Syftet med denna studie var att förstå barnens upplevelser av världen som den kan framträda i mobil förskola. Målet var att identifiera barnets subjektiva upplevelse utifrån ett fenomenologiskt teoretiskt perspektiv. Studien bygger på att forskaren själv försöker sätta sig in i barnets perspektiv med hjälp av fältstudier, Leuvens skala av välbefinnande och engagemang, semistrukturerade intervjuer och IPA- inspirerad analysmetod. Studiens resultat visar att barn som deltar i den mobila förskolans verksamhet gärna berättar om sina olika upplevelser, från olika miljöer som de besöker. Barnen berättar och beskriver detaljer av det upplevda, som i denna studie ses som olika fenomen, arena för rörelse, arena för samspel, arena för förståelse, arena för känslor, arena för möjligheter och arena för fantasi. Arenorna tyder på att barnen i sina upplevelser utvecklar förståelse i sin livsvärld. Det kan beskrivas som att deras upplevelser har bidragit till kunskapsbildning och det kan tolkas som att barnen förnimmer olika upplevelser, att det påverkar deras utveckling och lärande. / Abstract The purpose of this study was to understand children’s experiences of the world as it develops in a mobile preschool. The aim was to identify a subjective experience from a child´s perspective within a phenomenological framework. In this study, the researcher herself trives to understand a child’s perspective by using field studies, Leuvens scale of well-being and involvement, semistructured interviews and an IPA-inspired analysis. The study shows that children who participate in mobile preschool activities gladly tell about their experiences of the different environments. The children explain and describe details of their experiences, defined in this study as different phenomena, namely, arenas for movement, for interplay/interaction, for understanding, for feelings, for possibilities and for fantasy. The results indicate that through their experiences children develop an understanding of their lifeworld by building knowledge. Results also suggest that having different perceptions of their experiences affects their development and ability to learn.

Bakgrund: Begreppet delaktighet saknar en entydig definition. Trots detta har sjuksköterskor i Sverige en skyldighet enligt lag att arbeta för att göra sina patienter delaktiga. Betydelsen av vad delaktighet innebär är inte klarlagd och därför kan det uppstå problem i arbetet för delaktighet. Syfte: Syftet är att förtydliga innebörden av begreppet delaktighet ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Metod: Begreppsanalys i åtta steg enligt vårdforskarna Walker och Avant. Resultat: Begreppets fem attribut är; aktiv medverkan, bekräftelse, information, kommunikation och partnerskap. Alla attribut måste uppfyllas för att delaktighet ska införlivas. Slutsats: Delaktighet är en subjektiv upplevelse som kan vara svår att uppnå. Det krävs arbete för att skapa möjligheter för att alla delaktighetens attribut ska uppfyllas. / Background: The concept of participation lacks a clear definition. Nevertheless, nurses in Sweden have an obligation under law to work to make their patients participate. The significance of what participation implies is not cleared and therefore problems may arise in the work for participation. Aim: The purpose is to clarify the meaning of the concept of participation from a health science perspective. Method: Concept analysis in eight steps according to care researchers Walker and Avant. Results: The term's five attributes are; active participation, confirmation, information, communication and partnership. All of which must be met in order for participation to be incorporated. Conclusion: Participation is a subjective experience that can be difficult to achieve. Work is required to create opportunities for all attributes to be met.

CoordenaÃÃo de AperfeiÃoamento de NÃvel Superior / Na presente dissertaÃÃo reconstruÃmos as discussÃes entre a perspectiva de identidade humana, postulada como uma metamorfose na Psicologia Social CrÃtica, e as intersecÃÃes da Teoria CrÃtica da Sociedade de Habermas com as vertentes histÃrico-sociais da Fenomenologia. Esta problematizaÃÃo à relevante por aprofundar teoricamente, por meio de uma investigaÃÃo epistemolÃgica, os enunciados explÃcitos e implÃcitos nas discussÃes sobre a constituiÃÃo das identidades nos processos de construÃÃo de suas metamorfoses no Mundo da Vida. Nossa pesquisa empreendeu uma reconstruÃÃo, por um lado, do processo de criaÃÃo e solidificaÃÃo do sintagma Identidade-Metamorfose-EmancipaÃÃo, dentro da Psicologia Social CrÃtica, e, por outro lado, da proposiÃÃo de Habermas sobre o Mundo da Vida em sua Teoria da AÃÃo Comunicativa (2012a e 2012b) a partir de suas leituras sobre o pensamento histÃrico-social da Fenomenologia de Husserl, Schutz, Berger e Luckmann. Nossas fontes de pesquisa foram livros, artigos, teses, dissertaÃÃes e manuscritos dos referenciais teÃricos e epistemolÃgicos acima descritos. As discussÃes encontram-se estruturadas em: âPrÃlogoâ, uma explanaÃÃo da intersecÃÃo defendida por Ciampa, Almeida e Lima entre as metamorfoses humanas e o mundo da vida, alÃm de uma apresentaÃÃo do percurso de reconstruÃÃo enquanto mÃtodo; o capÃtulo âO Sintagma Identidade-Metamorfose-EmancipaÃÃoâ, no qual analisamos, por uma construÃÃo histÃrica e epistemolÃgica, o processo de formaÃÃo, evoluÃÃo e solidificaÃÃo do construto da metamorfose humana como busca de emancipaÃÃo, enquanto teoria de identidade na perspectiva da Psicologia Social CrÃtica; no capÃtulo âAcepÃÃes sobre o mundo da vidaâ reconstruimos a teoria social do Mundo da Vida de Habermas a partir de uma anÃlise e uma discussÃo sobre os alcances das leituras habermasianas sobre a Fenomenologia de Husserl, Schutz, Berger e Luckmann. Por fim, no âEpÃlogoâ, apresentamos acepÃÃes fenomenolÃgicas para a construÃÃo de discussÃes crÃticas sobre os processos de significaÃÃo das identidades, a partir de condiÃÃes subjetivas e intersubjetivas do mundo, que vislumbrem processos emancipatÃrios de (r)existÃncia.

Bakgrund: I dagsläget föreligger det en bristande empirisk kunskap om patienters upplevelser av att opereras i regional anestesi. Operationssjuksköterskan ansvarar för patientens vård och välmående under den intraoperativa perioden. Därav behöver det finnas en kunskap hos operationssjuksköterskan om hur patienter upplever att opereras i vaket tillstånd för att kunna ge en personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att vara vakna under ett kirurgiskt ingrepp. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 11 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen har utförts genom metasyntes. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med underteman av patienternas erfarenheter. 1) Erfarenheter av regional anestesi med underteman: erfaranheter av att medverka, erfarenheter av att hantera situationen, erfaranheter skapade genom sinnen, erfaranheter från omgivningen samt erfaranheter av smärta. 2) Vårdpersonalens betydelse med underteman: betydelsen av vårdpersonalens närvaro, betydelsen av en god kommunikation samt betydelsen av att erhålla information. Resultatet visar att opereras i regional anestesi ger patienter en känsla av deltagande och kontroll, samtidigt förekommer det att patienter upplever ångest och smärta under sitt kirurgiska ingrepp. Patienter erfar vårdmiljön genom sina sinnen och använder sig av olika sätt att hantera upplevelsen av att opereras i vaket tillstånd. För att känna trygghet är det av betydelse att få kontinuerligt med information och att känna en närhet till vårdpersonalen. Slutsats: För att operationssjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till patienter som opereras i regional anestesi behöver det finnas en kunskap om hur patienter erfar den intraoperativa perioden samt en förmåga att kunna se och bemöta varje patient utifrån sin unika livsvärld. / Background: In the current situation there is a lack of empirical knowledge of patients' experiences of being operated in regional anesthesia. The operating theatre nurse is responsible for patient care and well-being during the intraoperative period. Therefore the operating theatre nurse needs knowledge about patients' experience of being awake during surgery, to provide person-centered and evidence based nursing. Aim: To investigate patients' experiences of being awake during a surgical procedure. Methods: A systematic literature study containing 11 articles with a qualitative approach. The analysis has been performed with metasynthesis. Results: The result emerged two main themes with subthemes about patients' experiences. 1) Experiences of regional anesthesia, with subthemes: experiences of participation, experience of handling the situation, experiences created by the senses, experiences from the environment and experiences of pain. 2) Importance of the carers, with subthemes: The importance of presence by the carers, the importance of a good communication and the importance of receive information. The findings show that being operated in regional anesthesia gives patients a sense of participation and control, while at the same time it appears that patients experience anxiety and pain during their surgical procedures. Patients experience the environment through their minds and use different ways to handle the experience of being operated in a wakeful state. To feel safe it is important to receive continuous information and to feel presence to the carers. Conclusions: To provide good care for patients operating in regional anesthesia, the operating theatre nurse must have knowledge about patients experience in the intraoperative period as well as the ability to see and respond to each patient based on their unique lifeworld.

Aim: The overall aim of the thesis is to investigate whether a new care-model can be introduced – in which patients with primary care needs and not in need of hospital emergency department care can be referred directly to a healthcare centre – and respond to the patient’s need of trust and patient safety.   Methods: The four sub studies employ different methods: three are quantitative with varying approaches and one is qualitative. Sub study I is a retrospective explorative register study aimed to identify characteristics and frequency. Sub study II is an instrument development study aimed to measure patient trust. Sub study III is a randomized controlled trial, which compared the level of patient trust and patient-safety among low-priority ambulance patients who were randomized into two groups: the experimental group (care at the healthcare centre) and the control group (traditional care at Emergency department). Finally, sub study IV is a hermeneutic lifeworld study based on interviews with patients who participated in the new care model.   Main results: Sixteen percent of the patients to whom an ambulance was allocated could have received care at a healthcare centre instead of an emergency department. They were slightly younger and healthier as regards their histories, but were found at all priority levels and with almost all symptom codes. Patient trust in care did not differ regardless of whether they were cared for at a healthcare centre or at the emergency department. However, 59 patients of 188 overall (31%) fulfilled one or more of the given criteria for potentially reduced patient safety. The phenomenon of trust does not automatically involve medical care. However, attention to the patient’s lifeworld in a professional caring relationship enables the patient to trust the caregiver and the healthcare environment. It is clear that the “voice of lifeworld” enables the patient to feel trust.  Conclusion: One in six patients allotted an ambulance may get taken to primary care instead of the hospital emergency department. These patients are found at all priority levels and in most of the symptom codes.  An instrument has been developed that measures patient trust in the prehospital chain of care (Study I). The instrument has proved to be useful in this patient group and is based on two dimensions: Credibility and Accessibility (Study II). Patients’ trust in the prehospital care chain proved to be high and bore no relation to where they received care. Patient safety, on the other hand, appeared to be limited in view of the fact that an excessive proportion of patients were exposed to potential patient safety risks (Study III). Communication that appeals to a patient's lifeworld increases the opportunities for understanding and participation. In all, lifeworld communication creates trust in care at the right level of care as well as in care relationships and the healthcare environment (Study IV).

In Swedish nursing education, student nurses should gain a bachelor degreein the main field of study. However, five designations of the main field ofstudy exist among the higher education institutions and the present thesisfocuses on the main field of study caring science. Former studies show thatthe acquisition of knowledge in caring by student nurses is characterized bytroubles, uncertainty and confusion. The aim was to describe how growingin caring is experienced by student nurses during education.The theoretical perspective was caring science with focus on caringscience didactics, while the epistemological frame constituted of a phenomenological lifeworld approach. Data was gathered with interviews andwritten narratives at different occasions during the education in order tograsp the general structure of growing in caring.The findings illuminated that growing in caring means a struggle forone’s own caring beliefs to exist and survive in a world filled with diverseexpectations of caring. Through recognizing expectations of caring, studentnurses discover the complexity of caring. In this complexity, they understand themselves as being different and the otherness appears. The otherness consists of unique beliefs about caring based on former experiences. Inorder to give evidence for the otherness, concepts from caring theories thatagree with one’s own caring beliefs are found, which transform the concepts from being meaningless to being essential in caring. The conceptsstrengthen the student nurses’ growth in caring and constitute a support intheir discussions about caring. In this struggle for gaining access with theirotherness, they become convinced that they can make changes for the patient and strength arises to fight for their otherness.The study showed that the otherness appears as the hub in the studentnurse’s world, which gains nourishment to discover paths to think, feel andact in a caring manner. This gives an incentive that innovative learningstrategies that both grasp the student nurses’ lifeworld as well as bringknowledge in caring into awareness for them are needed to be developed.

Ce travail de recherche interroge l'articulation de la politique scientifique à la pratique concrète et quotidienne des chercheurs académiques. Depuis les années 1980, on assiste à une remise en cause du modèle " traditionnel " d'organisation de la recherche, qui tend à être remplacé par un nouveau, dont les deux principales caractéristiques sont 1) le passage d'un financement récurrent à un financement majoritairement sur projets ; 2) l'affichage, au niveau de la politique scientifique, de l'interdisciplinarité comme un moyen de favoriser l'innovation. Dans ce mouvement global, les " nanos ", porteuses de promesses en termes de développement économique et de création d'emplois, apparaissent comme un levier pour rapprocher la recherche des enjeux économiques et industriels. C'est la raison pour laquelle nous appréhendons les " nanos " dans leur dimension de vecteur d'une recomposition de l'organisation de la recherche par la sphère politique. Ce mouvement est contesté par les chercheurs. Aussi, nous étudions, d'un côté, les transformations au niveau des exigences de la politique scientifique, et, d'un autre côté, les façons dont les chercheurs s'approprient, ou contournent, ces évolutions. Notre travail de terrain se focalise sur le niveau local et la constitution de l'Institut des technologies avancées en sciences du vivant (Itav), pensé comme un lieu devant favoriser l'innovation et le développement technologique, par le biais des nanobiotechnologies en particulier. Dans une perspective habermassienne visant à alimenter la question théorique des rapports entre système et monde vécu (Habermas, 1987), nous mettons au jour, à travers notre analyse, les motifs et les formes de la résistance des chercheurs aux injonctions politiques orientées vers des enjeux économiques. Cette résistance repose en partie sur des enjeux stratégiques, de carrière notamment. Mais elle est également fondée, en partie, sur un accord normatif autour de valeurs et de normes qui contribuent à la reproduction de la sphère de la recherche en tant que sphère d'activité autonome. / This research work scrutinizes the impact of science policy, both on practices for researchers and on the reorganization of academic research. There has been an evolution of the "traditional" model of research organization doubly characterized by: (1) the shift from a recurrent funding to project financing; (2) the promotion of interdisciplinary as a mean to foster innovation. As part of this movement, the field of "nanos", promoted as a growing area for economic and social issues (particularly in the area of health), is substantial. Thus, nanotechnologies are regarded as a lever to speed up and systematize this process. This work aims to evaluate the relevance of this hypothesis. In practice, does the field of "nanos" represent a vector of research renovation and reorganization ? I show that researchers question research policies that political authorities and economic leaders impose. On one hand, I study the characteristics of science policy in the field of "nano" and, on the other hand, the ways in which researchers implement these policies, sometimes significantly changing guidelines provided upstream. I focus my fieldwork on the constitution of the Advanced Technology Institute in Life Sciences (ITAV). It was conceived as a place to promote innovation and technology transfer, notably through the development of nanobiotechnology research. From a Habermasian perspective, I try to supply the theoretical issue about the relationship between the "System" and "Lifeworld" (Habermas, 1987). Thus, I uncover the patterns and forms of resistance from researchers to research policies injunctions whose economic target is questioned. The resistance from researchers is doubly founded : firstly, it is based on strategic considerations, in particular career choices; secondly, it is related to the adherence to values and norms which go beyond economic and political issues.

Introduktion: Den palliativa behandlingsfasen vid obotlig cancersjukdom har blivit längre. Cancerpatienters upplevelser och hantering av att leva med en obotlig sjukdom är relativt väl undersökt men för den som lever med en obotlig sjukdom och får palliativ cytostatika- behandlingen behöver upplevelsen av livssituationen belysas mer.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av sin livssituation under palliativ cytostatika-behandling.   Metod: Detta är en systematisk litteraturöversikt av kvalitativa forskningsresultat som utgick ifrån intervjuer. De delar av studiernas resultat som mötte syftet analyserades med tematisk analys där både det latenta och manifesta innehållet tolkades.   Resultat: Sammanlagt analyserades 13 artiklar. I dessa deltog 213 personer, åldern 28-86 år med 20 olika cancerdiagnoser och relativt jämn könsfördelning. Resultatet inordnades under fyra teman: den fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga dimensionen. Palliativ cytostatikabehandling, trots de problem den medförde, stod för hopp liksom förlängd överlevnad och kunde kontrasteras mot palliativ vård som förknippades med döden. Livet  omorganiserades, omvärderades och deltagarna fokuserade på att leva det liv som fanns kvar och befinna sig i nuet.   Slutsats:  Litteraturöversikten ger en inblick i hur patienter upplever och hanterar sin livssituation; betydelsen som cytostatikabehandlingen har, hur förloppet påverkar patienten liksom dennes starka fokusering på livet och nuet, vilket också inkluderar ett undvikande av att tänka eller samtala om döden eller att anslutas till palliativ vård. Resultatet kan ge stöd i samtalet med patienten och i kontakten med dennes livsvärld, då en förutsättning för god  patientcentrerad vård är att utgå ifrån patientens förutsättningar och prioriteringar. / Introduction: The palliative treatment phase for incurable cancer has become longer. Cancer patients' experiences and ways of living with incurable cancer are relatively well studied, but for those living with an incurable disease and receiving palliative chemotherapy treatment, their own experience of their life situation needs to be elucidated more. Aim: To describe patients' experience of their life situation during palliative chemotherapy. Method: This is a systematic literature review of qualitative research results that were based on interviews. A thematic analysis were used, both the latent and manifest content were interpreted. Result: A total of 13 articles were analyzed. These included 213 persons, aged 28-86 with 20 different types of cancer, men and women were fairly evenly represented. The result was organized into four themes: the physical, psychological, social and existential/spiritual dimension. Palliative chemotherapy, despite the problems it caused, stands for hope as well as extended survival in comparison with palliative care that they associated with death. Life was reorganized, re-evaluated and they focused on appreciating life. Conclusions: The literature review provides an insight into how these patients experience and manage their life; the importance of chemotherapy, how the current situation affects the patient, as well as their focus on life and the present, which also includes the avoidance of thinking or talking about death or being connected to a palliative care unit. The result can provide support in the conversation with the patient and in contact with his or her lifeworld.

Bakgrund: När ett barn blir sjukt i obotlig cancersjukdom tar föräldrarna på sig en vårdarroll. De har rätt till information för att kunna ta beslut och ges möjlighet till att vara delaktiga i barnets vård. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av sitt barns sista tid i obotlig cancersjukdom. Metod: En narrativ metod med kvalitativ ansats användes för att analysera fyra självbiografier. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: Att vara förälder till ett barn med obotlig cancer och När livet ändrar inriktning. Resultatet visar att livsvärlden förändras och att föräldrarna utöver föräldrarollen, får en vårdarroll. Diskussion: Föräldrar i sin vårdarroll är i behov av information för att kunna ta beslut som rör barnets vård. Föräldrarna drabbas av lidande under barnets sjukdom, vilket gör att de också kan vara i behov av omvårdnad. Sjuksköterskan har en central roll i vårdandet när det kommer till information och behandlingar, men behöver också kunna stödja familjen och vägleda föräldrarna mot insikten att barnet kommer dö av sin sjukdom. Konklusion: Sjuksköterskan behöver arbeta efter ett familjecentrerat förhållningssätt då föräldrarna behöver stöd för att uppfylla sin vårdarroll. Sjuksköterskan behöver god kompetens inom palliativ vård och vara insatt i barnets vård för att kunna utföra en god omvårdnad. / Background: When a child gets sick in incurable cancer, parents become caregivers. They have the right to get information to make decisions and participate in their child’s care. Aim: To describe parents’ experience of their child’s last time in incurable cancer. Method: A narrative method with a qualitative approach was used to analyze four biographies. Results: The analysis resulted in two main themes: Being a parent to a child with incurable cancer and When life changes direction. The result shows that the lifeworld changed and the parenting role was combined with a caregiving role. Discussion: Parents in their caregiving role is in need of information to make decisions related to the child’s care. Parents are affected by suffering during the child’s disease, which means that they may also be in need of care. The nurse has a central role in the care when it comes to information and treatments, but they also need to support the family and guide the parents towards the knowledge that the child is going to die of their disease. Conclusion: The nurse needs to work with a family-centered approach because the parents needs support to fulfill the caregiving role. The nurse also need to have good knowledge about palliative care and be inserted in the child’s care to give good care.

Bakgrund: Regional anestesi är en metod som blivit allt vanligare inom sjukvården. Metoden innebär att alla sinnesintryck temporärt elimineras från den valda kroppsdelen där kirurgin ska genomföras, detta görs genom att anlägga en nervblockad. Metoden möjliggör att patienten kan vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp. Den högteknologiska operationsmiljön beskrivs många gånger som opersonlig, distanserad och kall, vilket kan medföra att patienterna upplever osäkerhet och sårbarhet. Således är det av vikt att undersöka patienters upplevelser för att anestesisjuksköterskan bättre ska kunna bemöta, vårda och stödja dem genom kirurgin. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp i regional anestesi. Metod: En strukturerad litteraturstudie med kvalitativ design, baserad på 13 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har analyserades med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys dataextraktion. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Miljöns och kirurgins påverkan, Upplevelser av att överlämna sin kropp och Vårdpersonalens betydelse. Upplevelsen av att vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp i regional anestesi kan upplevas både positivt och negativt. Vissa patienter upplevde delaktighet och kontroll medan andra upplevde motsatsen. Vidare kunde de uppleva smärta, rädsla, oro och obehag i samband med det kirurgiska ingreppet, trots detta var de generellt nöjda genom interaktionen de hade med vårdpersonalen. Slutsats: Anestesisjuksköterskan har en avgörande roll för patientens upplevelse av att vara vaken under kirurgi. Stöd, tröst och omtanke från anestesisjuksköterskan hjälpte patienten att överkomma sin oro och rädsla. En god kommunikation, information och närhet från vårdpersonalen kan stärka patientens välbefinnande och delaktighet.