Bakgrund: Huvudämnet i de skandinaviska sjuksköterskeutbildningarna är omvårdnadsvetenskap kombinerat med teoretisk kunskap och verksamhetsförlagd utbildning. Det är den legitimerade sjuksköterskan som har huvudansvaret över omvårdnaden. Målet med omvårdnaden är att utgå från en humanistisk människosyn genom att främja hälsa och välbefinnande, samt att förebygga ohälsa. Sjuksköterskorna kan uppleva det som en process att gå från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska. Processen kan ses som både en personlig och professionell resa. Syfte: Syftet var att belysa skandinaviska sjuksköterskors upplevelser av omvårdnadsarbetet under den första tiden som yrkesverksam efter examen. Metod: Litteraturstudien är baserad på 13 stycken vetenskapliga artiklar som var genomförda med kvalitativ design. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i de tre kategorierna: Utmanande upplevelser, Betydelsefulla upplevelser och Utvecklande upplevelser. Sjuksköterskorna belyste att det upplevde att de var oerfarna, osäkra och oförberedda på att ha ansvar, samt att de hade svårt att hantera tid. Sjuksköterskorna belyste också att det var betydelsefullt att skapa relationer och att de utvecklades när de lärde sig hantera olika patientsituationer. Slutsats: Sjuksköterskorna kan uppleva den första tiden som utmanande. Sjuksköterskorna upplevde att de var oerfarna, osäkra och var oförberedda på att hantera omvårdnadsansvaret. Vidare forskning behövs för att undersöka om sjuksköterskeutbildningen ger sjuksköterskor tillräckligt med kunskap och förberedelse för att kunna bedriva omvårdnadsarbetet och skapa en vårdande relation till patienterna.

Defence and security related issues are constantly changing. Many of the current platforms which encourage international cooperation between countries was created during the end of previous wars. This has also strengthened a will to maintain stability and peace through collective defence. Nato is today an organisation that plays an intricate role of importance of further investments towards a better global security, and the initiation of Smart Defence was a way to achieve that. This thesis focuses on the concept of Smart Defence in a Scandinavian context. The aim of the thesis is to examine to what extent the concept is to be found in the Scandinavian countries’ defence and security strategies, in what ways this concept is manifested and how relevant the concept is to Scandinavia. With the outset of examining strategic documents, the thesis is performing a qualitative concept analysis. Adopting the concept definition of Carl Lagerström, the analysis is performed by a constructed coding and analysis scheme, in which separate categories have been created to represent the crucial ideas of the concept. The results show that even though the Scandinavian countries are similar in many ways, they differ in terms of their relationship to Nato. While none of the Scandinavian countries entirely correspond to concept in a Scandinavian context, it is notable that Sweden is the only country to be in line with more than one category of the conceptual framework. Norway and Denmark, in the light of their commitment to Nato, show none or little correspondence to the concept from a Scandinavian point of view. Regarding the relevance of the concept, we consider it to be potentially high because of their common threat scenarios and the emphasis on improving the effective use of resources.

Work-family conflict (WFC) definieras som en upplevd konflikt mellan krav inom arbetsrollen och krav inom familjerollen. Detta kan ha negativa effekter på individers hälsa och välbefinnande. Eftersom Skandinavien har en utmärkande familjepolitik förväntas individer uppleva WFC i samma utsträckning inom dessa länder. Studien syftar till att undersöka om det finns könsskillnader i WFC i de skandinaviska länderna (Sverige, Norge och Danmark), samt vilka arbetsrelaterade samt familje- och hushållsrelaterade faktorer som påverkar WFC för män respektive kvinnor. De teorier som studien använder är rollkonfliktteorin och könsrollsteorin. Datamaterialet som används i studien kommer från European Social Survey (ESS) omgång 5 från 2010/2011 och bestod av data från Sverige, Norge och Danmark. ESS samlade in data genom besöksintervjuer. Urvalet avgränsades till arbetande individer som bor med sin partner, i åldrarna 20–67 år. Detta resulterade i ett urval beståendes av 1 611 individer. Bivariata regressionsanalyser gjordes för att undersöka könsskillnader i WFC. Resultatet visade att det inte finns några skillnader i WFC mellan män och kvinnor i Skandinavien. Därefter gjordes separata multipla linjära regressionsanalyser för män och kvinnor för att kartlägga sambanden mellan arbetsrelaterade och familje- och hushållsrelaterade faktorer och WFC. Resultaten visade på vissa könsspecifika samband. Både hög och låg arbetstidsflexibilitet samt arbetskontroll hade ett signifikant negativt samband med WFC och partners hushållsarbete hade ett signifikant positivt samband med WFC för män, men inte kvinnor. Hushållsarbete hade ett signifikant positivt samband med WFC och att ha en partner i betalt arbete hade ett signifikant negativt samband med WFC för kvinnor, men inte för män. Arbetstimmar och ett krävande arbete hade ett signifikant positivt samband med WFC för både män och kvinnor. Sammantaget visade resultatet att de arbetsrelaterade faktorerna hade en större betydelse än de familje- och hushållsrelaterade faktorerna för individers upplevda WFC.

Conflict in Archaeology is a subject which have risen in interest during the last decades. This essay will focus mainly on the conflict which can be seen on individuals found at Kanaljorden in Motala. The site was excavated between 1999 and 2013 and showed ten individuals buried on a stonebed nearby Motala stream. The individuals were seen with a large amount of trauma directed towards the skull and differentiated depending on sex. The way the individuals were buried and the large amount of trauma was unique for Scandinavia and the world. There have been many theories of why the people buried in Kanaljorden was selected and what purpose it had for the people that buried them there. There have been speculations from war trophies to ritual killings. This essay is therefore focused on making comparisons and analogies with other cases of burials and conflicts from Scandinavia and the world to get clues why the people of Kanaljorden was selected for burial. It could be concluded that skull trauma of the buried individuals was common in Mesolithic and Neolithic Scandinavia and world. The difference in injuries depending on sex indicate a structured society were women and men had different roles during war and conflict. Further was it concluded that the individuals found at Kanaljorden could probably have been deposited because of their importance for the tribe, or forefathers’ worship.

Det finns ett missnöje bland vårdpersonal angående de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudområden – att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metodensom valdes var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg. Resultaten visade att den nyutexaminerade sjuksköterskan har bristande kunskaper vad gäller omvårdnad, hantering av teknisk utrustning och vissa praktiska moment samt ledarskap. Hon överskattade sin skicklighet och sina förmågor att undervisa. Resultaten visade även att den nyutexaminerade sjuksköterskan har ett stort behov av introduktion och handled-ning för kunskapsutvecklingen. Däremot hade hon goda kunskaper vad gäller empati, ansvarsmedvetenhet samt anpassningsförmåga. Slutorden blev följande: för att inneha en god kompetens och en god fortsatt kompetensutveckling krävs en utbildning med varierande utbud av teori och praktik. En introduktion på den nya arbetsplatsen med tid för reflektion är nödvändig, med handledning och feedback samt tillåtelsen att få vara ny. / There is dissatisfaction among nursing staff concerning the newly graduated nurses competence. Above all there is three main fields which are criticized – to supervise and treat and to combine this with the handling of technical equipments, to inform and teach patients and also to work as a leader. The aim of this study was to compile the perceptions of nursing students, newly graduated nurses and experienced nurses regarding the newly graduated nurses competence. The method of this study was a literature review based on scientific articles and waselaborated trough Goodman´s seven steps. The results showed that the newly graduated nurse has a lack of knowledge regarding nursing care, handling of technical equipment and certain practical elements and also leadership. She overestimated her skill and her ability to teach. The results also showed that the newly graduated nurse has a need for introduction and mentoring in order to develop her knowledge. However, she hade good knowledge regarding empathy, awareness of responsibility and ability to adapt oneself. The conclusion was that to possess good competence and to proceed good professional development an education with both theoretical and practical elements is necessary, as well as an introduction and time for reflection on the new place of work. Mentoring, feedback and the permission to be new is also of great importance to the development.

<p>Denna studie har som syfte att synliggöra de kunskaper som skandinaviska ungdomar har i de nordiska grannspråken danska, norska och svenska. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod, och resultaten visar dels att eleverna har en större läsförståelse i norska än danska och svenska, dels att viktigast för förståelsen är kontakten med språket.</p><p>Undervisningen i grannspråken har minskat under de sista 25 åren och en bidragande orsak till detta kan vara dels att lärarna prioriterar bort området till förmån för andra moment, dels att det engelska språket är viktigare i den alltmer globaliserade värld vi lever i.</p> / <p>The purpose of the study is to show the knowledge Scandinavian students have in the Nordic languages Danish, Norwegian and Swedish. We have conducted a survey on the question and the results show that students have a larger understanding in Norwegian than in Danish and Swedish, and the most important thing in learning and understanding a language is being exposed to the language as often as possible.</p><p>Education in Nordic languages has decreased in the last 25 years which might be due to that teachers think other parts is more important than Nordic languages and that English is more important than Nordic languages in this global world we live in.</p>

This master’s thesis aims to analyze the ongoing debate in Scandinavia on research evaluation of the humanities. This field of research uses bibliometrics, quantative analysis of bibliographical units as a research assessment tool. In recent years evaluative bibliometrics has been an increasingly used method. In Scandinavia, governments have introduced new funding models for research in higher educational institutions. The change consists of the way the research funding is distributed. The analysis has principally been based upon articles in periodicals connected to universities. Discourse analysis has been used to analyze the design of the debate, and to outline which discoursive formations that could be perceived. The discoursive formations have then been related to earlier research and citation theory. The result of the analysis is that bibliometrics for learning purposes represent a value of supporting researchers’ activity. Citation analysis is not yet possible to apply on research of the humanities because lack of data in this area. Publications are not always indexed and documented, hence the lack of data. In the new funding models, internationalization of the humanities is advocated despite that earlier research shows that it has negative consequences for the humanities.

Abstract Identity politics is about who you identify as and which group you choose to belong to. The left is often said to be using identity politics. The purpose of this essay is to analyze two Scandinavian countries, Norway and Sweden’s, left parties and see if they use identity politics in their election manifestos. To analyze them I’ve chosen to do both a bigger qualitative idea- and ideology analysis and a smaller quantitative content analysis. I found the most common definition of identity politics and used this for my analysis. The theory I choose for my essay is Vivian A. Schmidts Discursive institutionalism where she talks about the importance of idées and discourse to explain change in institution and lawmaking. I also looked at previous research about party change and idea impact. My essay shows that both parties use identity politics, although the Swedish party uses it a little more than the Norwegian one. It also shows that it has not been a steady increase over the years, it has gone up and down for both parties.

The aim of this paper is to examine a group of runic artefacts dated to the Viking Age (800-1050 AD) from a gender perspective. The analysed material consists of 59 runic artefacts from Scandinavia, which differ in regards to base material, context and content. In the analysis, the material is separated, described and classified into different manageable groups of texts and artefacts. Several case studies are presented in the paper, based on information gathered from the inscriptions as well as the archaeological material. The main issue is whether it is possible to attribute runic artefacts to a specific gender by means of a combination of archaeological and philological methods. / Syftet med uppsatsen är att analysera en grupp runristade föremål, daterade till vikingatid (800-1050) ur ett genusperspektiv. Den empiriska studien baseras på en studie av 59 runristade föremål av skiftande karaktär gällande material, kontext samt innehåll. Föremålen separeras och klassificeras enligt ett system uppbyggt av författaren för att belysa de olika förhållanden som existerar mellan inskription och artefakt. En kvantifiering av inskriptionerna samt de arkeologiska föremålen genomförs för att utröna huruvida det är möjligt att attribuera föremålen till ett specifikt vikingatida genus.

Bidrag på tysk og engelsk.