Bakgrund: Amning och bröstmjölk är positivt ur hälsosynpunkt för både mor och barn samt för att främja anknytningen dem emellan. Trots detta minskar amningen i Sverige. Omgivningens stöd och attityder har visats vara en betydande faktor för amning. Ökad kunskap hos vårdpersonal samt moderns deltagande i amningsutbildning under graviditeten kan ge en ökad kunskap om och tillit till amningen samt en mer positiv amningsupplevelse. Människor uppfattar informationen de fått på olika sätt beroende på den livsvärld de lever i. Det är därför viktigt att ta reda på hur kvinnor i Sverige uppfattar den amningsinformation som ges under graviditeten. Syfte: Att undersöka mödrars uppfattning av amningsinformationen de fått under graviditeten. Metod: En fenomenografisk ansats användes i enlighet med Sjöström och Dahlgren (2002). Intervjuer utfördes för att samla in data. Resultat: Kvinnorna hade olika uppfattningar om vilken information de erhållit. De uppfattade att de fått för lite information om amning och att de saknade viss information. Informationen som saknades skilde sig åt mellan dem. Det var lättare att ta till sig amningsinformationen om den gavs på olika sätt och det gav då förutsättning för varje enskild individ att ta till sig informationen på det sätt som passade dem. Kvinnorna trodde att de var redo att amma under graviditeten men var inte tillräckligt förberedda när de väl började amma. Information och kunskap uppfattades som viktigt för att amningen skulle fungera. Konklusion: För att öka chansen att kvinnor ska känna sig förberedda inför att börja amma är det viktigt att amningsinformation ges vid rätt tillfälle och att individualisera informationen utifrån kvinnors individuella behov. / Background: Breastfeeding gives health protection both to the infant and the mother and the attachment between mother and child. Despite this breastfeeding has been reduced in Sweden. The surrounding support and attitude is an important factor for breast feeding. If women get thorough information from skilled staff the chance increase that mothers will breastfeed. Participation in breastfeeding education during pregnancy can give a higher knowledge and confidence in breastfeeding. It can also give a more positive breastfeeding experience. Information is received in different ways depending on people's experiences and life-worlds. Thus it is important to find out how women in Sweden assimilate given information during pregnancy. Aim: To examine how mothers have perceived breastfeeding information received during pregnancy. Methods: A phenomenographic perspective in accordance with Sjöström and Dahlgren (2002) was used. Data was collected through interviews. Results: The women had different perceptions of which information that was given. The women perceived that they had only got a small amount of information about breastfeeding and they deemed that there was lack of information about some aspects of breastfeeding. It was easier to perceive the information if it was given in different ways, this enabled each individual to receive the information in a way which suited her. The mothers thought during pregnancy that they were ready to breastfeed but found out that they were not ready when they initiated breastfeeding. Information and knowledge was important for a successful breastfeeding. Conclusion: It is important that the information is given at the right time for the women to have the best chance to be prepared to breastfeed. It is also important to acknowledge the women’s individual needs by giving the information in different ways.

The purpose of this study was to investigate how four preschool teachers experience their discretion in the working team and what is reinforcing and limiting factors for this. The empirical data for this qualitative thesis was collected through interviews with four preschool teachers working in different preschools in Stockholm. I used semi-structured interviews, which is characterized by open questions and a curios and open attitude for me as an interviewer, where I tried to follow the interviewee by asking follow-up questions. A phenomenological perspective has been used as a theoretical framework for this study. This has led to that I have looked at discretion as a phenomenon and how it is experienced and perceived in the preschool teachers’ lifeworlds. The empirical data were analyzed and interpreted based on a hermeneutical approach.The result shows that a critical factor for discretion in the working team at preschool is their own personal characters ability to "stand up for oneself," without being hindered by the fear to be seen as troublesome. To find good arguments, to give and receive feedback and be able to compromise and include others and have clear procedures was also perceived as reinforcement for discretion. Limiting for the experience of discretion could be the lack of good communication and colleagues who don’t have the same level of education.

Studiens syfte är att beskriva hur människor som lever med hiv, i en stad i västsverige, erfar den egna hälsan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Genom bearbetning av textdata blev resultatet fyra kategorier: vitalitet för människan som lever med hiv, kampen med mitt liv, utsatthet på grund av fördomar och okunskap och sorg är att inte kunna leva ett önskat liv. Med tillhörande underkategorier: accepterad för den jag är, strävan efter balans, mognat som människa, frihet att kunna leva mitt liv, livet är som det är, klar med livet, skuldbelagd på grund av hiv, livrädd för okunskap, objektifierad som människa, stort ansvar är en börda, tar min energi, ledsen över människors fördomar, begränsad i livet, jag har förändrats och oärlig då jag inte kan berätta. Resultatet visar att Vitalitet för människan som lever med hiv upplevs då informanterna bland annat erfar mod att vara öppen om hiv. Kampen med mitt liv upplevs då informanten beskriver svårigheten att acceptera ett liv med hiv. Rädsla beskrivs som en kamp i samband med att bli avvisad. Utsatthet på grund av fördomar och okunskap upplevs till exempel då vårdpersonal avslöjar informanternas hiv öppet. Sorg är att inte kunna leva ett önskat liv och beskrivs i samband med hur livet förändrats efter hivdiagnosen. Diskussionen skildrar  bland annat hur informanterna upplever att livet blivit begränsat på grund av biverkningar och rädslan att inte våga avslöja hiv för närstående. Välbefinnande upplevs då informanterna erfar frihet. Stigma är förekommande från samhället och informanterna själva.

In this thesis a study upper secondary school teachers’ experiences from using digital resources is presented. The study was carried out in two upper secondary schools where the students had each recently been given their own laptop, a so-called one-to-one computer. The purpose of the study was to describe and analyse the teachers’ experiences of using digital resources in teaching. Four teachers, three men and one woman, from two upper secondary schools in a Swedish municipality, participated in the study. Empirical material was collected during autumn 2010 and spring 2012. The methods used in the collection were interviews and participatory observations, so-called go-along observations. The study’s theoretical approach has its foundation in phenomenological philosophy. In the result care, time and teachers’ lived experiences of didactic work emerge as important for the utilisation of digital resources in teaching. In the teaching, the teachers’ experiences and knowledge of their subjects, teaching, digital resources, and life experiences and knowledge seemed to interact. This interaction between experiences and knowledge is described in the study as lived experiences of didactic work. The study shows that teachers dealt with the new digital technology and designed learning environments for the students with the starting point of their lived experiences of didactic work and assumptions about the students’ interest for digital resources. The teachers’ care with relationship building and creation of trust and confidence was shown to have importance for how, and to what extent, digital resources could be used in teaching. Both similarities and differences in the teachers’ experiences of, and knowledge about, how teaching is carried out with one-to-one computers emerged in the study. Two of the teachers were more experienced users of digital resources in comparison with the two others. The teachers’ experiences of digital resources are often related to their own interest in these, but their experiences are also related to the lack of time for learning to use digital resources as pedagogical tools. / <p>På omslaget har en liten felaktighet i titeln smugit sig in. Titeln på omslaget ska lyda: Från datasal till en-till-en</p>

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som medför lidande för individen. Sjukdomen kännetecknas av återkommande maniska och depressiva perioder. Den påverkar individens livsvärld och hens upplevelse av sin hälsa. Sjuksköterskan har en betydande roll i att stödja dessa patienter. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ metod användes och baserades på sex självbiografier som analyserades med innebördsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem teman. Dessa är: upplevelsen av att leva i becksvart mörker och det klaraste ljus, att uppleva skam, upplevelsen av att förlora kontrollen över sitt liv, att uppleva rädsla samt betydelsen av trygghet och stöd för att minska ensamheten. Diskussion: Personer med bipolär sjukdom upplever både hälsa och ohälsa beroende på vart i sjukdomen de befinner sig. Familjen och samhället har en inverkan på hur individen upplever sin tillvaro. Med stöd från en sjuksköterska kan personerna delvis kontrollera sin sjukdom. Deras verklighet förändras ständigt och stöd från sjuksköterskan är betydelsefullt. Konklusion: Personer med bipolär sjukdom upplever starka känslor som påverkar deras liv. För att personerna ska känna sig sedda och bekräftade måste sjuksköterskan visa öppenhet inför individens unika livsvärld. / Background: Bipolar disorder is a chronic disease that entails suffering for the individual. The disease characterized by recurrent manic and depressive episodes. It affects the individual's lifeworld and his or her's health experience. The nurse has a significant role to support these patients. Aim: The aim is to describe patients' experiences of living with bipolar disorder. Method: A qualitative method was used and was based on six autobiographies analyzed with meaning analysis. Results: The results showed five themes. These are: the experience of living in the pitch-black darkness and the clearest light, the experience of shame, the experience of losing control of their life, the experience of fear and the sense of safty and support to reduce loneliness. Discussion: People with bipolar disorder experience both health and illness, depending on their current state of disease. The family and society have an impact on how the individual experience their existence. With support from a nurse the person can achieve control of the disease. Their reality is constantly changing and support from a nurse is important. Conclusion: People with bipolar disorder experience strong emotions that affect their lives. For people to feel seen and recognized the nurse must show candidness to the individual's unique lifeworld.

This thesis explores the phenomenon of touch and describes its meaning in the healthcare context. Caring science theory based on a lifeworld approach forms the theoretical perspective of the dissertation and consequently the patient perspective is guiding the research. The ontological, epistemological and methodological framework of the thesis is phenomenology. The overall aim was to describe the phenomenon of touch in the healthcare context. Touch showed to be a phenomenon with several diverse aspects being differentially explicit in different contexts. Four empirical studies were therefore conducted in different contexts. Further, a synthesis of the empirical results was carried out to show the invariant meanings and structure of the phenomenon. Furthermore, a philosophical illumination of the results was carried out to further deepen and expand the understanding of touch related to healthcare. The phenomenon of touch is described as a complex caring movement, as an interplay between lived bodies forming a foundation to understand health, suffering, well-being, and care. The results show how touch has the power to both alleviate the patients’ suffering and to experience joy and deep connectedness, as well as how touch can frighten and cause or worsen suffering. In order to take advantage of the caring potential, the person who touches must be fully present in all senses of the word. Caring touch of different kinds can never be reduced to a “method”. It is much more than a mechanical and static act or a treatment. Moreover, touch that is objectifying may be understood as an obstacle or detrimental for the caring relationship and well-being since it lacks the necessary pliable interpersonal room. Such touch creates distance and alienation rather than closeness, trust and togetherness. If the potential of touch for caring is to be used and the threat of non-caring warded off, then the intentionality of touch must be balanced visavi the existential vulnerability of the individual. Therefore carers need to be open and attentive to the lifeworld of the patients to enhance their health-processes and avoid hurting them.

Bakgrund:  Hälso- och sjukvårdens mål är att främja patientens hälsa. Upplevelsen av hälsa är individuell och omfattar individens livsvärld, livssituation och livskvalitet. Hepatit C är en inflammation i levern som orsakas av ett RNA-virus och kan leda till allvarliga leversjukdomar. Sjukdomen smittar via blod och ca 150 miljoner människor har idag kronisk hepatit C. Både äldre och nya behandlingar ger biverkningar. Patienter med hepatit C har sämre hälsa och kan leda till depression och isolering. Vårdpersonal bör ha förståelse för hur hepatit C-smittade upplever sin sjukdom och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hepatit C. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt. 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Att hamna i utanförskap, Bristande stöd från närstående och vårdpersonal och Bli motiverad till ett bättre liv. Slutsats: Det framkommer att patienter med hepatit C behöver stöd från kunnig vårdpersonal. Bemötandet inom vården påverkar hepatit C patienters upplevelse av hälsa. Vårdpersonal bör ge korrekt och omfattande information till både patienter och närstående för att förutsättningarna för en framgångsrik vård och omvårdnad ska öka. Både vårdpersonal och allmänhet behöver ökad kunskap om hepatit C. / Background: The aim of the healthcare system is to promote health. The experience of health is individual and involves the individual’s reflective lifeworld, life situation and quality of life. Hepatitis C is an inflammation of the liver caused by a RNA-virus and can lead to serious liver diseases. The disease is transmitted through blood and around 150 million people suffer from chronic hepatitis C today. Both older and newer treatments give side effects. Patients with hepatitis C have poorer health and can lead to depression and isolation. Healthcare professionals should be aware 4of how patients with hepatitis C experience their disease and health. Aim: The aim of this study was to describe how patients experience living with Hepatitis C. Method: The method was a literature review. 13 qualitative scientific articles were analyzed. Findings: The findings were presented in three main themes; Feelings of exclusion and isolation, Lack of support from relatives and healthcare professionals and Motivation for a better life. Conclusion: Patients with hepatitis C need support from healthcare professionals. The patient´s health is affected by the attitude shown by healthcare professionals. To promote successful healthcare and nursing, healthcare professionals should provide correct and extensive information to patients and relatives. Increased knowledge about hepatitis C is needed among healthcare professionals and public.

Efter psykiatrireformen i mitten av 1990-talet övergick Sverige från den tidigare institutionsbaserade vården till den idag kommunbaserade vården. Vi som vårdare kan nu träffa på människan med schizofren sjukdom var vi än jobbar, då människan med schizofren sjukdom även får kroppsliga sjukdomar. Schizofreni är en sjukdom som ofta innefattar en värld som kan upplevas främmande, svår att förstå och långt ifrån den livsvärld vi som vårdare vanligtvis möter. Om förståelsen hos oss som vårdare brister i hur människan med schizofren sjukdom upplever sin livsvärld kan det påverka bemötandet och vården negativt. För att kunna ge ett värdigt och respektfullt bemötande behövs kunskap och förståelse om hur människan med schizofren sjukdom upplever sin livsvärld och mötet i vården.Syftet med litteraturstudien är att belysa hur människan med schizofren sjukdom upplever sin livsvärld och mötet i vården. Tre biografier skrivna av människor som själva har upplevt schizofreni har använts som grund för analys, enligt Fribergs (2006) modell för att analysera berättelser (narrativer). I diskussionen av studiens resultat har även fem stycken artiklar använts som grund för diskussion.Resultatet har delats in i åtta olika kategorier, upplevelsen av: den andra världen, mellan världar, rädsla för förändrad identitet, negativ identitet, negativa röster, positiva röster, dålig vård, bra vård.I diskussionen diskuteras den för studien valda metoden och fynden från analysen tillsammans med de fem artiklar som ligger till grunden för diskussionen. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Syrén, Susanne (2010). Det outsagda och ohörsammade lidandet. Tillvaron för personer med långvarig psykossjukdom och deras närstående (Being in the world with long term psychotic illness – the unspoken and unheard suffering), Linnaeus University Dissertations No 6/2010. ISBN: 978-91-86491-07-9. Written in Swedish with a summary in English. Aim: The overall aim of the thesis was to describe the lived experience of being in the world with long term psychotic illness. This is described from three perspectives; the perspective of persons diagnosed with long term psychotic disorder; the perspective of their relatives; and a family perspective. Method: Three studies were conducted guided by a reflective lifeworld approach grounded in phenomenology. The data were generated through individual, group, and family interviews. Data were analyzed for essential meanings of being in the world. Results: Persons with long term psychotic illness live in a borderland of paradoxes between the usual and unusual. For the ill persons the existence is incomprehensible and defenceless with feelings of not being at home in the body and in the world. They search for themselves in a care context that is contradictory, simultaneously good and hostile. These experiences are mostly unspoken, a struggle with doubts about having health or illness, what is good or evil, and about being usual or unusual. The relatives exist in a dilemma of the possible and impossible, a continual infinite struggle. Co-existing with their ill family member is a communion and a longing for togetherness is prominent. Relatives struggle with responsibilities for themselves and for their ill family member. In these unheard struggles the relatives yearn for participation in the formal care context. Family interviews with persons with long term psychotic illness and their relatives revealed a co-existence hovering between chaos and boredom while striving for a peaceful and quiet life. Thefamilies search for constancy and predictability in the presence of incomprehensible and threatening dangers. The experience of being a We balances the unshared meanings of being in the world and the loss of being able to experience and do things together. The experience of being a We keeps their individual existence and co- existence from falling apart.Conclusion: Persons with long term psychotic illness and their relatives have to withstand extensive existential suffering, which is unspoken and unheard. Formal caring should be existential caring, supporting the ill person’s comprehensibility and understanding of life, and feelings and experiences of being at home. Further, relatives should be acknowledged both as persons and carers and invited to participate in formal care. These results also point to the importance of strengthening feelings of togetherness and of being a We through systemic oriented existential conversations, where the ill person, their relative and a formal carer converse together.

Syftet med föreliggande självstudie har varit att undersöka huruvida yoga kan hjälpa mig att få ordning på min oregelbundna bröstkorgsandning samt om en förbättrad viloandning skulle kunna underlätta andningen i mitt sångutövande. Studien genomsyras av ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin och kroppens fenomenologi som grund. Eftersom perspektivet ses som en erfarenhetsfilosofi ställs mina egna upplevelser i fokus, vilket motiverar dokumentationssmetoden loggbok.  Resultatet grundar sig således på egna loggboksanteckningar, vilka efter en 15 veckors projektperiod bearbetats och analyserats för att försöka synliggöra yogans effekt. Vidare presenteras resultatet i två teman, varpå det första ringar in upplevelser kopplade till stress och andning medan det andra inriktar sig på sångupplevelsen och hur denna förändrats under projektperiodens gång. Resultatet visar att yogan haft en stressreducerande effekt, vilket påverkat andningen positivt samt att sjungandet upplevs lättare, vilket leder till ökad motivation. För att söka förstå dessa fenomen förs avslutningsvis en diskussion där resultatet kopplas till tidigare forskning och litteratur. Diskussionen leder fram till slutsatsen att flera faktorer, så som ökad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet, ökad energiproduktion som ett resultat av en förbättrad andning, ökad avslappning samt ökad kropps- och röstkontroll som ett resultat av ett medvetet handlande, haft en samverkande påverkan på utfallet. / The purpose of this self-study has been to investigate whether yoga can help improve my irregular thoracic breathing and if an improved respiration could facilitate better breathing in my vocal exercise. The study is permeated by a phenomenology perspective with focus on phenomenology of the body and Husserl's life-world theory. As the perspective is viewed as an experience philosophy, my own experiences are in focus, which motivates logbook as documentation method. The result is therefore based on my own notes, which were processed and analysed after a 15-week project-period, with the purpose to make the effects of the practised yoga visible. The result is presented in two themes, were the first one focuses on experiences related to stress and breathing, and the other one on the singing experience and how this experience changed during the project period. The result shows that the exercise of yoga had a stress-reducing effect, which positively affected my breathing. In addition, it shows that I found it easier to sing, which leads to increased motivation. To understand these phenomena, a discussion is held, linking the results to previous research and literature. The discussion leads to the conclusion that several factors, such as increased activity in the parasympathetic nervous system, increased energy production as in part of an improved breathing, increased relaxation, and increased body and voice control as a result of conscious acts, had a coherent impact on the outcome.