Bakgrund: KOL är en sjukdom som drabbar luftvägarna och lungorna. Sjukdomen kännetecknas av att patienten får ett begränsat luftflöde och den vanligaste riskfaktorn för KOL är tobaksrökning. KOL påverkar hela patientens livsvärld då sjukdomen har både fysisk och psykisk påverkan och patienten är ofta i behov av stöd. För att hantera faktorer som orsakar stress använder människan olika copingstrategier och dessa kan variera beroende på situation, erfarenhet och vilket stöd som finns runt människan. Syfte: Att beskriva copingstrategier hos patienter med KOL och därmed skapa förståelse för dessa patienters behov av stöd. Metod: Studien är en litteraturöversikt där nio artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats har analyserats. Resultat: Resultatet presenteras med kategorierna Copingstrategier för att hantera känslor och tankar samt Copingstrategier som fokuserar på förändring. Under dessa kategorier beskrivs KOL- patienters olika copingstrategier i tio underkategorier. Konklusion: Vilka copingstrategier KOL-patienter använder beror på deras livsvärld och vilket socialt och professionellt stöd som finns runt dem. De copingstrategier som fokuserar på förändring är framför allt de som också främjar hälsa men andra copingstrategier är också vanliga då sjukdomen är förknippad med skam och skuld. Sjuksköterskan måste uppmärksamma patienternas copingstrategier och ge dem stöd i att implementera copingstrategier som är hälsofrämjande. / Background: COPD is a disease that affects the airways and the lungs. The disease is characterized by the patient having a limited airflow and the most common risk factor for COPD is tobacco smoke. COPD affects the entire lifeworld of the patient as the disease has both physical and mental impact and the patient is often in need of support. To handle stress-causing factors, people use different coping strategies, and these may vary depending on the situation, experience, and support available around the person. Aim: To describe coping strategies in patients with COPD and thereby create an understanding of these patients need for support. Method: The study is a literature review where nine articles with a qualitative approach and one article with a quantitative approach have been analyzed. Result: The result is presented with the categories Coping strategies for managing emotions and thoughts and Coping strategies that focus on change. In these categories different coping strategies of COPD patients are described in ten subcategories. Conclusion: Which coping strategies COPD-patients use depends on their lifeworld and what social and professional support is available around them. The coping strategies that focus on change are especially those who promote health, but other coping strategies are also common since the disease is associated with shame and guilt. The nurse must pay attention to the patients' coping strategies and provide them with support in implementing coping strategies that promote health.

The presence of flowers is felt in Catholic architecture, literature, artwork, personal histories and devotional practices. This, however, has not always been the case. The Catholic Church has had a long and tumultuous relationship with flowers, the focus of which has been the subject of considerable scholarship (e.g. Fisher (2011, 2007), Ward (1999), Winston-Allen (1997), Goody (1993), Coats (1970)). What has not been much considered is a phenomenological treatment of Catholic floral experience, and how such experiences have shaped individual and shared understandings of the Catholic faith. This thesis seeks to redress this omission through an exploration of the life of the Polish Catholic mystic, St. Faustina Kowalska (1905-1938), whose mystical experiences with the divine were explicitly mediated and narrated through flowers. Through Faustina’s diary, Divine Mercy in my Soul, we gain access to powerful, and unequivocally Catholic, experiences with flowers which comprise the very centre of her religious convictions. This thesis queries the ways in which flowers have dynamically shaped, and have been shaped by, St. Faustina's relationship with God and Catholic holy figures. To address this question I use the semiotic, phenomenological and hermeneutic approach of Max van Manen. Van Manen uses four elements of lived experience he calls lifeworld existentials, these are: lived space, lived time, lived body and lived relationality. These four categories are applied to St. Faustina’s life as she engages with God spatially, temporally, corporeally and relationally; each reveals the centrality of flowers in her religious experiences. While this thesis focuses on the religio-floral experiences of a particular mystic-saint, its significance lies also in the broader Catholic narrative of which it is a part. Writing about flowers was a transformative medium in Faustina's life and has been historically significant in the lives of many other Catholic saints and mystics who recorded similar experiences. This thesis, in describing the details of St. Faustina’s floral-saturated experiences from her diary, reveals a particularized instance of a paradigmatic Catholic phenomenon whereby flowers provide access to the sacred.

Bakgrund: I ett samhälle som tillmäter utseendet stor betydelse kan det medföra såväl interpersonella som intrapersonella utmaningar att drabbas av en framträdande utseendedeformering. Syfte: Syftet var att beskriva personliga upplevelser av att leva med ett icke medfött, synligt deformerat utseende. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie på kandidatnivå. Studien är utförd med induktiv ansats, 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Oönskad uppmärksamhet, Behov av stöd och Strävan efter hanterbarhet. Livet efter en utseendedeformering präglas av oönskad uppmärksamhet från andra människor vilket kan vara svårt att värja sig emot och leder till stigma. Uppmärksamheten skapar självmedvetenhet och stjäl uppmärksamhet från livet självt. Behov av stöd och bekräftelse ansågs vara viktigt i bearbetningen och övergången till en ny, förändrad livsvärld. Kärleksfulla närstående, samhörighet med andra drabbade samt professionell bekräftelse och information utgjorde viktiga element i den existentiella läkningsprocessen. Konklusion: Sjuksköterskor kan spela en viktig roll för patientens bearbetning av tillståndet och en sund övergång till en ny, balanserad tillvaro. Även om vissa upplevelser var framträdande i resultatet, framkom en komplexitet i vilka faktorer som påverkade upplevelserna. Ett inlyssnande och medmänskligt förhållningssätt i syfte att stärka patientens egen hälsoprocess, med patientens livsvärld i centrum, bör eftersträvas. / Background: In a society that attaches great importance to appearance, suffering from a prominent disfigurement can result in interpersonal- as well as intrapersonal challenges. Aim: The aim of this study was to describe experiences of living with a visible non-congenital disfigurement. Method: The thesis is a literature review at the bachelor’s level. The study was conducted with an inductive approach, 11 qualitative scientific articles were analyzed through content analysis. Results: The result is presented in three main categories: Unwanted attention, Support needs and Striving for manageability. Life after disfigurement is characterized by unwanted attention from other people, which can be challenging to fend off and creates stigma. The attention creates self-awareness and steal attention from life itself. The need for support and confirmation was important in the processing and transition to a new, altered lifeworld. Loving relatives, connection with other disfigured and professional confirmation and information were important elements in the existential healing process. Conclusion: Nurses can play an important role in patients processing of the condition and a healthy transition to a new balanced life. Although some experiences were prominent in the result, a complexity emerged in what factors affected the experiences. Thus, a listening, compassionate approach, in order to strengthen the patient’s own health process, with the patient’s lifeworld as the center is desirable.

Syftet med föreliggande studie har varit att uppnå ökad förståelse för hur det upplevs att få en synskada i en sen ålder i livet, samt hur synskadade äldre hanterat denna livsförändring.  Studien utgick från semistrukturerade intervjuer av sex äldre personer med synskada i Danmark, som alla drabbats av grav synnedsättning efter att de fyllt 60 år.  En kvalitativ innehållsanalys ledde fram till fyra överkategorier som tillsammans summerar de centrala teman i intervjuerna; Lärande, Coping, Självständighet och Acceptans. Den studie som presenteras här grundar sig i Mezirows teori om transformativt lärande kombinerat med ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv. Studien beskriver hur det att drabbas av en synskada innebär en stor livsförändring som tvingar individen genom en lärande process på flera plan: fysiskt, mentalt och inte minst identitetsmässigt. Studiens konklusion pekar därför på betydelsen av att ha ett holistiskt synsätt när man arbetar med människor som genomgår stora livsförändringar samt behovet av mer kunskap om hur professionella och samhället i övrigt bättre kan stödja individen genom den sorge- och bearbetningsprocess det innebär att förlora sin syn, helt eller delvis, i en sen ålder. / The aim of this study was to improve our understanding of how elderly people, affected by visual loss late in life, experience and handle such a life-changing process. The thesis is based on a qualitative scientific method, in which six elderly participated in semi-structured interviews, after which thematic content analysis was conducted. The analysis resulted in four overarching themes: Learning, Coping, Independence, and Acceptance. This thesis presents a phenomenological study of the experiences of visually impaired elderly people. It is grounded in the concept of the “life-world” - the world we perceive in living our daily lives, and the theory of Transformative learning. Our research aims to highlight the perspective of the senior him- or herself. The results show that learning processes are individual and related to the participants' respective life-worlds and lived experiences. The conclusions show the importance of adopting a holistic approach adapted to the needs of the individual and providing integrated mental health support alongside the conventional low vision intervention.

Bakgrund: När en person drabbas av Alzheimers sjukdom sker en drastisk förändring i både personens och anhörigas livssituation. Anhöriga tar på sig rollen som anhörigvårdare och träder in i en främmande livsvärld som präglas av lidande. För att lindra detta lidande krävs det att sjuksköterskan har stor kunskap och bättre förståelse för hur de anhöriga upplever den förändrade livssituationen. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med AS porträtteras i spelfilm. Metod: En empirisk kvalitativ ansats med direkta och ostrukturerade observationer av tre filmer har gjorts. Fältanteckningar har förts och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med AS framförs i fyra teman: när livsvärldsmönstret brister; sorg; förlust av frihet; att släppa taget. Slutsats: Anhöriga känner att det är deras ansvar att vårda sin partner. Att bli anhörigvårdare innebär en förlust av frihet, social isolering och en känsla av ensamhet. De känslomässiga upplevelserna är främsta orsaken till lidandet. Filmerna som har använts i studien är ett kraftfullt medium som kan användas i utbildningssyfte. / Background: When a person is diagnosed with AS, a drastic change takes place in both the patient's and the relatives' lives. The relatives become an informal caregiver, they enter into a foreign world of suffering. In order to alleviate this suffering, the nurse must have greater knowledge and a better understanding of how the relatives experience their changed lifeworld. Aim: The aim of this study is to explore how relatives experience taking care of a partner with AS portrayed in films. Methods: An empirical qualitative approach with direct and unstructured observations of three films has been used. The material consisted of field notes which were analyzed with the help of a qualitative content analysis. Results: Relatives' experiences of caring for a partner with AS are presented in four themes: when the lifeworld texture ruptures; sorrow; loss of freedom; letting go. Conclusion: Relatives feel a responsibility to care for their partner. Becoming an informal caregiver means a loss of freedom, social isolation and a feeling of loneliness. The emotional experiences are the main cause of the suffering. The films used in this study are a powerful medium that can be used for educational purposes.

Little is known about ‘uninformative live-streaming’, a new genre of online streaming media that has become a new trend in China. In these real-time streams, streamers would not interact and communicate with viewers and not perform in front of cameras. The content is about uninterrupted trivial everyday activities, such as sleeping and studying for several hours. This thesis aims to obtain a comprehensive understanding of this media and to explore what motivates users to continuously watch it. This research employed qualitative methods of online observation and semi-structured in-depth interviews to collect empirical data, through the cases of study-stream and sleep-stream. The concept of media life by Mark Deuze provides a general theoretical context of mediatized lifeworld. Based on Uses and Gratifications Theory and Compensatory Internet Use Theory, I described and explained the prominent features of uninformative live-streaming and examined the user motivation for it. The research results show that this authentic, less-interactive, and non-narrative live-streaming creates an undisturbed media environment, in which users can escape media distraction and media overload. The prominent user motivations for uninformative live streams are self-discipline and self-management, and compensation for the real-life deficiency of ‘non-social companion’. These findings offer new insight into user motivation and help to expand and improve related theories.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av kärnkompetenserna som krävs för att patienter ska erhålla en så god och säker vård med olika hälso-sjukvårdsprofessioner. Den bygger på ett flertalet begrepp, såsom, livsvärld, partnerskap och delat beslutsfattande.Livsvärlden definieras som den subjektiva världen som människan upplever den. Partnerskapdefinieras som en interpersonell relation där ett gemensamt ansvar och mål återfinns. Delat beslutsfattande definieras som en process där patienter och vårdgivare överväger resultatet av olika tillvägagångssätt, detta bör utgå från patientens personliga preferenser. Syfte: Att beskriva personcentrerad omvårdnad ur ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturöversikt Resultat: Livsvärldsperspektivet var något som upplevdes som viktigt i vårdrelationen.Den delade makten är kunskapsutbytet, vilket stärker vårdrelationen och patientens upplevelse av att bli sedd och bekräftad. Att ha tillgång till samma vårdpersonal och kunna delta i omvårdnaden innebar att patienternas autonomi respekterades och ett partnerskap kunde upprättas. Slutsats: Det finns idag kunskapsluckor gällande patienters upplevelser av personcentrerad omvårdnad. Det kan konstateras att patientperspektivet i en framtid kommer att ha en fortsatt avgörande betydelse för relationen mellan patient och sjuksköterska.  Nyckelord: Autonomi, Delat beslutsfattande, Livsvärld, Partnerskap. / Background: Person-centered care is one of the core competencies required for patients to receive as good and safe care with different healthcare professions. It is based on a number of concepts, such as, life world, partnership and shared decision-making. The life world is defined as the subjective world in which a patient experiences it. Partnership is defined as an interpersonal relationship where a shared responsibility and goals are found. Shared decision-making is defined as a process where the patients and caregivers consider the outcome of different approaches, based on the patient’s personal preferences. Aim: To describe person-centered nursing from a patient perspective. Method: Systematic literature review. Results: The life-world perspective was perceived as important in the care relationship. The shared power is the exchange of knowledge, which strengthens patient’s experience of being seen and confirmed. Having access to the same healthcare staff and being able to participate in nursing meant that patient’s autonomy was respected and a partnership could establish. Conclusion: Today there are knowledge gaps regarding patient’s experiences of person-centered care. The patient perspective in the future will be of decisive importance for the relationship between the patient and the nurse.  Keywords: Autonomy, Lifeworld, Partnership, Shared decision-making.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som kännetecknas av kraftiga humörsvängningar i maniska och depressiva skov. Den har påverkan på personens livsvärld och upplevelse av hälsa. Sjukdomen är kronisk och för med sig lidande för personen. Sjuksköterskan har en väsentlig roll i att ge stöd och undervisning. Syfte: Är att beskriva personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ metod där fem självbiografier lästes. Analysmetoden är analys av narrativer. Resultat: I resultatet framkom det sex kategorier. Dessa är: den känslomässiga berg och dalbanan, den euforiska gränslösheten, som mörkast före gryning, den annorlunda verkligheten, påverkan på det vardagliga, i kontakt med vården. Diskussion: Personer med bipolär sjukdom upplever hälsa, ohälsa och lidande beroende på vilket skov i sjukdom de befinner sig i. Det är viktigt att ha personer i sin omgivning som är förstående och bryr sig för att kunna finna ro. Sjuksköterskan agerar som stöd i det dynamiska humöret hos personerna och kan bidra med information för att lättare hantera sjukdomen. Konklusion: Att leva med bipolär sjukdom innebär ett ständigt varierande humör. Vården ska vara öppen och bemöta personen i dennes livsvärld. Det är viktigt som sjuksköterska att skapa balans för att lindra lidande och uppmuntra till hälsa. / Background: Bipolar disorder is a chronic condition which is characterised by elevated mood swings with manic and depressive episodes. It has impact on the person’s lifeworld and his or her experience of health. The chronic disorder causes suffering for the person. The essential role of the nurse is to be supportive and educate. Aim: To describe peoples’ experiences to live with bipolar disorder. Method: A qualitative study were five autobiographies was studied. The method of analytics is narrative analysis. Results: The result has six categories. Those are: the emotional rollercoaster, the euphoric boundlessness, darkest before dawn, the different reality, impact on the social life, in contact with care. Discussion: People with bipolar disorder experiences health, illness and suffering depending on which episode they are in. It’s important to have people in their vicinity who is understanding and who cares to find peace. The nurse acts as support in the dynamic mood swings the people can have and can contribute with information how to handle the disorder. Conclusion: To live with bipolar disorder means constant mood swings. The care should have a open mind and answer to the person in their lifeworld. It’s important as nurse to create a balance to ease suffering and encourage health.

Bakgrund: Många kvinnor är förberedda på en vaginal förlossning men få är införstådda med risken att drabbas av en förlossningsskada. Enligt en utredning från Socialstyrelsen (2020) drabbades 10,7 procent av kvinnor som födde barn första gången av allvarliga förlossningsskador med hjälp av sugklocka eller tång. Komplikationer kan vara övergående men även bestående för resten av livet och skapa ett lidande. Många kvinnor söker sig till öppenvården och kan behöva hjälp att öppna upp sig. Sjuksköterskan kan bli ett viktigt stöd för kvinnor med förlossningsskador. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av en förlossningsskada. Metod: Den metod som använts till studien är en kvalitativ induktiv ansats baserat på åtta bloggar som analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Genom analys framkom fyra kategorier som beskriver kvinnors upplevelse av att drabbas av en förlossningsskada. Fysisk påfrestning av en förlossningsskada, psykisk påfrestning av en förlossningsskada, kampen om rättvis vård och framtidstro. Slutsats: Trots förändrad tillvaro och ökat lidande fanns inre styrka och hopp om framtiden. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för sjuksköterskor kring förlossningsskador. Det är betydelsefullt att denna patientgrupp tas på allvar, får gehör och inte blir ifrågasatta av vården. / Background: Many women are prepared for a vaginal birth but few understand the risk of suffering a birth injury. According to an investigation by the National Board of Health and Welfare (2020), 10.7 percent of women who gave birth for the first time suffered serious birth defects with the help of a suction cup or forceps. Complications can be transient but also lasting for the rest of life and create long lasting  suffering. Many women seek out patient care and may need help to open up. The nurse can be an important support for women with birth defects.The aim of this study was to describe women's experience of suffering from a birth injury. Method: The method used for the study is a qualitative inductive approach based on eight blogs analyzed through a manifest content analysis. Results: Through analysis, four categories emerged that describe women's experience of suffering from a birth injury. Physical strain of a birth injury, mental strain of a birth injury, the struggle for fair care and faith in the future. Conclusion: Despite changed lives and increased suffering, there was inner strength and hope for the future for the women inolved. The result can contribute to an increased understanding for nurses about birth defects. It is vital that this patient group is taken seriously, heard and is not questioned by the care.

Bakgrund: Trygghet och studiero är viktiga faktorer för elevers möjlighet att få en lyckad skolgång, vilket är en skyddsfaktor för god hälsa och ett fungerande vuxenliv. Skolsköterskan ska i samverkan med övrig skolpersonal arbeta förebyggande och hälsofrämjande och kan därmed medverka till ett positivt skolklimat där elever känner sig trygga och delaktiga.Syfte: Att undersöka gymnasieelevers upplevelse av trygghet i skolan.Metod: En retrospektiv longitudinell metod med kvantitativ ansats tillämpades. I studien användes den studerade gymnasieskolans årliga enkätundersökning från år 2017, 2019 samt 2020 och totalt ingick 1115 enkätsvar. Resultat: Studien visar att elevernas upplevelse av trygghet i skolan är god och att den har ökat under de studerade åren. Klassrummet är en av de miljöer som upplevs mest tryggt medan miljöerna i omklädningsrum och i samband med idrottslektion upplevs minst trygga. Ett signifikant samband ses mellan skolans arbete mot kränkningar och att elever bemöter varandra med respekt.Konklusion: För att elever även fortsättningsvis ska kunna uppleva en skolmiljö som präglas av trygghet och goda relationer är det viktigt att skolans likabehandlingsarbete fortskrider samt utvecklas och utvärderas. Skolsköterskan har genom sin kunskap om elevers upplevelse av trygghet och sitt salutogena synsätt möjlighet att främja en hälsosam skolmiljö samt undanröja risker för utsatthet. / Background: Security and peace of mind are important factors in enabling the students´ ability to achieve a successful schooling, which enhances good health and a well functioning adult life. The school nurse shall, in collaboration with other school staff, work preventively and in a health-promoting manner thus contributing to a positive school climate where students feel safe and included.Purpose: To investigate high school students´ sense of security when in school.Method: A retrospective longitudinal method with a quantitative approach was applied. The study analyzed the upper secondary school´s annual survey. The years included in the study were 2017, 2019 and 2020, totally 1115 surveys were included. Results: The study shows that the students´ sense of security in school is good and that it had increased during the years studied. The classroom is one of the environments that is perceived as most secure, while changing rooms and sports are the environments that are perceived as least secure. A strong connection is seen between the school´s work against abusive behavior and students treating each other with greater respect.Conclusion: In order for students to continue experiencing a school environment that is characterized by security and good relationships, it is important that the school´s equal treatment work progresses, is developed and evaluated. Through her knowledge of students´ experience of security and her salutogenic approach, the school nurse has the opportunity to promote a healthy school environment while eliminating risks of vulnerability.