Syftet var att undersöka elevers fysiska och psykiska våld mot lärare utifrån personliga attribut hos lärarna samt om förekomst av våld kan förknippas med negativa emotionella konsekvenser. En enkät besvarades av 246 lärare (M = 46 år, SD = 10,50) och resultaten visade att lärarna upplevde att psykiskt våld förekom i högre utsträckning än fysiskt våld. Resultaten visade även att ju mer bristande auktoritet och klassrumshantering som lärarna uppvisade, desto mer frekvent upplevde de fysiskt och psykiskt våld. Vidare visade resultaten att ju mindre hjälpsam och uppskattad lärarna var av eleverna desto mer frekvent upplevde de det fysiska våldet. Ju mer lärarna hade hört talas om psykiskt våld visades även påverka lärarnas otrygghet, bristande engagemang och nedstämdhet. Sambandet mellan fysiskt våld och de tre kategorierna av konsekvenserna försvann när det även kontrollerades för kön och psykiskt våld. De olika kategorierna av konsekvenser visades även korrelera med varandra vilket innebar att när den ena kategorin ökade, ökade även de andra två. Sammanfattningsvis är det viktigt att även ta hänsyn till de lärare som enbart hör talas om våldsamma händelser eftersom de också upplever negativa konsekvenser av våldet. / The aim was to examine students´ physical and psychological violence against teachers based on personal attributes of the teacher and whether the occurrence of violence can be associated with negative emotional consequences. A questionnaire was answered by 246 teachers (M = 46years, SD = 10,50) and the results showed that the teachers experienced that the psychological violence was more frequent than the physical violence. The results also showed that the more lacking authority and classroom techniques the teachers inhibited, the more frequent they perceived the physical and psychological violence. Further, the less helpful and appreciated the teachers was perceived by the students, the more frequent they perceived the physical violence. How they perceived the violence was also shown to influence the teacher’s safety, lacking commitment and depression. The correlation between physical violence and the three categories of consequences disappeared when gender and psychological violence was controlled for. The three categories of consequences also correlated with each other which means that if one of the categories increased, so did the other two. In summary, it is important to also consider the teachers who only hear about violent events since they also suffer consequences from it.

Arbetet behandlade vilka konsekvenser inom driften (ekonomiska kostnader och teknologi) som rederier kommer att drabbas av när IMO:s barlastkonvention träder i kraft då barlastvattnet måste renas innan inträde i Östersjön. Arbetets syfte var att få fram vilka konsekvenser det blir för rederier när IMO:s barlastkonvention träder i kraft. Resultatet skulle jämföra skillnaden mellan lag och rekommendation då Helsingforskonventionens rekommendationer baseras på IMO:s barlastkonventions krav. En kvalitativ metod valdes för att komma fram till resultatet, i form av en öppen intervjustudie, där fyra olika företag har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att se ifall de följde Helsingforskonventionens rekommendationer och vilka konsekvenser det skulle innebära och skulle komma att krävas då Barlastkonventionen träder i kraft. Resultatet visade att kostnaderna kommer att bli omfattande vid installation samt att det kommer att krävas teknologiska åtgärder. Vidare visade undersökningen att inköpskostnaden endast utgör en liten del av fartygets investering och att barlastreningsanläggningar är tämligen underhållsfria. / The task discussed the consequences within the ship’s operation (economical costs and technology) companies will be affected with when IMO’s Ballast Water Convention enters into force and ballast water has to be treated before entrance to the Baltic Sea. The purpose with the task was to find out which consequences companies will be forced with when IMO’s Ballast Water Convention enters into force. The result compares the difference between law and recommendation because HELCOM’s recommendations are based on IMO’s Ballast Water Convention’s laws. A qualitative method has been used, such as an open interview form, where four different companies were interviewed. The purpose with the interviews was to see if the companies followed HELCOM’s recommendations and which consequences it would lead to and would be necessary when the Ballast Water Convention enters into force. The results showed that the costs would be extensive when installation takes place and it will require technical arrangements. The task also shows that the purchase cost only makes a small part of the vessel’s investment and ballast water treatment systems are almost totally maintenance-free.

Many children in society live in families where one or both parents have drug-addiction prob- lems. Early life conditions for these children may result in a need of support, which may be a requirement for a more favourable psycho-social development. The study purpose was to in- vestigate social worker’s experience of work with children with drug addiction problems in their primary family, based on the criticism of social service assistance. The study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews. Six social workers in central Swe- den were interviewed about their experience of structural and individual preconditions and difficulties in the work. The study shows that the majority of the difficulties are experienced on the structural level within the organization while the majority of the preconditions are ex- perienced on the individual level. The structural difficulties are not experienced to affect the respondent’s own individual preconditions in their work and neither the feeling that they in their profession are able to do a good job. In addition, all the respondents feel that the support for the children and young people meet the current needs. / Många barn i samhället lever i familjer där en eller båda föräldrarna har en missbruksproble- matik. Uppväxtvillkoren för dessa barn kan resultera i ett behov av stödinsatser vilka kan vara en förutsättning för en mera gynnsam psykosocial utveckling. Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares uppfattning av arbetet med barn som lever med missbruk i sin primärfamilj utifrån den kritik som riktats mot socialtjänstens stödinsatser. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer . Sex socialsekreterare i Mellansverige in- tervjuades om upplevda strukturella och individuella möjligheter och svårigheter i arbetet. Studien påvisar att majoriteten av svårigheterna upplevs återfinnas på strukturell nivå inom organisationen medan majoriteten av möjligheter återfinns på individuell nivå. De strukturella svårigheterna upplevs inte påverka respondenternas egna individuella möjligheter eller upple- velsen av att de i sin yrkesroll kan utföra ett bra arbete. Dessutom framkom att samtliga re- spondenter upplever att stödet till barn och unga tillgodoser de aktuella behoven.

Introduktion: Stroke drabbar över 30000 människor per år i Sverige. Vanliga symptom efter en stroke involverar motoriska problem, spasticitet och mer eller mindre uttalad halvsidesförlamning. Konsensus för rehabilitering är att så tidigt som möjligt utföra rehabilitering med tidig mobilisering och påbörja rörelse- och gångträning. Detta utförs enligt beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande men det vetenskapliga underlaget bedöms som otillräckligt. Detta skapar frågan hur tidig kan rehabiliteringen påbörjas efter stroke och vilka effekter det medför. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa konsekvenserna av ökad intensitet och tidigt initierad strokerehabilitering jämfört med ordinär behandling. Metod: Sökning utfördes i databaserna SportDiscuss, PubMed och CINAHL vilket gav sammanlagt 7 relevanta artiklar som inkluderades i studien. Resultat: Riskfaktorer i form av maladaptiva förändringar och ökad dödlighet kunde härledas till en tidigare och intensivare rehabilitering. Detta kunde kopplas mot en neurologisk teorier om hjärnans plasticitet. Konklusion: Denna litteraturstudie har visat på att det finns en indikation på att en tidig intensiv mobilisering och rehabilitering efter stroke kan innebära risker för patientens hälsa. En viloperiod efter stroke försämrar ej möjligheten till att återfå lika god fysisk förmåga som vid tidig rehabilitering. Mer forskning behövs för att hitta en optimal balans mellan vila och fysioterapeutiska behandlingsmetoder för att uppnå en bättre rehabilitering för strokedrabbade patienter.

Beroende klassas som en familjesjukdom som bär med sig negativa konsekvenser för alla inblandade. De anhöriga riskerar även att själva utveckla ett medberoendetillstånd där deras tanke- känslo- och beteendemönster blir självdestruktivt. Inom medberoendelitteraturen råder det dock ingen enighet om hur medberoendet bör förstås eller förklaras och undersökningar av det offentliga anhörigstödet har visat på en hel del brister bland annat genom att inte vara tillräckligt flexibelt och individanpassat. Syftet med den här studien är att undersöka hur medberoendetillståndet förklaras och förstås av de anhöriga själva och hur anhörigstödet kan formas för att möta de anhörigas behov. Studien har genomförts genom en mikro-etnografisk metod som bestått dels av observationer i olika självhjälpsgrupper som alla härstammar från Anonyma Alkoholister (AA) och 12-stegsprogrammet, dels av kvalitativa intervjuer med medlemmar från de olika grupperna. Observationerna har genomförts vid totalt 9 olika tillfällen, 8 observationer vid fysiska öppna möten på Al-Anon, AA och ACA och en observation vid ett digitalt zoom-konvent, som hölls av Co-Anon. Intervjuerna var semistrukturerade och med Grounded Theory (GT) som analysmetod använde jag mig av ett teoretiskt målinriktat urval, och efter 9 observationer och 3 intervjuer hade jag nått en teoretisk mättnad. Analysen bestod av kodning i tre steg, enligt GT, och utmynnade i kärnkategorier som hjälpte till att besvara studiens frågeställningar. Resultaten av studien visar att medberoende kan förstås som ett verkligt problem som berör många olika delar av personernas liv där bristen på en känsla för identitet kan ses som kärnproblematiken som de andra delarna härstammar ifrån. Här samlas teman som dysfunktionella relationer, flykt och ärvda mönster. Medberoendet har gett en artificiell känsla av ett jag, som inte varit på riktigt. Medberoendet kan förklaras av de anhörigas dysfunktionella barndom som präglats av negativa känslomässiga konsekvenser, ej tillgodosedda behov och trauman. Stödet via självhjälpsgrupperna berör dels gruppens kultur där viktiga teman är tillhörighet och igenkänning dels handlingsprogram och nya strategier, med teman som personlig inventering och känslohantering. Insikten om medberoendet har varit smärtsam men samtidigt en förutsättning för tillfrisknande och genom gruppen skapas förutsättningar för att hjälpa andra genom att hjälpa sig själva.

ADHD is often considered a boy's diagnosis, but girls are as likely as boys to bear the symptoms. This requires knowledge among social workers to prevent girls from being stigmatized and create destructive strategies with social consequences. The purpose of this study is to describe and analyses women´s experiences of living with ADHD and to understand the social consequences and adaptation strategies women use from a life course perspective. This qualitative study is based on autobiographies and blogs to provide answers to the research question. It appears that the women suffer from internalized symptoms that often go unnoticed and are noticed only when women's self-esteem is damaged, as they are no longer able to hold together and destructive strategies such as self-harm, eating disorders and addiction are developed. Like boys from whom the diagnostic template is structured, it also appears that the girls have symptoms such as lack of consistency, impulsivity and difficulty in keeping concentration, however, it appears that girls do not have acting out behavior as boys. The results in this study show that girls often were diagnosed in high age, which is often when they are adult women. It appears that the women experience a redress, belonging and relief once the diagnosis takes place. Not all women in the study have experienced that their difficulties have been noticed, but instead they have been identified as deviant by their surroundings.

Arbetet har sin bakgrund i att Malmö stad under de senaste åren delar ut datorer till bland annat eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Arbetet har även sin grund i forskningen kring TV- och dataspelsbruk. Arbetet syftar till att undersöka hur Malmös kommunala gymnasieskolor arbetar för att uppmärksamma negativt bruk av TV- och dataspel bland sina elever. Vidare att undersöka hur de kommunala gymnasieskolorna i Malmö arbetar för att stödja de elever som fastnar i ett negativt bruk av TV- och dataspel. Arbetet syftar även till att undersöka hur yrkesverksamma inom kommunala gymnasieskolor, definierar ett negativt bruk av TV- och dataspel. I studien användes en kvalitativa design med semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med fyra kuratorer som arbetar vid olika kommunala gymnasieskolor i Malmö. Resultatet i detta arbete har analyserats utifrån teorin kring socialkonstruktivism och diskuterats med tidigare forskning inom ämnesområdet TV- och dataspelsbruk. Arbetet visar bland annat att de kommunala gymnasieskolorna inte har något specifikt arbete kring frågan om negativt TV- och dataspelsbruk, utan utgår från ett generellt förhållningssätt för att uppmärksamma negativa förändringar bland sina elever. Vidare erbjuder skolorna stöd i form av samtalskontakt till de elever som har ett negativt bruk av TV- och dataspel. Resultatet visar även att de intervjuade definierar ett negativt bruk av TV- och dataspel utifrån de eventuella konsekvenser som drabbar individen av dennes spelande. / This work has its origin in that the city of Malmö in recent years, have been handing out computers to e.g. students in the municipal high schools. The work also has its basis in research on TV- and computer game use. This work aims to investigate how Malmo's municipal high schools work to pay attention to negative use of TV- and computer games among their students. Furthermore, to investigate how the local high schools in Malmö work to support those students who get stuck in a negative use of TV- and computer games. The work also aims to examine how professionals in the municipal high schools, defines a negative use of the TV- and computer games. The study used a qualitative design with semi-structured interviews . Interviews were conducted with four counselors working at various municipal high schools in Malmö. The results of this work have been analyzed based on the theory of social constructivism and discussed with previous research in the subject area TV and computer game use. The work shows that the municipal high schools do not have any specific work on the issue of negative TV and computer games use, but is based on a general attitude to notice negative changes among their students. Further schools offers support in the form of dialog-contact with those students who have a negative use of the TV- and computer games. The result also shows that the respondents define a negative use of TV and computer games based on the possible consequences faced by the individual of his or her gambling.

Studiens syfte är att undersöka och bidra med ökad kunskap om skolkuratorers erfarenhet av deras arbete och möte med gymnasieelever i åldrarna 15–19 år som lider av psykisk ohälsa.. Frågeställningarna i denna studie är: Hur ser skolkuratorers handlingsutrymme ut när det gäller att stödja och hjälpa en ungdom som lider av psykisk ohälsa? Utifrån skolkuratorers erfarenheter- vilka konsekvenser ger psykisk ohälsa för ungdomarna?   Studiens metod baseras på kvalitativ forskningsmetod där fyra semistrukturerade intervjuer har analyserats utifrån kvalitativ analys. Intervjudata analysera genom Kvales sex analyssteg med stöd av två teorier. Dessa teorier är teorin om handlingsutrymme samt systemteori. Resultatet visar att de intervjuade skolkuratorerna upplever att deras handlingsutrymme inte är begränsat. Däremot uttrycker vissa av de att deras handlingsutrymme blir begränsad på grund av tid och att de inte får utföra behandlingsinsatser. Vidare berättar respondenterna att konsekvensernas av psykisk ohälsa kan skilja sig åt, men att de mest förekommande faktorerna är sömnproblem, stress, uppväxtmiljön och relationer med vänner och familj.

Studiens syfte var att ur ett socialt perspektiv utforska erfarenheter och konsekvenser som svensk vårdpersonal upplever efter de valt att inte vaccinera sig mot Covid-19. Speciellt fokus har riktats mot hur de upplever att valet påverkar deras välbefinnande och om de erfar arbetsrelaterade eller sociala konsekvenser av att välja bort vaccinet.  Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes. Analysen baserades på en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier och tretton underkategorier. Resultatet visar på olika konsekvenser och erfarenheter av att inte vaccinera sig mot Covid-19, som stigmatisering, polarisering, diskriminering och mobbing. Upplevelser beskrivs på individ- och gruppnivå, både på arbetsplatser och inom en social kontext. Resultatet visar även på att välbefinnandet har påverkats i både positiv och negativ riktning av att välja bort vaccinen. Denna studie visar att en sjukdomspreventiv intervention i form av massvaccination samtidigt kan inverka negativt på hälsofrämjande faktorer som välbefinnande och social trygghet för de som väljer att inte vaccinera sig.

One fifth of Sweden's children growing up have under their childhood had at least one parent who had an alcohol use disorder. Children are individually affected in different ways by the circumstances of their upbringing and it is not something that is always apparent to those outside the family circle.  It becomes a dilemma when these children's voices aren't heard. Another compounding factor can be an absence of social support and intervention often carried out by social workers. Social programs adapted to these children’s situation can help break the silence and reach the individuals hiding behind the masks put on to shield off the world outside. We were interested how individuals who had been subjected to having a parent with an alcohol disorder described their experiences and how they felt they had been affected by that circumstance. We wanted to leverage this to reach a deeper understanding of how to better support children living with this situation. This formed the purpose of the of this study and gave rise to the questions investigated. The method employed to conduct the study was a thematic analysis on six swedish autobiographies within this framework. After the autobiographies had been read, four different themes to further investigate emerged: escape from reality, consequences embodied as adults, socioeconomic situation, and relevant social work. Analyses showed that the authors were affected by difficult childhoods impacted by parental alcohol use disorders in a multitude of different ways.  By example, they devised different methods to flee their predicament as children. The results also showed these children could be found in different types of homes and strata across the spectrum of socioeconomic statuses. The now grown children also believed that their childhoods would have been improved if they had had more caring, secure adults in their vicinity to their lives otherwise filled with chaos.