Syftet med studien är att, utifrån ett livsvärldsperspektiv, utforska högstadieelevers erfarande av mening i musikundervisningen i skolan. Vilka upplevelser av mening beskriver högstadieeleverna och vilken roll beskrivs läraren ha i dessa upplevelser? Undersökningen är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med tre högstadieelever. Tidigare forskning visar på att musik redan under antiken hade en terapeutisk avsikt och verkade som läkande kraft. Den kan också vara ett betydelsefullt och användbart material när identitet skapas och uttrycks som ung vuxen. Den svenska skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande. Den avgörande faktorn för om kunskap bibehålls eller glöms bort är meningsfullheten i en undervisningsmiljö. Lärarens uppgift är att möjliggöra kunskapsinhämtning och organisera arbetet så att eleven får använda och utveckla hela sin förmåga. I resultatet presenteras huvudtemat varande i ett ”fritt rum” och strukturen byggs upp av meningsenheterna utveckling, gemenskap, skapande och läraren som förebild. Eleverna i den föreliggande studien upplever musikundervisningen som ett varande i ett fritt rum där det finns möjlighet att testa nya saker utan rädsla för att misslyckas. Eleverna upplever att de genom undervisningen utvecklas både som musiker och i sin identitet. I samspel med klasskamrater under musikaliska aktiviteter byggs en gemenskap som är viktig för eleverna. Mening skapas också när eleverna får utrymme för eget skapande och när de får stöttning och uppmuntran från en lärare. / The purpose of this study is to, from a lifeworld perspective, explore high school students’ experience of meaning in music teaching in school. What experiences of meaning do the high school students describe and what role is the teacher described to have in these experiences? The survey is qualitative and based on semi-structured interviews with three high school students. Previous research shows that music, already in the antiquity, had a therapeutic purpose and acted as a healing force. It can also be an important and useful material when identity is created and expressed as a young adult. The Swedish school shall promote the development and learning of all students. The decisive factor for whether knowledge is retained or forgotten is the meaningfulness of a teaching environment. The teacher’s task is to enable the acquisition of knowledge and organize the work so that the student can use and develop their entire ability. The result presents the main theme of being in a “free space” and the structure is built up by the units development, community, creation and the teacher as a role model. The students in the present study experience music teaching as being in a free space where there is an opportunity to try new things without fear of failure. The students experience that through the teaching they develop both as musicians and in their identity. In collaboration with classmates during musical activities, a community is built that is important to the students. Meaning is also created when students are given space for their own creativity and when they receive support and encouragement from a teacher.

Bakgrund: Intensivvård är en avancerad behandling med noggrann övervakning av kritiskt sjuka patienter. Patienterna är i ett utsatt läge och i beroendeställning av vårdpersonal såväl sina närstående. Tidigare studier tar upp vikten av delaktighet men utifrån ett patientperspektiv. Det har erfarits att närstående inte görs delaktiga i vården som de skulle kunnat vara. Det saknas även studier där närståendes delaktighet undersökts. Att vara närstående till en kritiskt sjuk person kan vara svårt och det är intensivvårdssjuksköterskans ansvar att göra de närstående delaktiga. Negativa effekter kan ske för de närstående som inte får vara delaktiga, så kallat “post-intensive care syndrom”. Syfte: Studiens syfte var att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i vården av en vuxen kritiskt sjuk person på intensivvårdsavdelningen. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats med 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys metod. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Att finnas till för patienten, Involverad i kommunikationen med vårdpersonal samt Delta i den fysiska omvårdnaden. Slutsats: Närståendes upplevelse av delaktighet har en betydande roll för intensivvården. Närstående känner sig delaktiga genom att få vara med fysiskt i omvårdnaden men även att vara passiv. De uppskattar att få information, att få valmöjligheter och på så sätt känna sig delaktiga. Närståendes delaktighet speglades även när de var nära, uppmuntrade och förde patientens talan. Att ta vara på närstående och göra dem delaktiga på intensivvårdsavdelningen är något att ta lärdom av. / Background: Intensive care involves an advanced treatment and close monitoring of critically ill patients. Patients are in a vulnerable position that depends on both their next-of-kin as well as advanced health care. Previous studies address the importance of participation but from a patient perspective. Former experiences from intensive care have pinpointed that relatives are not as involved in the care as they could be. There currently are few studies where the participation of relatives has been investigated. Being close to a critically ill person can be difficult and it is the intensive care nurse´s responsibility to involve the relatives. Negative effects can occur for the relatives who are not allowed to participate, so called “post-intensive care syndrome”.  Aim: The aim of the study was to describe relatives' experiences of participation in the care of an adult critically ill person in the intensive care unit. Method: A systematic literature study with a qualitative approach from 15 scientific articles. The articles have been analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry´s method. Results: The results showed three main headings: To be there for the patient, Part taking in the communicational aspects with the care givers and Participate in physical care. Conclusion: Relatives' experience of participation has a significant role for intensive care. Relatives feel involved by being physically engaged in the care, but also by being passively active. They appreciate recieving information, having choices and through that feeling more involved. The participation of relatives was also reflected when they were close, encouraged and brought the patient´s voice. Taking care of relatives and making them involved in the intensive care unit is something to learn from.

The aim of this study is to expand our knowledge of the learning processes of an adult learner of Swedish as second language, in his different regional lifeworlds; family, friends, school and work. Based on a lifeworld approach to human existence and learning the study is grounded in Husserl’s contribution to phenomenology. The research questions deal with how learning is expressed in the different regional lifeworlds, how different approaches to learning are made visible, and future prerequisites for learning. Processes of learning according to Transformative Learning as well as the concept of disjunctures are applied in the analysis, as is the concept of horizons of possibilities. Participating observation, stimulated recall, audio recordings and interviews were used to assemble material for the study. The most important findings are the limited possibilities for the student’s regional worlds transforming into learning worlds, and the challenges regarding learning processes due to biography and lack of interaction. As for prerequisites for learning disjunctures are currently solved with assimilation rather than learning, and the most visible horizon of possibility is the participator’s personal openness to learning in daily encounters. An important conclusion drawn from the study is the urgent need for a more holistic approach to adult learning, involving a greater part of the student’s lifeworld.

Bakgrund: Flera patienter föredrar att få den palliativa vården i det egna hemmet för att bibehålla en fungerande vardag. Successivt så har den palliativa vården flyttats från sjukhus till patienternas hem, eftersom möjligheten att få medicinsk hjälp i hemmet har ökat. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av att ta emot palliativ vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt, baserad på 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och Medline användes vid sökningen efter artiklar, vilka sedan analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: Ur analysen framkom 6 underkategorier och 3 kategorier som var Öppna sitt hem för vårdpersonal, Sjuksköterskans kompetens samt Vårdtagaren som unik individ, vilket visade på ett flertal olika faktorer som avgjorde hur upplevelsen av att vårdas palliativt i hemmet skulle komma att bli. Konklusion: Denna kvalitativa litteraturöversikt bidrar med ökad förståelse för patientens upplevelse i den palliativa vården i hemmet. Sjuksköterskan behöver beakta patientens livsvärld och arbeta personcentrerat. När sjuksköterskan främjar ett personcentrerade förhållningssätt så skapas förutsättningar för patienten att känna sig som sig själv, innan den palliativa vården trädde in. / Background: Several patients prefer to receive palliative care in their own home in order to maintain a functioning everyday life. Gradually, palliative care has moved from hospitals to patients' homes, as the possibility of receiving medical help at home has increased. Aim: The aim is to shed light on patients' experiences of receiving palliative care at home. Method: Qualitative literature review, based on 10 scientific articles with a qualitative approach. The databases Cinahl and Medline were used in the search for articles, which were then analyzed based on Friberg's five-step analysis. Findings: From the analysis, 6 subcategories and 3 categories emerged, which were Open your home for healthcare staff, The nurse's competence and The care recipient as a unique individual, which showed a number of different factors that determined how the experience of receiving palliative care at home would be. Conclusion: This qualitative literature review contributes to increased understanding of the patient's experience in palliative care at home. The nurse needs to consider the patient's life world and work person-centred. When the nurse promotes a person-centred approach, conditions are created for the patient to feel like himself, before palliative care came into play.

No description available.

Le présent travail poursuit deux objectifs principaux, dont la visée commune consiste à clarifier le rapport de Gadamer à la phénoménologie en général et envers Husserl en particulier. Bien que l’impression fondamentalement favorable de Gadamer à l’égard de Husserl soit documentée dans la littérature secondaire, la tendance interprétative traditionnelle considère que la pratique phénoménologique dont Gadamer se réclame doit beaucoup plus à Heidegger qu’au père de la phénoménologie. En un premier geste plus « exégétique », nous nous proposons de mettre en relief les grandes lignes de l’interprétation que Gadamer propose de l’œuvre de Husserl afin de souligner la rigueur de son interprétation. Cette incursion initiale nous permettra aussi de révéler la présence d’une dette conceptuelle méconnue chez Gadamer à l’égard de la phénoménologie husserlienne, dette qui nous paraît fondamentale et qui ne doit pas être négligée dans l’économie globale de son projet philosophique. C’est pourquoi le deuxième objectif de notre projet de recherche aura pour tâche d’illustrer la productivité de ce legs conceptuel au sein du projet philosophique de Gadamer, en soulignant toutefois aussi la prise de distance critique de Gadamer par rapport à la phénoménologie husserlienne. Dans l’élaboration de son herméneutique, Gadamer développe en effet une critique « anti-subjectiviste » et « anti-fondationaliste » de la phénoménologie. Nous aurons cependant à souligner qu’il le fait afin de retourner à un sens de la phénoménologie plus en accord avec les « choses mêmes » et qui ne renie aucunement la nécessité de l’apport conceptuel de la phénoménologique husserlienne. Cela se remarquera entre autres par l’élaboration des concepts de tradition et de la fusion des horizons, mais aussi par l’élargissement du cadre du monde de la vie (Lebenswelt) pour inclure la dimension langagière. / The present study pursues two main objectives whose common aim is to highlight Gadamer’s specific relationship to phenomenology in general and to Husserl’s in particular. Although Gadamer’s fundamentally favorable impression of Husserl is well documented in the secondary literature, the traditional interpretative tendency holds that the phenomenological practice to which Gadamer refers owes much more to Heidegger than to the father of phenomenology. First, in a more exegetical gesture, we will retrace the ins and outs of Gadamer’s interpretation of Husserl’s work to highlight the rigor of his interpretation. This initial incursion will also enable us to reveal Gadamer’s conceptual debt to Husserlian phenomenology, which is fundamental and must not be overlooked in the overall economy of Gadamer’s philosophical project. Consequently, the second objective of our research project will be to illustrate the productivity of this conceptual legacy within Gadamer’s philosophical project, while also emphasizing Gadamer’s critical distance from Husserlian phenomenology. Through his affiliation with hermeneutics, Gadamer emancipates himself from the subjectivist and foundationalist bent that is ascribed to Husserl. As we will argue, however, this enables him to return to a sense of phenomenology more in line with the “things themselves”, and that in no way denies the need for conceptual input from Husserl’s phenomenology. This takes shape, among other things, through the concepts of tradition and the fusion of horizons, but also through the broadening of the framework of the lifeworld (Lebenswelt) to include the dimension of language.

När den reproduktiva hälsan sviktar kan känslor av att vara mindre värd uppkomma och såväl manlighet som kvinnlighet är begrepp som tycks vara starkt knutna till människans förmåga att reproducera sig. Infertilitet är ett problem vilket uppstår i en relation. Trots detta har det under lång tid setts som ett kvinnligt problem. Studien syftar till att belysa fenomenet infertilitet ur mäns perspektiv och utgår från ett livsvärldsperspektiv. Totalt deltog sju män i studien, livsvärldsintervjuer genomfördes och materialet analyserades utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Materialet mynnade ut i sammanlagt tolv subteman vilka resulterade i fyra stycken teman. Framtidstro, Intimitet, Maktlöshet samt Uthärdande tycks tillsammans stå för innebörden av fenomenet. Männen har ett behov av att finna strategier och på så vis öka känslan av att hantera och begripa den egna livssituationen vilket ses som en röd tråd genom resultatet. Männen tycks se sina upplevelser kring infertilitet som något positivt. De har intagit en ny roll och en stärkt relation till partnern belyses. Kopplingar till Antonovskys teorier kring KASAM kan ses och vikten av delaktighet betonas i resultatet. Diskussion förs även kring huruvida skillnader i bakomliggande orsaker till infertiliteten kan påverka resultatet. / When reproductive health is failing and feelings of being less worthy arise and both masculinity and femininity are concepts that seem to be strongly linked to man's ability to reproduce. Infertility is a problem which arises in a relationship. Despite this, it has for a long time been seen as a women's problem. The study aims to shed light on the phenomenon of infertility from men´s perspective and based on a life-world perspective. The study includes seven men, life-world interviews and material reviewed on the basis of a phenomenon logical hermeneutical approach. The material resulted in a total of twelve subthemes resulting four themes. Optimism in the future, Intimacy, Powerlessness and Persevering seem to stand together for the meaning of the phenomenon. The men have a need to find strategies and thereby increase the feeling of manage and comprehend their life situation. The men seem to see their experiences of infertility as something positive. They have taken on a new role and a stronger relationship with the partner is illuminated. Links with Antonovskys theories about KASAM can be seen and the importance of participation is emphasized in the outcome. There are also discussions on whether the differences in the underlying causes of infertility can affect results.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är vanlig i världen och det blir vanligare i Sverige att personer med sjukdomen söker vård, både inom öppenvården och slutenvården. Omvårdnaden riktar in sig på att stödja och vägleda i hantering av symptom och sjukdomstecken. Hälsoutbildning har visats kunna fördröja återinsjuknandet och en personcentrerad vårdplan likaså. Många med bipolär sjukdom är odiagnostiserade och sjuksköterskan har en viktig roll i att bidra till att uppmärksamma dessa, för att kunna ge en god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser och erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturöversikt har gjorts för att få en överblick över kunskapsläget inom det valda området. Den är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från två databaser. Resultat: Resultatet redovisas i fem övergripande teman med tillhörande subteman. De övergripande teman är: Hur sjukdomen uppfattas, Erfarenheter och upplevelser av sjukdomshantering, Relationer, Upplevelser av stigmatisering och Hur arbetet/studier/ekonomi påverkas av sjukdomen. Diskussion: Resultatet diskuterades tillsammans med livsvärldsbegreppet, bakgrunden och ny forskning. Det som diskuterades var om hur livsvärlden kan hjälpa sjuksköterskan att bidra till identifiering av diagnosen bipolär sjukdom, hur viktig vårdrelationen är och hur viktigt det är för personerna att sjuksköterskan tar del av deras livsvärld. Det diskuterades även om vilken betydelse det har för personerna att få stöd från andra som också har bipolär sjukdom. / Background: Bipolar disorder is common in the world and it is becoming more common in Sweden that people with the illness seek care, both outpatient and inpatient care. Nursing care focus on supporting and guiding the management of symptoms and signs of disease. Health education has been shown to delay the relapse and a person-centered care plan as well. Many people with bipolar disorder are undiagnosed and nurses have an important role in helping to address these in order to provide good care. Aim: The aim was to highlight people's experiences of living with bipolar disorder. Method: A literature review has been made to get an overview of the state of knowledge in the chosen field. It is based on ten qualitative research articles which were collected from two databases. Results: The results are reported in five overarching themes with related subthemes. The overarching themes are: How the disease is perceived, Experiences of disease management, Relationships, Experiences of stigmatization and How the work/study/economy is affected by the disease. Discussion: The results were discussed together with the lifeworld term, background and new research. The discussion was how the lifeworld can help the nurse contribute to identify the diagnose bipolar disorder, how important the care relationship is and how important it is to the persons that the nurse takes part of their lifeworld. It was also discussed about how important it is for the persons to get support from others who also have bipolar disorder.

The purpose of this study is to describe some students' own experiences and involvement of remedial instruction during year seven to nine in compulsory school in Sweden. My hope is that the study may contribute in possible ways of supporting students in reading and writing difficulties. The study is qualitative with a life-world approach. Data were collected through semi-structured interviews with four upper secondary school students. The study is retrospective and describes the students´ experiences and perceptions of remedial instruction. The result shows that all four students have their unique perspectives on reading and writing difficulties or dyslexia as a phenomenon. As individuals, they have positive experiences of support and individual teachers´ commitment. These students interviewed have in common an experience of struggling and fight to get their rights respected, and that this has consuming power and energy that otherwise could have been used in the learning process. / Syftet med denna studie är att beskriva några elevers egna upplevelser och deltagande av stödinsatser under svenska grundskolans årskurser sju till nio. Min förhoppning är att studien kan bidra med möjliga vägar att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är kvalitativ med en livsvärldsansats. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med fyra gymnasieelever. Studien är retroperspektiv och eleverna har sett tillbaka på sin grundskoletid och beskriver sina erfarenheter och upplevelser av det stöd de fick då. Resultatet visar att alla fyra eleverna har sitt unika perspektiv på läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som fenomen. Som individer har de positiva erfarenheter av stödinsatser och enskilda pedagogers engagemang. Gemensamt har eleverna en upplevelse av att ha fått kämpa för att få sina rättigheter tillgodosedda och att detta tagit kraft och energi som annars kunnat komma deras lärprocess till gagn.

本論文主要任務為探討哈伯瑪斯（J?rgen Habermas, 1929-） 於《溝通行動理論》（Theorie des kommunikativen Handelns, 1981） 中生活世界概念與其普遍語用學之關聯