Titel: Hållbarhetsrapportering inom två branscher - En jämförande studie på börsnoterade företag i Skandinavien   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi   Författare: Emma Basic & Albin Nordin   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2018 - januari   Syfte: Tidigare forskning har visat att bransch är en påverkande faktor till skillnader i hållbarhetsrapporter mellan företag. Forskning har gjorts på olika branscher från ett antal olika länder. Det finns ingen tidigare forskning på endast två branscher där en är förorenad och den andra icke förorenad och heller inte på Skandinavien. Syftet med denna studie är därför att undersöka om bransch är en påverkande faktor till skillnader i mängd hållbarhetsinformation i hållbarhetsrapporter mellan branscherna sällanköpsvaror och industritjänster för företag i Skandinavien.   Metod: Denna studie utgår från den positivistiska forskningstraditionen och följer den deduktiva linjen inom forskning. Studien syftar till att vara objektiv och använder sig av den kvantitativa metoden där en databaserad innehållsanalys utförs för att kunna mäta hållbarhetsrapporteringen. Studien utgår även från en komparativ design där insamling av data sker utifrån en tvärsnittsdesign. Statistiska kontroller i form av en bivariat analys och en multipel regression utförs i studien med hjälp av det statistiska programmet SPSS.   Resultat & Slutsats: Studien visar att bransch är en påverkande faktor till skillnader i mängd hållbarhetsinformation i hållbarhetsrapporter för företag i Skandinavien. Studien visar att branschen sällanköpsvaror hållbarhetsrapporterar mer än branschen industritjänster. Denna bransch rapporterar mer både inom miljö- och social rapportering. Vi tror att detta främst beror på att branschen sällanköpsvaror påverkar miljön mer och därför också rapporterar mer inom miljö. Varför denna bransch även rapporterar mer inom det sociala kan bero på att orden i innehållsanalysen möjligtvis riktar sig mer mot produktionsföretag. Förslag till fortsatt forskning: Något som skulle vara intressant för vidare forskning är att göra en liknande studie men rikta sig mot andra branscher och även ta med landet Finland som ligger i Norden och liknar de skandinaviska länderna. Det skulle också vara intressant att undersöka hållbarhetsrapporter från två andra år då denna studie undersöker år 2014 och 2016 och även att rikta sig mot enbart företag från Small, Mid eller Large cap då denna studie riktar sig mot alla dessa. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med att fastställa att bransch är en påverkande faktor till skillnader i hållbarhetsrapporter mellan branscherna sällanköpsvaror och industritjänster för företag i Skandinavien vilket inte forskats kring tidigare. Studien använder sig även av ett antal kontrollvariabler och fastställer om dessa har en påverkan på skillnaderna i hållbarhetsapporter. Studien kommer fram till att storlek påverkar skillnaderna medan tid inte gör det. För variabeln land visar studien att företag från Danmark hållbarhetsrapporterar mindre än företag från Sverige och Norge. / Title: Sustainability reporting in two industries - A comparative study of listed companies in Scandinavia.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Emma Basic & Albin Nordin   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2018-January   Aim: Previous research has shown that industry is an influencing factor to differences in sustainability reports for companies. Research has been conducted on different industries from various countries. Research has not been done on only two industries where one is polluted and the other is not for companies in Scandinavia. The aim of this study is therefore to investigate whether industry is a influencing factor to differences in the amount of sustainability information in sustainability reports between the industries durable goods and industrial services for companies in Scandinavia.   Method: This study is based on the positivist research tradition and follows the deductive line of research. The study aims to be objective and uses the quantitative method in which a data-based content analysis is performed to measure sustainability reporting. The study is also based on a comparative design where the data collection is based from a cross sectional design. Statistical controls in form of a bivariate analysis and a multiple regression are made in the study using the statistical program SPSS.   Result & Conclusions: The study shows that industry is an influencing factor to differences in the amount of sustainability information in sustainability reports for companies in Scandinavia. The study shows that companies in the industry durable goods sustainability reports more than companies in industrial services. This industry reports more in both environmental and social reporting. We believe this may be because durable goods affects the environment more and therefore also report more environment information. Why the industry also reports more social information can according to us be because the words in the content analysis may possibly be more targeted to product companies.   Suggestions for future research: Something that would be interesting for further research is to do a similar study but focus on other industries. It would also be interesting to bring the country Finland in the study because the country is in the Nordic region and is similar to the Scandinavian countries. Further research could also investigate sustainability reports from two other years because this study examine 2014 and 2016 and also only target Small, Mid or Large cap since this study examines all of these.   Contribution of the thesis: The study helps to determine that industry is a contributing factor to differences in sustainability reports between the industries durable goods and industrial services for companies in Scandinavia which has not been researched earlier. The study also uses a number of control variables and determines whether these have an impact on differences in sustainability reports. The study finds that size affects the differences while time do not. For the variable country, the study shows that companies from Denmark sustainability reports less than companies from Sweden and Norway.

Bakgrund och problem: Private equity-aktörers värdeskapande är ett fenomen som studerats internationellt sedan 80-talet och intensifierats under det senaste årtiondet. Med en mängd forskning angående prestationen under ägandeskapet är utbudet mindre huruvida prestationen är bestående och hur portföljbolagen presterar efter att de avyttrats. Trots detta råder det ingen konsensus kring tidigare studiers resultat. Mot bakgrund av den motstridighet som föreligger i tidigare forskning och den uppmärksammade debatten om riskkapitalisters värdeskapande söker denna studie att studera och undersöka ämnet närmre för den skandinaviska marknaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur skandinaviska portföljbolag presterar efter avyttring genom börsintroduktion. Studien ämnar därmed att utreda, kartlägga och skapa bättre förståelse huruvida det föreligger någon skillnad i tidigare PE-ägda portföljbolags prestation gentemot branschkonkurrenter utifrån utvalda nyckeltal. Metod: Studien applicerar en kvantitativ forskningsmetod, vilket är i linje med tidigare forskning och referensstudier som även använder ett parametriskt och ett icke-parametriskt statistiskt test för att utröna om över- eller underprestation föreligger för tidigare PE-ägda portföljbolag. Därefter har studiens resultat analyserats med bakgrund av tidigare forskning och vedertagna teorier inom ämnet. Slutsats: Studiens resultat konstaterar att tidigare PE-ägda portföljbolag som börsnoterats inte överpresterar sina branschkonkurrenter, utan presterar sämre eller endast i linje med dem. Till skillnad från tidigare forskning kan ingen av- eller tilltagande effekt urskiljas, vilket innebär att ägarbytet vid börsnoteringen inte medför några bestående komparativa konkurrensför- eller nackdelar. / Background and problem: Private equity companies’ long-term performance is a phenomena that has been examined internationally since the 80’s, which has intensified over the last decade. With a lot of research focusing on performance during the ownership, the offer is less extensive whether the performance is long-term and how the divested portfolio companies perform after the private equity companies exit. Nevertheless, there is up today no consensus regarding the result of the previous studies. In the light of the contradiction of the previous research and the debate on risk capitalists’ value creation, this study seeks to investigate the phenomena closer on the Scandinavian market. Purpose: The purpose of this study is to investigate how Scandinavian portfolio companies perform after divestment through an IPO. The study thus aims to investigate, plot and create a better understanding of whether there is any difference in past PE-owned portfolio companies’ performance relative industry competitors bases on selected key ratios. Methodology: The study applies a quantitative research method, which in line with previous research and reference studies, uses a statistical parametric and a non-parametric test to determine whether over- or underperformance exists for previous PE-owned portfolio companies. The result of the study have been analyzed in the light of previous research and conventional theories within the field of subject. Conclusions: This study’s findings show that previous private equity owned portfolio companies do not over perform their industry peers, but perform in line or inferior to them. Unlike previous research, no decreasing or increasing effect can be distinguished which means that the change of ownership through the IPO does not bring any long-term comparative competitive advantages or disadvantages.

Acidification of precipitation is an important environmental problem that emerged during the past century, especially after the Second World War. Acidification was primarily caused by human-made emissions of SOx (mostly SO2) and NOx, which are oxidized sulfur and nitrogen gases. The main sources of anthropogenic SOx emissions are non-ferrous ore refining, and the burning of fossil fuels and biofuels. SO2 emitted to the atmosphere combines with water vapor to produce sulfuric acid, which is one of the main compounds responsible for acid precipitation. In the 1970s and 1980s, more strict regulations regarding emissions of air pollutants such as SOx were established in Western Europe and North America, which led to declining levels of SO2 emissions and by this, declining levels of acidification in surface waters. This project was preformed by assembling and analyzing existing, publicly- available datasets of anthropogenic SO2 emissions for the period 1970 to 2010 from ten different regions in the Northern Hemisphere, and compare them with SO42- concentrations in precipitation and river chemistry in Sweden and Norway for the same period. It was discovered that it is the SO2 emissions from Northwestern Europe, the UK & Ireland and from the USA that have the greatest influence over the SO42- concentration in Scandinavian rivers. The SO42- concentration in stream water is also declining faster than the concentration in precipitation, with a faster decline in the southern parts of Scandinavia. / Försurning av nederbörd är ett miljöproblem som uppstod under det senaste århundradet, särskilt efter andra världskriget. Försurningen orsakades främst av mänskliga utsläpp av SOx (mestadels SO2) och NOx, vilka är oxiderade svavel- och kvävgaser. Huvudkällorna för dessa antropogena SOx-utsläpp är malmförädling samt förbränning av fossila bränslen och biobränslen. SO2 som släpps ut i atmosfären reagerar med vattenånga och bildar svavelsyra, vilket är en av huvudföreningarna ansvarig för sur nederbörd. På 1970- och 1980-talet fastställdes strängare bestämmelser beträffande utsläpp av luftföroreningar (som SOx) i Västra Europa och i Nordamerika. Detta ledde till minskande nivåer av SO2-utsläpp och genom denna sänkning även en minskning av försurning av ytvatten. Det här arbetet utfördes genom att befintlig, offentligt tillgänglig data samlades in och analyserades. Antropogena SO2-utsläpp för perioden 1970-2010 från tio olika regioner på norra halvklotet jämfördes med koncentrationer av SO42- i nederbörd och i vattendrag i Sverige och Norge för samma period. Genom detta fastslogs att de regioner som har störst inflytande över koncentrationen i skandinaviska vattendrag är SO2-utsläpp från nordvästra Europa, Storbritannien och Irland samt från USA. SO42- koncentrationen i vattendragen sjunker också snabbare än koncentrationen i nederbörden, med en snabbare nedgång i de södra delarna av Skandinavien.

The inland of northern Scandinavia has received more attention in archaeological research in recent years than before. This has among other things resulted in a better understanding of the trading systems within Iron Age Scandinavia and highlighted the importance of raw materials produced in the boreal regions. A significant part of the iron, antler and furs used in central agricultural areas like the Mälaren Valley during the Iron Age originated in northern Sweden. This indicates that central places to the south were dependent on products from the forested areas of the north, and that the two probably would have developed differently without this relation. The aim of this study is to perform a spatial analysis of swords found in northern Sweden to better understand the contacts and trading systems within the region during the middle and late Iron Age. This is based on the hypothesis that the swords indicate places with important functions, and that they are especially prominent in areas which controlled the trade of products like iron, antler, and furs. The results of the study show that swords are most frequent in agricultural areas by the coast connected to the largest rivers, where these raw materials were mainly transported. This pattern is apparent in all represented periods of the Iron Age except for the Vendel Period from which most swords have been found in outland locations far from the coast. This indicates that the Vendel Period differs clearly from other periods of the Iron Age in northern Sweden, concerning how the inter-regional trade was performed.

New research has shed light on the origin of the Danish glass beads dating to the BronzeAge and the increase in long-distance exchange during this period. This has provided newknowledge about glass beads during the Bronze Age, which unlocked the question of whatit looks like in the rest of Scandinavia. To get a broader perspective I have chosen to studythe first evidence of early craft sites where glass beads were made in Scandinavia. Then acomparison is made between the Bronze and Iron Ages from a broader perspective, whichincludes both the use of glass beads and the glass productions sites. I have therefore chosento study glass beads from a long-term perspective, from the introduction of the first glassbeads in Scandinavia during the Early Bronze Age until the Vendel period when the firstglass beads were manufactured in Scandinavia. By studying glass beads from a long-termperspective, we can learn more about the significance of glass beads in society.

Scandinavian rock carvings can be described as the special rock art languages that were written by prehistoric humans to express their ideas, beliefs and thoughts. Each piece of figurative motif language might tell a prehistoric story about for instance domestic life, social practice, ritual or cosmology. Among different motifs such as ship, human and animal, the wheel cross has received comparatively less attention. The wheel cross has many different variations, where the motif’s ambiguity and possible changing relations to other motifs as well as its relation to the rock itself and landscape over time, have not been studied in greater detail. To fill this gap, this work is aimed at investigating the multiple expressions and possible meanings of the wheel cross motif over time in South Scandinavian rock carvings. Two case study areas with rich rock carvings, Tanum and Enköping, located in the southwest and southeast of Sweden, respectively, are selected. The rock carving materials where the wheel cross motif is present are processed by chorological and chronological studies. A simple and general method is proposed to reconstruct the prehistoric shoreline of Scandinavia. The chronology of the wheel cross motif is analysed with stylistic and shoreline dating methods. The results of the chronological study are then analysed in a cultural-historical-geographical context using an intercontextual interpretation and comparative analysis method. It is suggested that the various visual expressions of the wheel cross, such as the wheel of a wagon or as the shield covering a human torso, have unique symbolic meanings beyond their practical and physical counterparts. With a cosmological meaning as the sun, and a religious meaning as a god, the wheel cross becomes the symbol of moving, fertility, power and life, which has been integrated into not only the rituals but also the domestic life of South Scandinavian society. Although the wheel cross motif is limited in number, its various forms, relating to other motifs, are argued to reflect how the Bronze Age society of Scandinavia imported and developed ideas, artefacts, stories, etc., from foreign cultures in Continental Europe and the Mediterranean area. Like the spoke physically supporting the cart, the wheel cross acts as the lifeline that closely links the landscape, ritual, artefact, human, and other materialities, to mentally support the South Scandinavian society. / Skandinaviens hällristningar kan på ett sätt beskrivas som ett slags språk, som ristats i berg av förhistoriska människor för att uttrycka till exempel idéer, social praxis, övertygelser och tankar. Varje figurativt motivspråk kan sägas framföra en förhistorisk berättelse om exempelvis det vardagliga livet, ritualer och/eller kosmologier. Bland olika motiv som skepp, människor och djur har det motiv som oftast kallas hjulkors jämförelsevis fått mindre uppmärksamhet. Hjulkorset finns i flera olika utföranden, och just motivets flertydighet i kombination med en studie av motivets relation till andra motiv, själva berghällarna samt plats i landskapet, har inte studerats detaljerat i någon större utsträckning. För att råda bot på denna kunskapsbrist syftar detta arbete till att undersöka motivets flerfaldiga uttryckssätt och möjliga betydelser i södra Skandinavien. För syftet har två fallstudieområden valts i Sverige, vilka bägge har rikligt med hällristningar. Den ena området är Tanum, beläget i sydvästra delen av Sydskandinavien, och Enköping, beläget i dess sydöstra del. Hällristningslokaler där hjulkors förekommer analyseras på flera sätt. En korologisk och kronologisk görs. En enkel och allmängiltig metod utvecklas vidare för att rekonstruera Skandinaviens förhistoriska strandlinjer. Kronologin för hjulkors utförs bland annat utifrån en stilistisk metod och en strandlinjedateringsmetod. Resultaten från den kronologiska studien analyseras sedan i ett kulturhistoriskt-geografiskt sammanhang med användande av en interkontextuell tolkningsmetod och en jämförande analysmetod. Det föreslås att de olika visuella uttryck i vilka hjulkors förekom, såsom exempelvis i form av vagnshjulet, eller i form av en sköld som täcker en mänsklig överkropp eller torso, har unika symboliska betydelser, utöver sina praktiska och fysiska motsvarigheter. Med en kosmologisk betydelse som solen och en religiös betydelse som gud, blir hjulkors-motivet en möjlig synonym för rörelse, fruktbarhet, makt och liv. Som sådan har den inte bara integrerats i ritualerna utan också i det vardagliga livet i de sydskandinaviska samhällena. Även om hjulkorsen är begränsade i antal, kan deras olika former och relation till andra motiv visa aspekter av hur bronsåldersamhället i Skandinavien importerade och utvecklade idéer, artefakter, berättelser och annat från främmande kulturer i Kontinentaleuropa och Medelhavsområdet. Liksom korset i betydelsen ekrar fysiskt stödjer ett vagnshjul fungerar hjulkorset även som en typ av livslinje som kopplade samman en mängd relationella företeelser, som var nödvändiga för det sydskandinaviska samhällets funktion på en mängd nivåer, exempelvis landskapet, ritualerna, artefakterna, människorna och förstås alla dessas samskapande och samverkande materialiteter.

Die Entwicklung liberalisierter Strommärkte bis hin zum Handel an Kassa- und Terminbörsen wird anhand der Beispiele der USA, Skandinaviens und Deutschlands dargestellt. Wesentliche Merkmale ausländischer Strommärkte lassen sich auf den seit 1998 liberalisierten deutschen Markt übertragen. Kern der Arbeit ist die Gestaltung eines Preisrisikomanagementkonzeptes für den Strommarkt. In diesem Zusammenhang wird der Cost-of-Carry-Ansatz zur Bewertung von Warentermingeschäften um eine Komponente des thermischen Wirkungsgrades von fossilen Kraftwerken ergänzt und somit eine Übertragbarkeit des Konzeptes auf den Strombereich vorgeschlagen. Da die Kenntnisse der Preisprozesse für das Risikomanagement im Strombereich unverzichtbar sind, wird eine Analyse der Spotpreise an der Leipziger Strombörse durchgeführt.

Through social landscape theory the aim of this thesis is to broaden the understanding of the bronze age monumental graves on the coast of Norrland. Questions about similarities between the stone ship settings and long cairns are analysed by looking at size and placement in the landscape. This shows the possible connections between the two construction types and were questioned throughout the process of writing. A reconstructed shoreline set to Late Nordic Bronze Age period IV, has been analysed by looking at the monuments placement to see possible connections through a maritory between Norrland and southern Sweden. In this thesis I have incorporated some instances of Gotlandic as well as other stone ship settings and long cairns from the Baltic Sea area, to strengthen the point of a possible maritory that connected the societies of northern Sweden with the societies placed around the Baltic Sea. The long cairns can be found in Gävleborg’s county from Söderala parish along the coast all the way up to Byske parish in Västerbotten’s county and seem to be constructed in a way that follow the shape of the mountain, with some anomalies. Stone ship settings can usually be found along the mouth of rivers and are placed more specific in the environment, where the orientation seems to relate to the ancient shoreline and in some cases the monument even point towards plausible routes that would be possible to follow with a ship inland. There is a clear concentration of all monument types in Västernorrland’s county, more specifically around the area of Docksta. The placement of the monuments above sea level in relation to the ancient shoreline, seems to be varied, with no clear rule of what height they should lay on. Many similarities can be found between the two, yet so many differences that only can be answered by excavations of more monuments. Further research and excavations is needed in Norrland with focus on the Bronze Age, which is crucial for the understanding of Sweden’s northern coastal areas and the trade across the Baltic Sea.

Denna kandidatuppsats täcker användningen, deponeringen och handeln av Hallstattsvärd i Sverige under den yngre bronsåldern. Mycket har sagts om fynden, spridning och användning av svärden som hittats inom Hallstattkulturens geografiska gränser men jämförelsevis har lite skrivits om den rika samlingen av Hallstattsvärd som hittats i Sydskandinavien. Denna avhandling syftar till att diskutera kontexten kring dessa fynd genom rumslig och jämförande analys tillsammans med tolkningar av tidigare forskning för att ta reda på hur dessa främmande föremål kan ha använts utanför deras ursprungsområde. Resultaten drar slutsatsen att de svenska Hallstattsvärden har deponerats i de traditioner som rådde i Skandinavien under YBÅ, många av dessa visar även spår av lokal produktion. Svärdens eggskador tyder även på att de kan ha använts annorlunda från den tolkade användningen som kavallerivapen inom Hallstatt. Svärden har tolkats ur ett postprocessuellt perspektiv som levande föremål vars förstörelse och deponering efterliknar den mänskliga användarens död och begravning. / This bachelor’s thesis covers the usage, deposition and trade of hallstatt swords in Sweden during the late bronze age. While much has been said about the findings of hallstatt swords within the geographical boundaries of the Hallstatt culture comparably little has been written about the rich collection of the same swords found in southern Scandinavia. This thesis aims to discuss the context of these findings through spatial and comparative analysis together with the interpretations of previous archaeologists to figure out how these foreign objects may have been used outside of their area of origin. The findings conclude that the Swedish hallstatt swords have been deposited in the traditions prevalent in Scandinavia at the time and many of them show signs of local production. The blade damage prevalent on some swords suggest a different usage from the perceived cavalry weapons observed in Hallstatt. The swords have been interpreted from a post processual perspective as living objects whos destruction and deposit mimics that of the death and burial of the human user.

The presence of roman coins outside of the Roman Empire during the Iron Age is a curiousthing. One would assume they represent a giant trade confederation of sorts, and one would notbe completely wrong in assuming so. The trade aspect of the Roman Empire to the north is stillsomething unknown. But this essays focus lies instead with how the coins were used in specificplaces in Scandinavia. This essay focuses on two central places, Gudme in Denmark, andUppåkra in Sweden, while also looking at stray coins in the northern part of Sweden todetermine if there is a correlation between a central place and stray finds out in the wilderness. The analysis of this essay showed a similar yet different use of the roman coins at the twocentral places. In Gudme the norm was to use the coins, as they were, in the metal workshops,or use them as clippings for using a smaller amount of metal in the rework of new items. InUppåkra the norm was instead to melt all coins down to metal bars for an easier storage and useof specific wights and metal in making new items. The correlation between the stray coins anda central place is that hunters or tradesmen travelled through the country and dropped coins.The analysis showed that the travellers where hunting and trading fur that were most likely soldin a central place like Uppåkra and then brought back to settlement in the north / Närvaron av romerska mynt utanför romarriket under järnåldern är en underlig sak. Antagandetsom har gjorts är att de representerade ett handels förbund av ett slag, och en har inte helt fel iatt anta så. Handelsaspekten av romarriket i norr är fortfarande okänt. Fokuset för denna uppsatsligger i stället hur de romerska mynten användes vid specifika platser i Skandinavien.Uppsatsen fokuserar på två centralplatser, Gudme i Danmark och Uppåkra i Sverige, detkommer även kolls på ströfynd i norra delen av Sverige för att ta reda på om en korrelationmellan centralplats och ströfynden i utmarken. Analysen av Uppsatsen visade på en liknande användning av mynten men ändå en olikhetvid de två centralplatserna. I Gudme var normen att använda mynten som de var imetallverkstäderna, eller använda dem som klippningar för att använda en mindre mängd metalli tillverkningen av nya föremål. I Uppåkra smältes mynten i stället ner till metalltackor förenklare förvaring samt att kunna använda en specifik metall eller mängd för att tillverka nyaföremål. Korrelationen mellan utmarksfynden och en centralplats var att jägare ellerhandelsmän reste genom landet och tappade mynt. Analysen visade att de jagade efter päls föratt sälja på centralplatser och fick romerska mynt som betalning och tog mynten till derasbosättningar i norra Sverige.