situation. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om behovet av information och de betydelsefulla faktorer som kan förändra och tillfredställa detta behov hos patienter. Genom att ge patientundervisning större utrymme i sjuksköterskeutbildningen, och göra sjuksköterskor mer uppmärksamma på ny forskning kan patienters situation underlättas ytterligare i framtiden.</p> / <p>Patients often<strong> </strong>experience that the information they are given is wrong. Wrong in the consideration of too little, to much, none at all, given at the wrong time, too complicated or in a difficult technical language that they do not understand. The purpose of this study was to illuminate what information needs patients with cancer may have. The study was based on 20 scientific articles and shows that most patients with cancer want to have all available information regarding both diagnosis and treatment including the available choices. However, there are some who only want limited information; therefore it is important to evaluate each patient's information needs. Well-informed patients experience less anxiety and distress and get a sense of control over their complex situation. It is therefore important for the nurse to have knowledge of the need for information and the important factors that can alter and satisfy the needs of patients. By providing patient education more space in the education of nurses, and make nurses more aware of new research, the patients' situation can in the future be further improved.</p>

<p>Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden:</p><p>Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut. Informationen inom kategorin visuell information (bilder, foton, skisser, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används som visuell inspiration; B) den används för att mer direkt guida vid skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin audio-visuell information (videor från hemsidor främst Youtube) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden A) den används för visuell inspiration; B) den används för attmer direkt guida vid utformnings- och konstruktionsprocessen; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin taktil/skapande information (beröra och uppleva,att skissa och skissen, att modellera och modellen, etc.) kan delas in i fem huvudsakliga användningsområden: A) den används för att nå en personlig förståelse av en form, yta ellerliknande hos den egna designen; B) den används för att mer direkt guida vid vidare skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; D) den används för att testa designens genomförbarhet; och/eller E) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner. Informationen inom kategorin interpersonell information (intervjuer, observationer, handledning, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används för att designern bättre skall kunna identifiera sig med sina tänkta användare; B) den används för att finna ut vilka problemområden som finns kring ett projekt; C) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner; och/eller D) den används för att få andra perspektiv på designen. Personell information (tidigare erfarenheter) används, i de olika projektbeskrivningarna, som inspiration för designlösningar att forska vidare kring. Allt som allt handlar det om 14 olika användningsområden där ett fåtal överlappar flera olika av informationskategorierna. Hur dessa överlappningar sker syns tydligare i Illustration 2 (sida 29).</p><p>En kronologisk modell över vilka faser ett projekt vanligtvis gick igenom konstruerades utifrån projektbeskrivningarna (faserna illustreras i Illustration 1, sida 28, och i Illustration 2 åskådliggörs vilka av de nämnda användningsområdena och informationskategorierna som är tydligast knutna till varje fas). De huvudsakliga frågeställningar som i varje projektfas krävde svar fick beteckna fasernas olika informationsbehov:</p><p>Forskningsfasens informationsbehov: Vilka är de tänkta användarna? Hur agerar dessa? Vilken är den tänkta tekniken? Hur interagerar de tänkta användarna med den tänkta tekniken? Skissningsfasens informationsbehov: Vilka är problemområdena? Hur kan de olika problemområdena lösas designmässigt? Utvärderingsfasens informationsbehov: Är de tänkta designlösningarna realistiska? Hur reagerar användare och/eller kollegor på designlösningarna? Vilka lösningar förtjänar att fokuseras på för vidare arbete? Designfasens informationsbehov: Hur kan den valda designlösningen vidareutvecklas? Hur kan designlösningen utformas grafiskt? Vilken grafisk lösning fungerar bäst? Polereringsfasens informationsbehov: Hur skall designprojektet presenteras? Vilket material skall användas för att bäst åskådliggöra designprocessen?</p><p>Slutsatserna av analysen angiven ovan är att informationssystem och informationsresurser riktade mot projektarbetande designstudenter både måste se till att de olika informationsformerna finns representerade i informationsrepertoaren samt att denna information klarar att tillfredställa projektfasernas informationsbehov. I denna process är samverkan och god kommunikation mellande parter som ingår i det övergripande informationssystemet av hög vikt. Informationen tillhandahållen genom informationssystem och informationsresurser måste även vara kontinuerligt uppdaterad och lättillgänglig. En diskussion kring hur biblioteken kan spela en roll för designstudenter avslutar uppsatsen och här läggs fokus på biblioteket som förmedlare av främst textuell, visuell och personell information. Biblioteken har traditionellt varit en plats för främst texter och i viss mån bilder, men kan även spela en viktig roll som en plats för inspiration och nya möten.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The aim of this Master thesis is to explore why some Swedes want to consume”eco-friendly” and whether this fact gives rise to articulated information needs. Two possible explanations for this ”eco conscious” consumption are being tested, either if it is based on a normative belief that it is the right thing to do if you, as a consumer, want to do something about the environmental degradation, or that it is a reaction to a perceived risk, due to the environmental degradation. The method chosen by the author in this thesis is a qualitative text analysis of five Swedish journals. The author also tries to find articulated expressions for information needs based on the will to consume ”eco friendly” that could either be a result of a perceived risk or a feeling of normative rightness. The findings of this thesis are the following: the opinion among Swedish consumers that it is normatively right to select products perceived to be good for the environment, is the most commonly expressed in the  material examined followed by the view that they (the consumers) need more information as to what products to chose if the they are to satisfy their “environmental ambitions”.</p><p> </p>

Abstract The aim of this Master thesis is to explore why some Swedes want to consume”eco-friendly” and whether this fact gives rise to articulated information needs. Two possible explanations for this ”eco conscious” consumption are being tested, either if it is based on a normative belief that it is the right thing to do if you, as a consumer, want to do something about the environmental degradation, or that it is a reaction to a perceived risk, due to the environmental degradation. The method chosen by the author in this thesis is a qualitative text analysis of five Swedish journals. The author also tries to find articulated expressions for information needs based on the will to consume ”eco friendly” that could either be a result of a perceived risk or a feeling of normative rightness. The findings of this thesis are the following: the opinion among Swedish consumers that it is normatively right to select products perceived to be good for the environment, is the most commonly expressed in the  material examined followed by the view that they (the consumers) need more information as to what products to chose if the they are to satisfy their “environmental ambitions”.

This thesis treats the information the insurance company is going to give the policyholders just before the insurance is to be concluded and soon thereafter. The purpose for the essay is to investigate whether the mentioned information can be considered to meet the purpose referred to its establishment. The investigation will also show if the penalty for not upholding this obligation is reasonable in relation to the aim the duty to inform the policyholders is meant to uphold. Information to be provided before the contract is concluded should facilitate the choice of insurance. The information to be given to the policyholders as soon as possible after the contract is concluded should be given as a form of confirmation and information on conditions that has not been stated before. The purposes that have been mentioned is for both the information to consumers and companies. The conclusion that can be made after the analysis is that the information is of great importance for the policyholder, both for consumers and companies. Some penalties can be regarded as a tad harsh against the insurance company, according to the author. If just policyholders have an interest to use the information their position would get better. The general purpose of the information has therefore been achieved. / Uppsatsen behandlar för- och efterköpsinformation som ska ges vid tecknande av konsument- och företagsförsäkring. Uppsatsens syfte har varit att utreda huruvida nämnda information kan anses uppfylla de ändamål som ställts vid dess tillkomst. Vidare utreds huruvida påföljderna vid försummelse av informationsplikten kan anses rimliga ställt mot de ändamål som informationen ska fylla. Förköpsinformationen ska lämnas innan försäkringen tecknas och på grundval av given information ska valet av försäkring underlättas för försäkringstagaren. Efterköpsinformationen är den information som snarast efter avtalsslut ska ges till försäkringstagaren som en form av bekräftelse. Efterköpsinformationen ska även innehålla upplysningar gällande vissa andra villkor om det inte tidigare har gjorts. Avseende konsumentförsäkring aktualiseras en civilrättslig påföljd om försäkringsbolaget underlåtit att ge efterköpsinformation, som innebär att försäkringsbolaget inte får åberopa avtalsvillkor som inte särskilt framhållits. Vid underlåtelse att ge förköpsinformation till konsument kan en marknadsrättslig påföljd bli aktuell, vilket innebär att försäkringsbolaget åläggs att utge information. Samma marknadsrättsliga påföljd aktualiseras för underlåtelse att ge både för- och efterköpsinformation avseende företagsförsäkring. Av den analys som gjorts är en slutsats att för- och efterköpsinformationen kan antas vara av stor betydelse för nämnda försäkringstagare. Avgörande för att syftena med informationen, både för och efterköpsinformation, ska uppfyllas är att ett intresse finns hos försäkringstagaren att ta del av dem, som bör motiveras av olika skäl. Författarens åsikt är att den civilrättsliga påföljden ger ett starkt skydd för konsumenten som inte kan anses rimligt mot informationens syfte. Dock kan anses den marknadsrättsliga påföljden utgöra ett för svagt skydd för försäkringstagarna.