The presence of flowers is felt in Catholic architecture, literature, artwork, personal histories and devotional practices. This, however, has not always been the case. The Catholic Church has had a long and tumultuous relationship with flowers, the focus of which has been the subject of considerable scholarship (e.g. Fisher (2011, 2007), Ward (1999), Winston-Allen (1997), Goody (1993), Coats (1970)). What has not been much considered is a phenomenological treatment of Catholic floral experience, and how such experiences have shaped individual and shared understandings of the Catholic faith. This thesis seeks to redress this omission through an exploration of the life of the Polish Catholic mystic, St. Faustina Kowalska (1905-1938), whose mystical experiences with the divine were explicitly mediated and narrated through flowers. Through Faustina’s diary, Divine Mercy in my Soul, we gain access to powerful, and unequivocally Catholic, experiences with flowers which comprise the very centre of her religious convictions. This thesis queries the ways in which flowers have dynamically shaped, and have been shaped by, St. Faustina's relationship with God and Catholic holy figures. To address this question I use the semiotic, phenomenological and hermeneutic approach of Max van Manen. Van Manen uses four elements of lived experience he calls lifeworld existentials, these are: lived space, lived time, lived body and lived relationality. These four categories are applied to St. Faustina’s life as she engages with God spatially, temporally, corporeally and relationally; each reveals the centrality of flowers in her religious experiences. While this thesis focuses on the religio-floral experiences of a particular mystic-saint, its significance lies also in the broader Catholic narrative of which it is a part. Writing about flowers was a transformative medium in Faustina's life and has been historically significant in the lives of many other Catholic saints and mystics who recorded similar experiences. This thesis, in describing the details of St. Faustina’s floral-saturated experiences from her diary, reveals a particularized instance of a paradigmatic Catholic phenomenon whereby flowers provide access to the sacred.

Bakgrund: Antalet utförda hjärttransplantationer i Sverige ökar och uppgår nu till omkring femtio transplantationer per år. Främsta orsaken till en hjärttransplantation är grav hjärtsvikt. Att drabbas av hjärtsvikt som ung är ovanligt och mycket påfrestande. Om hjärttransplantation blir aktuellt sätts patienten upp på väntelista där medianväntetiden är tre månader. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan har en viktig roll i patientens upplevelse under denna tid. Syfte: Studiens syfte är att analysera och beskriva unga kvinnors upplevelser inför en hjärttransplantation. Metod: Kvalitativ innehållsanalys används som analysmetod. Data består av fem bloggar publicerade på internet. Resultat: Unga kvinnor som väntar på en hjärttransplantation upplever fysiska begränsningar i vardagen. Närstående, sjukvårdspersonal och omgivningen är viktiga för att ge stöd och fungera som drivkraft i situationen. Den ovissa väntan präglas av oro och rädsla för den egna döden. Väntan innebär att unga kvinnor får en ny syn på livet. Slutsats: Unga kvinnors livsvärld förändras drastiskt i väntan på hjärttransplantation och det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar denna förändring och utformar omvårdnaden därefter. / Background: The number of performed heart transplants in Sweden is increasing and is now about fifty transplants per year. The primary reason for a heart transplant is severe heart failure. To suffer from heart failure as young is rare and trying. If heart transplantation becomes necessary the patient is placed on a waiting list where the median waiting time is three months. Previous research shows that nurses have an important role in the patient's experience during this time. Aim: The study aims to analyze and describe the experiences of young women facing a heart transplant.  Method: Qualitative content analysis is used as analytical method. Data consists of five blogs published on the Internet. Results: Young women waiting for a heart transplant experience physical limitations in daily life. Relatives, professionals and the environment are important to provide support and act as motivation in the situation. The uncertain waiting is incused by anxiety and fear of their own death. The waiting means that young women will have a new outlook on life. Conclusion: The lifeworld of young women drastically changed awaiting heart transplantation and it´s important for the nurse to recognize this change and frame the care thereafter.

Bakgrund: Stroke är en vanlig förekommande hjärt- och kärlsjukdom världen över. Vid stroke uppstår en skada i hjärnan på grund av syrebrist. Orsaken är antingen en infarkt eller en blödning i hjärnans kärlsystem. Detta kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Sjuksköterskan kommer ofta att komma i kontakt med personer som insjuknat i stroke och därför är det viktigt att ha förståelse för hur de erfar livet efter stroke. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av livet efter insjuknandet i stroke. Metod: En litteraturöversikt baserad på studier med kvalitativ ansats. Tre databaser användes vid sökningen av artiklarna. Tolv artiklar inkluderades till resultatet. Analysen utgick ifrån en femstegsmodell. Resultat: Erfarenheten av livet efter stroke är en förändrad livssituation. Denna förändring beskrivs i subteman förändrad kropp, förändrad självbild, förändrade relationer, beroende av andra, begränsat deltagande i sociala aktiviteter och anpassning till ny vardag. Slutsats: Resultatet visade att livssituationen förändrades efter insjuknandet och anpassningen till situationen upptog en stor del av personernas liv. Kunskap om erfarenheterna som strokeinsjuknade upplever leder till att sjuksköterskor får en större insyn i personernas livsvärld och kan ge omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv. / Background: Stroke is a common occurring cardiovascular disease worldwide. When the stroke occurs a brain damage appears from lack of oxygen. The cause is either an infarct or a hemorrhage in the brain's vascular system. This can lead to physical and mental disabilities. The nurse will often come into contact with those suffering from stroke, and therefore it is important to have understandings of how they experience life after stroke. Aim: The aim was to describe people's experiences of life after stroke. Method: A literature review based on studies with a qualitative approach. Three databases were used in the search of the articles. Twelve articles were included to the result. The analysis was based on a five-step approach. Results: The experience of life after stroke is a changed life situation. This change is described in subthemes altered body, altered self-image, changed relations, dependent on others, limited participation in social activities and adaptation to a new every day. Conclusion: The results showed that the living situation changed after onset and adaptation to the situation occupied a large part of the people's lives. Knowledge of experience from people having a stroke leads the nurses to have a greater insight into the person’s lifeworld and can give nursing from a holistic perspective.

Syftet med denna avhandling är att skapa kunskap om vad det innebär för yngre barn att genomgå nålrelaterade medicinska procedurer. Dessutom vad vårdande stöd i samband med dessa procedurer innebär utifrån barns, föräldrars och sjuksköterskors perspektiv. Nålrelaterade medicinska procedurer är undersökningar som barn behöver vara med om i vården för att motverka sjukdom, för att ta reda på varför barnet är sjukt och för att ge barnet behandling. Dessa åtgärder innebär att barn behöver vara med om nålstick. Med hjälp av deltagande observationer och livsvärldsintervjuer, som har dokumenterats genom videoobservationer, fältanteckningar och ljudinspelningar, har datainsamlingen genomförts i vården med yngre barn, 3-7 år, deras föräldrar och sjuksköterskor. Barnen har berättat om konsekvenser som de har upplevt av nålprocedurer och om att få stöd vid dessa åtgärder. Föräldrar och sjuksköterskor har berättat om sina erfarenheter av att ge stöd till barnen. Avhandlingens resultat visar att en framträdande konsekvens för barn under nålprocedurer är upplevelse av rädsla. Hur föräldrar och sjuksköterskor svarar an mot detta har en avgörande betydelse för om barnets rädsla ökar eller minskar. Denna avhandling bidrar med kunskap om barns upplevelser av nålprocedurer och behov av stöd samt hur stödet kan utformas vid dessa åtgärder. Emellertid, forskning inom området ärfortfarande otillräcklig och ytterligare forskning behövs där barns perspektiv lyfts fram i vården. / Aim: The overall aim of the thesis is to create knowledge about what it means for younger children to undergo needle-related medical procedures (NRMPs), and what caring support in relation to this means based on nurses’, parents’, and younger children's perspectives. Methods: The first and second papers used descriptive phenomenological analysis to describe the meanings of supporting younger children during NRMPs from the perspective of nurses (Ι) and parents(ΙΙ). The third and fourth papers used lifeworld hermeneutic analysis to explain and understand the consequences related to NRMPs (ΙΙΙ) and support (ΙV) during these procedures from younger children’s perspectives. Data has been collected by participant observations and lifeworld interviews documented by video-recorded observations, field notes, and audio-recorded interviews. In total 60 people participated, fourteen nurses, twenty-five parents, and twenty-one children. Main results: The results show that an important consequence for children of procedures with needles is experiences of fear. The child's fear affects how the child is able to manage the procedure and the support the child gets from adults is crucial to whether the child's fear increases or decreases. The support consists of giving support or receiving support. Parents support the child by safeguarding and protecting the child during the needle-related procedure; they “keep the child under the protection of their wings,” sometimes very close and sometimes a little further out under the wingtips. Nurses support the child by starting from individual child’s experiences and needs; they "balance on a tightrope" in an unpredictable situation. In the meeting between the child, the parents, and the nurses, the adults are guided by the child in what forms of support are provided. This continues until the needle-related medical procedure is completed and the child can walk proud and strong from the procedure with a feeling that "I can handle this.” Conclusions: Children’s need for support during needle-related medical procedures is primarily tied to children’s experiences of fear. For the child to experience a caring support, adults need to understand children’s experiences of fear as well as children’s need for support and what form the support should take. A caring support develops dialectically between children and adults in a circular movement. In such a dialectic, the child guides the adult and vice versa. That children have the capability of guiding adults during needle-related medical procedures shows that they are active and participating. Here it becomes clear that there is no objective location of the phenomenon of support. Support can therefore only be studied as a lived experience of those who need it.

Upplevelsen av att leva med maligna tumörsår är unik för varje patient och fysiska symtom som smärta, lukt, läckage, blödning och klåda kan ge upphov till depression och social isolering. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av att leva med maligna tumörsår. En allmän litteraturstudie genomfördes med sju vetenskapliga resultatartiklar som tolkades i en innehållsanalys. Tre teman kunde urskiljas: Leva med en förlorad kropp, Leva med strategier för att hantera lidandet och Leva med en förändrad självbild och livsvärld. Resultatet påvisade en förnekelse över sårets existens hos patienten och ett behov av att dölja såret för sin omgivning. En ständig oro för att såret skulle synliggöras gjorde att patienten medvetet valde bort att uppsöka vård. Upplevelser av skam och att förlora kontrollen över den fysiska kroppen gav upphov till en förändrad självbild hos patienten. Genom samtal kunde patienten återta kontrollen över sin livssituation och bryta isoleringen från omvärlden. Hopp var en stark strategi som bidrog till att patienten återfick sin livskraft. Inom vetenskapen omvårdnad kan sjuksköterskan öka kunskapsunderlaget om existentiella mänskliga behov och begär i patienters levda värld med maligna tumörsår genom akademisk utbildning och forskning som minskar patienters lidande och främjar en evidensbaserad omvårdnadsprocess. / Living with malignant fungating wounds is a unique experience and physical symptoms can lead to depression and social isolation. The aim of the study was to illuminate patients' experiences of living with malignant fungating wounds. A general literature study was conducted by content analysis of seven qualitative articles. Three themes emerged: Living with a lost body, Living with strategies to deal with suffering and Living with a new identity and lifeworld. The result showed a denial of the wound's existence and a need to conceal the wound from its surroundings. A constant concern that the wound would be made visible meant that the patient deliberately chose not to seek care. Experiences of shame and loss of control of the physical body gave rise to a change in the patient's self-identity. Through conversations, the patient was able to regain control over their life situation and break the isolation from the outside world. Hope was a strategy that helped restore the patient's vitality. Within the nursing tradition, the registered nurse can require more knowledge and increase understanding on the existential human needs in these patients' unique lifeworld through further research and academic education to alleviate suffering and promote an evidence-based nursing process.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom, sjukdomen utmärks av återkommande depressiva- och maniska perioder som påverkar upplevelser av människors livsvärld och hälsa. Sjuksköterskan har en betydande roll när personer med bipolär sjukdom är i kontakt med hälso-och sjukvården. För att öka förståelse kring upplevelser av att leva med bipolär sjukdom, behövs mer forskning. Syfte: Syfte är att belysa människors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ metod användes. Narrativer i form av sex självbiografier analyserades, datamaterialet har analyserats utifrån Dahlborg-Lyckhage beskrivning av att analysera narrativer/berättelser. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman; Sjukdomens berg- och dalbana; Den eviga psykiska smärtan och dess konsekvenser; Upplevelser av nära relationer och betydelsen av stöd; När diagnosen blir ett faktum och vården brister. Diskussion: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som innefattar både patient och anhöriga. Upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom är att leva i både hälsa och ohälsa beroende på i vilken period de befinner sig i förhållande till sjukdomen. Konklusion: Människor som lever med bipolär sjukdom upplever att symtomen påverkar hela personens livsvärld. Sjuksköterskan har en stor inverkan på personens mående och upplevelser. / Background: Bipolar disorder is a mental illness, the disease is characterized by recurrent depressive and manic periods that affect the experiences of human life and health. The nurse has a valuable role when people with bipolar disorder are in contact with healthcare. To increase understanding of experiences of living with bipolar disorder, more research is needed. Aim: The aim is to illustrate people's experiences of living with bipolar disorder. Method: A qualitative method was used. Narratives in the form of six autobiographies were analyzed, the data has been analyzed based on Dahlborg-Lyckhage's description of analyzing narratives / stories. Result: During the analysis, four themes emerged; The roller coaster of the disease; The eternal mental pain and its consequences; Experiences of close relationships and the importance of support; When diagnosis becomes a fact and health is lacking. Discussion: Bipolar disorder is a mental illness involving both patient and relatives. The experience of living with bipolar disorder is to live with both health and illness, depending on which disease period they are in. Support from care and nurses is perceived often as lacking. Conclusion: People living with bipolar disorder experiences that the symptoms affect the entire life as a person. The nurse has a major impact on the person's mood and experiences.

Bakgrund: Flera studier påvisar att elever med särskild begåvning upplever högre grad av psykisk ohälsa än andra elever. Brist på förståelse och kunskap kring särskild begåvning anses ligga till grund för detta. Det är därför viktigt att utifrån ett livsvärldsperspektiv synliggöra hur särskilt begåvade elever upplever sin skolsituation för att som skolsköterska lättare kunna identifiera dessa elever och bidra till att elevers lärande, utveckling och hälsa främjas. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att vara särskilt begåvad elev i skolan utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ fenomenologisk metod med induktiv ansats. Studien baserades på åtta intervjuer av särskilt begåvade personer. Resultat: Analysen resulterade i sex innebördsteman; Upplevelse av utanförskap-att känna sig avvikande, utsatt och ensam, upplevelse av att vara understimulerad, begränsad och besviken, upplevelse av att vara missförstådd, sviken och övergiven, upplevelse av acceptans, gemenskap och samhörighet, upplevelse av stöd, hopp och framtidstro, och upplevelse av att bli utmanad, uppmuntrad och erkänd. Slutsats: Elevhälsan och  skolsköterskan har en betydelsefull roll att med sin samlade kompetens identifiera de särskilt begåvade eleverna men också ge stöd och bidra till skapandet av en hälsofrämjande skolgång utifrån varje unik livsvärld. / Background: Several studies show that gifted students experience a lower grade of mental health than other students. Lack of understanding and knowledge about gifted students are considered to be the basis for this. It is therefore important to study from a life-world perspective how gifted students experience their schoolsituation in order to make it easier for schoolnurses  to identify these students and contribute to to promote the their learning, development and health.    Aim: The aim is to describe the experience of being a gifted student in school from a lifeworldperspective. Method: The study was conducted using a qualitative phenomenological method with a inductive approach. The study was based on eight interviews of gifted individuals. Result: The analysis resulted in six meanings; Experience of exclusion - feeling deviant, exposed and lonely, experience of not being stimulated, limited and disapointed, experience of being misunderstood, deceiving and abandoned, experience of acceptance, community and togetherness, experience of support, hope and confidence in the future, and experience of being challenged, encouraged and recognized. Conclusion: Studenthealth and the schoolnurse have an important role to identify the gifted students, but also to support and contribute to the creation of a health-promoting school attendance based on each unique life-world.

Principalement analysée comme un retour à l’esthétique réaliste qui était celle de Virginia Woolf à ses débuts, la fiction tardive de l'écrivaine s’écarte radicalement de ses productions des années vingt et de leur modernisme affiché. La présente étude se propose de comprendre cet écart à travers le filtre de la mimésis : le basculement en jeu dans les œuvres tardives a à voir avec la représentation fictionnelle du réel et les inflexions que lui apporte Virginia Woolf au tournant des années trente. En effet, là où des textes comme Mrs Dalloway ou To the Lighthouse mettaient en scène un réel de l’intériorisation, un monde passé au crible de la conscience, les dernières œuvres de l'écrivaine adoptent une logique inverse et translatent l’intériorité à la surface même des choses et des événements. Ce déplacement inédit, qui « signe » la mimésis woolfienne tardive, nous semble par ailleurs devoir être mis en rapport avec un concept philosophique contemporain de la fiction tardive de Virginia Woolf, celui de « monde de la vie » ou Lebenswelt. Développé par Edmund Husserl dans son ultime ouvrage, La Crise des sciences européennes et la phénoménologie transcendantale, le Lebenswelt permet de penser une extériorisation de la vie subjective dans un monde qu’elle façonne à mesure qu’elle en fait l’expérience. À cet égard, les conceptions du réel qu’échafaudent au même moment Woolf et Husserl se révèlent être singulièrement proches. Cependant il s’agira moins ici d’appliquer le concept au texte, de comprendre le littéraire à travers le philosophique, que de mettre en place un dialogue « intertextuel » entre ces principes souvent concurrents : le Lebenswelt, loin de s’apparenter à une « réponse » aux questions soulevées par les textes de Woolf, peut au contraire nous aider à dégager la logique propre de la fiction tardive de l’écrivaine – tant et si bien que l’analyse du monde de la vie husserlien sera d’abord pour nous l’occasion de faire émerger un monde de la vie authentiquement woolfien. / Mainly analysed as a return to the realist aesthetics of her first novels, Virginia Woolf’s late fiction stands in stark contrast with her “high modernist” works of the 1920s. The present study suggests that such a reorientation is best understood when looked at through the lens of mimesis: the change affecting Woolf’s late fiction has to do with the representation of reality and with its alterations at the turn of the 1930s. Indeed, whereas texts like Mrs Dalloway or To the Lighthouse defined reality as the internalisation of the world, sieved through the consciousnesses of fictional characters, Woolf’s late fiction reverses this process by exporting the self directly to the outside world of things and events. Moreover, our intuition is that this unprecedented displacement, which comes to define Virginia Woolf’s last works, is to be compared with a philosophical concept emerging at the same time: Edmund Husserl’s Lifeworld. The Lifeworld, or Lebenswelt, theorised by Husserl in his last work, The Crisis of European Sciences and Transcendental Phenomenology, provides a conceptual framework in which the externalisation of subjectivity and its shaping of the outside world become conceivable. In this respect, Woolf and Husserl’s contemporary conceptions of reality appear particularly close. Our aim, however, is not to use the concept as a key for the text – nor will we analyse Woolf’s fiction from a philosophical standpoint. Instead of this, we intend to set up an “intertextual” dialogue between the often opposing principles of literature and philosophy: the Lifeworld, far from solving the questions raised by Woolf’s texts, is better conceived of as a catalyst destined to expose the underlying logic of Woolf’s late fiction. We thus take Husserl’s Lifeworld into account only inasmuch as its analysis paves the way for the discovery of Woolf’s own Lifeworld.

Studien är en undersökning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsättning för personer med grav till lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Studien söker också svar på vilka reflektioner personalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemområde uppstår i skärningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanvändning i mötet med personer med intellektuell funktionsnedsättning och uppsatsens problemområde utifrån det musikterapeutiska ämnesområdets teori och tillämpning. Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Det teoretiska vetenskapsperspektivet har hämtat inspiration ur hermeneutiken. Forskningsresultaten visar på att det finns en kunskap som helt bygger på beprövad erfarenhet bland den grupp av individer som undersökningen omfattar och att det finns ett uttalat behov av en kompletterande teoretisk baserad kunskap. Forskningsresultaten belyser olika perspektiv på reflektioner kring musikanvändning. Dessa resultat har sedan bearbetats under diskussionsdelen i ljuset av de teoribildningar som presenteras under ämnesområdet. / The study is a research project on how personnel appreciate music in the branch of care that provides activities for persons suffering from severe to mild intellectual deficiency. The study also attempts to find answers to what kind of observations the personnel have concerning the use of music as activity. The problem area of the study arises from the meeting point between on the one hand the practical, everyday application of music on persons with reduced intellectual capacity. On the other hand, the study will illustrate the adaptional possibilities of the theories of the topic area. The research results show that there is information which is completely based on tested experience among the group of individuals included in the research project, and further that there is an explicit need for supplementary theoretically based knowledge. The research results point to different perspectives concerning observations of the application of music. These results have later in the study been treated in the discussion part and shed light on by theories which are presented in the topic area. The method being used in the study is the qualitative research interview. The theoretical scientific perspective is taken from the hermeneutics.

Abstrakt   Bakgrund: Rättspsykiatrin i Sverige vårdar psykiskt sjuka lagöverträdare. Våld är vanligt förekommande och ett stort problem inom den rättspsykiatriska vården. Vårdare som blir utsatta för våld trivs sämre med sitt arbete och har högre sjukfrånvaro. Inom rättspsykiatrisk vård beskrivs en god vårdrelation mellan vårdare och patient som en förutsättning för att kunna vårda.   Syfte: Studiens syfte var att belysa vårdares upplevelse av våldssituationer och hur dessa påverkar vårdrelationen inom rättspsykiatrin.   Metod: Studien har en kvalitativ ansats och utgår från livsvärldsteorin. Studien baseras på intervjuer med tolv vårdare. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: I intervjuerna framkom att våldsamma situationer mellan patienter och vårdare inom rättspsykiatrisk vård kan leda till att en patient flyttas eller att det uppstår en distans mellan vårdare och patient. Våld kan även leda till att vårdare blir sjukskrivna under en period, eller slutar sitt arbete. Erfarna vårdare beskriver att de ständigt har en mental beredskap för att våld plötsligt kan uppstå. De använder även en hård jargong som ett verktyg för att kunna hantera den påfrestande miljön.   Slutsats: Det kan upplevas kontraproduktivt att flytta en patient efter en våldsam situation och därmed omöjliggöra mötet mellan patienten och den vårdare som blev utsatt för våld. Ett undvikande av mötet riskerar att försämra vårdrelationen. Istället kan patienten bjudas in till ett samtal tillsammans med denne vårdare. Vårdare efterfrågar stöd ur ett längre tidsperspektiv efter en våldsam situation. För att skapa förutsättningar för ett stöd på mellanmänsklig nivå efter en våldsam situation behövs ett långsiktigt och strukturerat stöd. Det krävs ytterligare forskning för att bättre förstå den tidvis hårda jargongen och hur den påverkar vårdandet. / Abstract   Background: The forensic psychiatry in Sweden offers care to people who have committed a crime under the influence of a mental disorder. Violence against staff is a common and major problem in the forensic psychiatry. Caregivers who have been exposed to violence feel less satisfied in their work, and are more often staying at home on sick leaves, compared to other caregivers. A good caring relationship between caregivers and patients is described as a prerequisite for giving a good care in the context of forensic psychiatry.   Aim: The aim of the study was to highlight the health professionals' experiences of violent situations and how these affect the caring relationship in forensic psychiatric care.   Method: The study has a qualitative approach based on the lifeworld theory. The study is based on interviews with twelve caregivers. The interviews were analyzed using qualitative content analysis.   Result: The interviews revealed that violent situations between patients and caregivers in forensic psychiatric care can lead to a distance between the caregiver and the patient, or that the patient is being moved. Violence can also lead to sick leave for caregivers or a permanent quit from work. Caregivers with long experience of forensic psychiatry describe that they constantly have a mental preparedness for violence to suddenly arise. They also use a rough jargon as a tool to handle the stressful context.   Conclusion: It may be counterproductive to move a patient after a violent situation, thus making it impossible for the patient and the victim to meet each other after a violent situation. An avoidance of the meeting is likely to worsen the caring relationship. Instead of creating a distance, the patient can be invited to a conversation with this caregiver. Caregivers demand support for a longer period of time after a violent situation. In order to create the conditions for interpersonal support after a violent situation, long-term and structured support is needed. Further research is needed to better understand the occasionally rough jargon and how it affects caring.