Kvinnor har historiskt sett blivit uteslutna från högsta ledarpositioner. Idag består endast 10% av alla börs-VD:ar på Stockholmsbörsen av kvinnor. Det innebär att det totalt sett finns cirka 32 kvinnliga börs-VD:s av totalt 332 bolag. Tidigare forskning argumenterar för att kvinnor som strävar efter en VD-position oftast begränsas av glastaket. Glastaket kan resultera i ojämställdhet som i sin tur kan bidra till orättvisor, osäkerhet, minskad arbetstillfredsställelse för både kvinnor och män, försämrad prestation och utveckling för företaget samt ökad könsstereotypiska förväntningar i samhället. Tidigare studier visar att det finns otillräcklig forskning kring vilka faktorer som är avgörande för att en kvinna ska uppnå en VD-position samt vilka faktorer som strategiskt har varit framgångsrika för de kvinnor som har lyckats. Vidare finns det även en brist på forskning kring kvinnors karriäravancemang och vilka faktorer som kan påverka möjligheten till befordran. Baserat på studiens problemformulering och identifierade forskningsgap, lyder studiens forskningsfråga som följande: Hur har kvinnor uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen? Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för vilka faktorer och strategier som har varit avgörande för hur kvinnliga VD:s på Stockholmsbörsen har uppnått denna position, trots eventuella hinder. Studien kommer även skapa praktisk relevans både på individnivå och organisationsnivå för hur fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen, vilket i sin tur kan öka möjligheterna till att dessa positioner kan bli mer jämställda. Genom att studera kvinnliga VD:s framgång med en kvalitativ ansats, har respondenternas berättelser om hur de har lyckats samt hur fler kvinnor ska lyckas, studerats utifrån den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen utgörs av tidigare forskning angående hur en VD-roll har uppnåtts historiskt sett fram tills idag. Även glastaket inkluderas i den teoretiska referensramen för att lyfta fram hur kvinnor har begränsats att uppnå högre positioner samt hur dessa hinder kan överkommas. Slutligen presenteras könskvotering som politiskt sett har diskuterats som en potentiell lösning samt vikten av jämställdhetsarbete inom organisationer. Utifrån den teoretiska referensramen skapades studiens intervjuguide och med hjälp av ett målstyrt urval har det genomförts semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga börs-VD:s på Stockholmsbörsen. Den insamlade empirin analyserades sedan gentemot den teoretiska referensramen med hjälp av en tematisk analys. Övergripande visar studiens resultat att bland annat akademisk utbildning, erfarenhet, karaktärsdrag, samhörighet, företagskultur och stöd har varit avgörande för hur kvinnor har uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen. Vidare visar studiens resultat att ansvaret för att fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen finns på både individnivå och på organisationsnivå.

Vi befinner oss i en övergångsperiod där processer blir allt mer digitaliserade som en följd av tekniska framsteg, och att samhället förändras. Användningen av den nya tekniken skapar nya förutsättningar och har öppnat nya möjligheter i alla branscher, men har också introducerat oss för en ny bransch, IT-branschen. Branschens innovationer hämmas dock av bristen på kvinnor. Emellertid har tidigare forskning inte lyft fram perspektivet som belyser kvinnorna som faktiskt väljer att arbeta med IT. Syftet med denna studie är att undersöka kvinnor som kommit in i och stannat i branschen och härigenom ge en beskrivning både av fältet och hur kvinnor kan ta sig fram i det. För att undersöka detta genomförde vi djupintervjuer med tre olika kvinnor med olika karriär, yrkesroll och bakgrund, för att belysa de faktorer som har motiverat dem till deras karriärval. Baserat på vår undersökning kan man dra slutsatsen att bland annat ett tekniskt intresse och ett starkt behov av självförverkligande var gemensamt för de intervjuade kvinnorna. Syftet med studien är dock inte att visa på några generella slutsatser, även om resultat kan visa en viss generalitet. Diskussionen bygger på det faktum att kvinnor är en nödvändig resurs för att branschen ska fortsätta att utvecklas till dess fulla potential. / We are a transitional period where processes are becoming increasingly digitized, as a series of technical frameworks and societal change. The use of the new technology creates new conditions and has opened up for new opportunities in all industries, but has also introduced us to a new industry, the IT industry. However, the industry's innovations are hampered by a lack of women. Previous research has failed to raise the perspective that sheds light on the women who choose to work with IT. The purpose of this study is to investigate women who have entered and stayed in the industry and thereby give a description of both the field and how women can progress in it. To investigate this, we conducted in-depth interviews with three different women, with different career, professional role and background, in order to shed light on the factors that have motivated them for their career choices. Based on our survey, it can be concluded that, among other things, a technical interest and a strong need for self-realization were common to the interviewed women. However, the purpose of the study is not to demonstrate any general conclusions, although our results may demonstrate a certain generality. The discussion is based on the fact that women are a necessary resource for the industry to continue to develop to its full potential.

Syftet med examensarbete är att undersöka arbetskläder inom byggbranschen och fokusera på individuell anpassning och modularitet. Evelina Lavergren har utforskat möjligheterna att genom design möjliggöra för fler kvinnor med olika typer av kroppsform att kunna bära samma plagg med mer individuell anpassning. Genom ny mönsterkonstruktion och tygmodifikation har Lavergren tagit fram  arbetskläder som går att justera efter behov, och på så vis öka komfort och trivsel i arbetsplaggen. Att välja att skapa nya arbetskläder för just kvinnor har baserats på underlaget som tagits fram under research där behovet av fler olika typer av arbetskläder för kvinnor ännu finns.  I och med att de löstagbara delarna slits ut och efter tid kasseras, kommer dessa att kunna utnyttjas som en materialresurs. Av materialet kommer man att 3D printa detaljer som arbetsplaggen kräver, så som knappar och hängen. Målet blir slutligen att skapa en funktionell arbetsuniform som är säker och bekväm att använda, och som fyller alla behov en byggarbetare behöver. Med detta som grund vill Lavergren utmana estetiken inom byggbranschen. Evelina Lavergren vill utnyttja varselplaggens behov av starka färger och reflexer, men utmana uttrycket att använda dessa.  Genom att utveckla komfort genom individuell anpassning och förlängt användande genom ett modulärt system kan man få två delar att korrelera och skapa en symbios där användaren genom sitt val av arbetskläder bidrar till ett förändrat hållbarhetstänk inom byggbranschen. / The purpose of this thesis is to examine workwear in the construction industry, focusing on individual customization and modularity. Evelina Lavergren has explored the possibilities of enabling more women with different body types to wear the same garments with greater individual adaptation through design. By employing new pattern construction and fabric modification techniques, Lavergren has developed workwear that can be adjusted according to specific needs, thus enhancing comfort and well-being in work attire. The decision to create new workwear specifically for women is based on research findings indicating the ongoing need for a greater variety of workwear options for women. As the detachable parts wear out and eventually need to be discarded, they can be utilized as a material resource. The material will be used to 3D print details required for the work garments, such as buttons and hangers. The ultimate goal is to create a functional work uniform that is safe, comfortable, and meets all the needs of construction workers. Building upon this foundation, Lavergren aims to challenge the aesthetics within the construction industry. Lavergren seeks to harness the requirement of high-visibility clothing for strong colors and reflectivity while challenging the conventional expression of their use. By developing comfort through individual customization and prolonged use through a modular system, two aspects can correlate and create a symbiosis where the wearer's choice of workwear contributes to a transformed sustainability mindset within the construction industry.

Studien fokuserar på åtta irakiska kvinnors upplevelser av Iran-Irak- och Gulfkriget under åren 1980–1991. Syftet är att belysa hur dessa kvinnor upplevde och hanterade krigets sociala förtryck, militäriska samhälle, ekonomiska kris och politiska våld under dessa år. Studiens inledning ger bakgrund om krigen i Irak. Därefter presenteras intervjuer med och skrifter av åtta kvinnor som genomlevde krigen. Deras berättelser analyseras med hjälp av traumateorier, socialt stöd, kultursociologisk teori samt Salutogenas perspektiv (KASAM) och Coping (hanteringsstrategier). Resultaten belyser de hanteringsstrategier och de svårigheter som irakiska kvinnor utvecklade samt gick genom under krigen, 1980–1991. Dessa svårigheter gick ut på ekonomiska problem, våldtäkt, kulturella mönstren samt det sociala förtrycket.

Sammanfattning Bakgrund: Cancer ökar succesivt över hela världen. Kvinnors upplevelse av att leva med obotlig cancer beskrivs bland annat som kaos och förtvivlan. Cancer är ett hot mot personens hälsa och har en inverkan på livet, både kroppsligt och känslomässigt. Ju högre känsla av sammanhang desto lättare har kvinnorna att uppskatta livet som pågår runt omkring dem. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelse av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ empirisk innehållsanalys med deduktiv design har använts i studien. Fyra stycken bloggar analyserades. KASAM användes för att strukturera upp komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultat: I studien framkom det att kvinnor som drabbats av obotlig cancer upplever begriplighet om vårdpersonal informerar och bemöter dem på ett adekvat, professionellt och lyhört sätt. Bloggarna användes som ett redskap för att hantera situationen. Även nära relationer och stöd ger en positiv upplevelse för hanterbarheten. Att umgås med familj och vänner upplevs som meningsfullt. Slutsats: Känsla av sammanhang är en individuell upplevelse. Beskrivningar av upplevelser kring känsla av sammanhang ger en ökad förståelse för hur vårdpersonal kan främja begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i mötet med kvinnor som drabbats av obotlig cancer. / Summary Background: Cancer increases successively over the world. Women ́s experience of living with terminal cancer is described among other things as chaos and despair. Cancer is a threat to the person’s health and has an impact on its life, physiologically as well as mentally. The higher sense of coherence the easier the women has to appreciate the life that goes on around them. Purpose: The purpose was to describe young women’s experience of living with terminal cancer. Method: A qualitative empirical content analysis design with deductive approach has been used in this study. Four blogs were analysed. SOC was structured by the three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Results: The study revealed that women who suffers from terminal cancer experience intelligibility if the nursing staff informs and responds adequate, professional and in a responsive manner. The blogs were used as a tool to manage the situation. Even close relationships and support provides a positive experience for manageability. Spending time with family and friends percieved meaningfulness. Conclusion: Sense of coherence is an individual experience. Descriptions of experiences around the sense of coherence provides a better understanding for what the nursing staff can promote comprehensibility, manageability and meaningfulness, in meeting with women suffering from terminal cancer.

Forskning visar att unga kvinnor idag är den grupp som löper störst risk att utsättas för ett negativt bemötande när de söker vård. Detta påverkas utifrån tre faktorer, kön, ålder och symptombild. Kvinnan underprioriteras i forskningsstudier möts av långa vårdköer, kortare rehabiliteringstider och billigare mediciner. Vårdpersonalen bidrar till att skapa och reproducera bilden om den ”värkande kvinnan”. Kvinnors smärta normaliseras vilket leder till att det blir en normal uppfattning att kvinnor har ont. Kvinnor förväntas därför klara av att hantera sin smärta, ofta samtidigt som hon förväntas uppfylla samhällets andra kvinnoideal.

Denna studie tillhandahåller information om hur skateboardåkande tjejer i Sverige skapar sina identiteter samt hur strukturer inom skateboardkulturen påverkar dem. Detta uppnås genom en kvalitativ studie med en semistrukturerad frågeguide. Det framkom att denna sociala process är komplex. Identitetsskapande äger rum då multipla gränsöverskridningar sker mellan olika kollektiva identiteter samt genom motaktioner gentemot dessa. Dessa kollektiva identiteter är både inom normativa samhällsstrukturer, skateboardkulturen samt kontexter färgade av feministiska politiska influenser. Med hjälp av differentiering rör sig dessa tjejer mellan olika samhälleliga fält, genom deras förhållningssätt samt frigörandet från bundna identiteter. Det framkom även i denna studie att tjejerna använde sig av både individuation samt ett reflexivt identitetsskapande då de själva valde vilken subjektspositionering som passade dem bäst samt visade hur de reflexivt införlivade de nya perspektiv de tillskansat sig. De hade ett transcendent förhållningssätt mellan dessa olika tillhörigheter. Tjejernas specifika individualitet samverkade med passionen för skateboard vilket visade på en alternativ femininitet. Denna femininitet hade en stark attraktion till en normativt märkt subkultur. Det framkom även, att då dessa tjejer arbetade för inkluderandet av fler tjejer till skateboardkulturen, blev deras eget skatande lidande. Ett uppoffrande de gjorde för att jämställa skateboardkulturen. Samtidigt framgick det av studien att den exkludering tjejerna själva kände till stor del låg hos dem själva, samtidigt som killarna inom skateboardkulturen medvetandegjordes om de normativa strukturer de var delaktiga i att återskapa. Resultatet av studien visade på att både killar och tjejer inom skateboard arbetar gemensamt för att skapa inkludering. Det framgick även att media samt kommersiella företag inom skateboardscenen behöver medvetandegöras till större utsträckning, gällande vikten av deras delaktighet i att reproducera kvinnliga förebilder inom skateboardkulturen. Skateboard är en fri aktivitet för fria kreativa individer vilka har en gemensam passion, skateboard. En subkultur, som om möjligt håller på att bli en mainstreamkultur med hjälp av inre drivande krafter. / This study provides information regarding the skateboard girls who rides in Sweden. How they creates their identities and how structures within the skateboard culture influence them. This is achieved through a qualitative study with semi-structured interviewguide. It emerged that this social process is complex. Their construction of identity occurres when multiple bordercrossings takes place between various collective identities and by actions against them. These collective identities takes place both within normative social structures, skateboard culture and contexts colored by feminist political influences. With the help of differentiation these girl was moving between the different social discourses, through their attitude and the release of bound identities. It also emerged in this study that the girls made use of both individuation and a reflexive identity when they themselves chose the affiliation that suited them best and that showed how the reflexive incorporated the new perspectives they usurped. They had a transcendent approach between these different affiliations. The girls' specific individuality interacted with the passion for skateboarding, which showed an alternative femininity. This femininity had a strong attraction to a normative noticed subculture. It also emerged that when these girls worked for the inclusion of more women into the skateboard culture, became their own skating in suffering. A sacrifice they made for equating the skateboard culture. The results from the study showes that the exclusion the girls felt themselves lay with themselves. The guys in the skateboarding culture had their consciousness made of the normative structures when they were involved in recreating those stuctures. The results of the study showed that both boys and girls within the skateboard culture is working together to create inclusion. It also showed that the media, as well as commercial enterprises in the skatboardcommunity, need to be made aware to a greater extent, regarding the importance of their participation in reproducing female role models within the skateboard culture. Skateboard is a free activity, for free and creative individuals, who have a common passion, skateboarding. A subculture, if possible, that is becoming a mainstream culture with the help of internal driving forces.

Bakgrund: Sexuella övergrepp har ökat under de senaste åren och genererar i att de drabbade kvinnorna mår psykiskt dåligt. Det ligger på sjuksköterskans ansvar att omhänderta och vårda dessa patienter när de inkommer till sjukhuset och att erbjuda dem rätt hjälp en tid efter övergreppen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser efter sexuella övergrepp. Metod: En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Data insamlades genom sju bloggar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; försämrad sexualitet, ett grovt svek samt ensam utan stöd med sju underkategorier. Konklusion: Denna studie har kommit fram till kunskap och en ökad förståelse för hur kvinnors upplevelser är efter sexuella övergrepp. Detta kan sjuksköterskor ha användning för i arbetet med att ge individuellt stöd till patienter och därmed medverka till ökat välmående. / Background: Sexual assault towards women has increased in the recent years, which lead to a poor mental health among these women. It is part of nurses´ responsibility to take care of these patients when they arrive at the hospital and also to offer them the possibility of talking to someone about the assault to start the healing of the soul. Aim: The aim was to illuminate womens´ experiences after sexual assault. Method: An inductive approach was used and the data material was analysed with qualitative content analysis. The data was collected from seven blogs. Result: Three categories emerged from the analysis; impaired sexuality, an abusive betrayal and being alone without support, with seven sub-categories. Conclusion: This study has contributed with knowledge and a increased understanding of what women experiences after sexual assault. This knowledge can be of use for nurses in their profession to be able to give the right support to their patients and to increase their wellbeing.

No description available.

Moa Martinson var politiskt aktiv syndikalist och feminist, hon debuterade 1933 med Kvinnor och äppelträd och blev en del av den svenska modernismens genombrott, en motröst och en kvinnlig föregångare. I den här uppsatsen gör jag en närläsning av den första delen i debutromanen, “Mor badar”, varvid jag undersöker äppelträdens symboliska funktion, mor Sofis mytiska roll och berättelsens legendartade drag. “Mor badar” handlar om två kvinnor som gör uppror mot samhällets normer i 1800-talets Sverige och fungerar som en sorts urmyt både inuti och utanför texten; den lever vidare hos mor Sofis ättlingar i romanens andra del och gör ett starkt intryck på läsaren. Med utgångspunkt i Bibelns skapelseberättelse, i dialog med Ebba Witt-Brattströms avhandling Moa Martinson – Skrift och drift i trettiotalet och med stöd av historik och artiklar i Pia Laskars bok Anarkafeminism analyserar jag Moa Martinsons text och tolkar den som en feministisk urscen, en påminnelse om ett kvinnornas, eller mänsklighetens, förlorade paradis, eller en framtida vision, en utopi, där människan står i förbund med naturen på ett mera genomgripande, grundläggande, självklart sätt. Mor Sofi blir i denna tolkning en “omedveten anarkist” – en länk i en kedja av tankar och handlingar, individuella och kollektiva, spontana och organiserade, som enligt anarkafeminismen så småningom kommer att leda fram till en omvandling av samhället. På så vis blir “Mor badar” ytterst en berättelse om hopp, en dröm om det goda livet, där den patriarkala, hierarkiska dualism vi har levt med sedan århundraden tillbaka kommer att ersättas av en ny helhetssyn. Splittringen mellan himmel och jord, mänskligt och gudomligt, ande och materia, kvinna och man, ifrågasätts och i stället framträder en vision av skapande, tillit och gemenskap, där förändringsprocessen är det viktiga och kvinnan har modet att leva i samhällets utkant.