Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vård och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har använts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, känslomässig dimension och delaktighet i vården. Faktorerna omformulerades till teman enligt följande: Vikten av kunskap för att kunna ge information, Kommunikation mellan vårdpersonal och patient, Känslor som kan uppstå i livets slutskede och Patienternas delaktighet i vården. Informationen var viktig för att patienten skulle veta vad sjukdomen innebar och vad som kom att hända i framtiden. Vårdpersonalen fick känna av hur mycket information patienten kunde ta emot och hur mycket de ville veta om sjukdomen. Upprepning av informationen fick ges för att patienterna inte tidigare kunde smälta all information som de fått. Kommunikationen var grunden för att ett bemötande skulle kunna uppstå. Med kommunikationens hjälp byggdes relationer och förtroende upp mellan vårdpersonal och patienter, vilket var en förutsättning för att ge en god omvårdnad. Det var svårt för vårdpersonal som inte var specialiserade inom palliativ vård att kunna bemöta patienterna på ett tillfredsställande sätt. Patienterna upplevde att de fick en bättre vård av den specialiserade vårdpersonalen. Patienterna upplevde många olika känslor under sjukdomstiden. Frustration och maktlöshet för sjukdomen var vanliga upplevelser. Det var svårt för patienterna att släppa kontrollen över sin situation. Frustrationen upplevdes på grund av att de fick be vårdpersonalen om hjälp med de saker som de själva hade klarat av tidigare. Delaktighet i vården var en annan faktor som patienterna upplevde som viktig. De fick då vara med och bestämma över sin situation och sitt eget liv så långt det var möjligt.

Syftet med denna studie var att belysa vilka behov och önskemål som fanns hos anhöriga när deras närstående plötsligt avled samt vilka åtgärder sjuksköterskor kunde vidta för att tillgodose behoven hos anhöriga vid plötsliga dödsfall av närstående. Artiklarna i denna litteratur studie skulle vara vetenskapligt granskade och vara skrivna mellan åren 1993 och 2007. Urvalet begränsades till svensk och engelsk litteratur. Databaser som används var ELIN, Blackwell/Synergy, PubMed och EBSCO. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av en modifierad granskningsmall. Anledningen till att författarna valde detta ämne var att de upplevde det svårt att bemöta efterlevande. När anhöriga drabbades av ett plötsligt dödsfall kunde deras liv vändas upp och ner och bli kaotiskt. I denna situation var det ofta sjuksköterskor anhöriga mötte först. Det framkom i flera studier att anhöriga känner ett stort behov av närhet, kommunikation, stöd och komfort. Anhöriga ville ha sanningsenlig och noggrann information om närståendes död. Många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta anhöriga vid plötsliga dödsfall. Trots detta upplevde anhöriga att sjuksköterskor hade medkänsla och kunskap om den svåra krisen som drabbat dem. Sjuksköterskor gav information och lyssnade på anhöriga, detta bidrog till emotionellt stöd till anhöriga.

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare ser på behov och motivation i förhållande till elevers lärande, och att undersöka vad som sker när elever inte ser behovet av att lära sig saker som något viktigt. Utvecklingspsykologin har fungerat som utgångspunkt då vi behandlat våra frågeställningar. Uppgiften har också innefattat att ta reda på hur lärare arbetar för att främja motivationen hos sina eleverna. Vi har intervjuat sex lärare från grundskolan. En trend vi såg hos de äldre lärarna var att de upplevde att eleverna är mindre motiverade nu än tidigare. Den vanligaste förklaringen från lärarna var att eleverna har mycket att göra på fritiden, vilket de menar kan inverka negativt på skolarbetet. Något som också framkommit i intervjuerna är hur elever sällan inser behovet av att lära sig saker, vilket sänker motivationen. Vi har sett hur olika teoretiker ser på motivationsskapandet, och lyft fram resonemang om viljan att förstå sina elever och vikten av lärarens förväntningar kopplat till elevers prestationer. Genom ett bra bemötande, så kan sedan en god relation skapas som möjliggör för eleven att utvecklas och känna tillfredställelsen av att nå sina uppsatta mål.</p>

Bakgrund: Det är både psykiskt och fysiskt påfrestande när en närstående drabbas av en obotlig sjukdom. Anhöriga får ta allt mer ansvar för omvårdnaden av den sjuke vilket ger vårdpersonalen uppgiften att bekräfta och stötta dem för att klara av den förändrade livssituationen. Syfte: Att belysa anhörigas behov och upplevelser relaterat till dessa behov i palliativ vård. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökningarna utfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO vilket resulterade i elva kvalitetsgranskade artiklar. Resultat: Anhörigas behov samt upplevelser i palliativ vård beskrevs genom tre huvudkategorier vilka var information, stöd och tillgänglighet. Fem underkategorier togs fram, praktisk och medicinsk information, medicinskt och praktiskt stöd samt kommunikation. Resultatet visade att då behoven blev tillgodosedda upplevdes trygghet och delaktighet hos de anhöriga.                                                                                                          Slutsats: Inom palliativ vård är det betydelsefullt att vårdpersonalen ser till helheten kring de anhöriga för att kunna ge dem den information och stöd som de är i behov av samt för att få en hanterbar vardag. Trygghet i att vårdpersonalen fanns tillgänglig var en viktig aspekt i studien, vilket minimerade anhörigas oro.              Nyckelord: Pallativ vård, Anhöriga, Erfarenheter och Behov.

Bakgrund: Omvårdnad ska byggas på en holistisk och humanistiskt människosyn. Den palliativa omvårdnadens fokus ligger dessutom på patienters och anhörigas livskvalitet samt möjligheten till en värdig död. Eriksson (1987; 1994) beskriver vårdens uppgift som lindring av lidande och återställning av hälsa grundad i människan själv samt i dess interaktioner till andra människor och Gud. Syfte: Syftet var att beskriva andliga behov hos patienter inom palliativ omvårdnad. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningen resulterade i elva artiklar vars kvalitet granskades med hjälp av granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes i fyra steg och resulterade i fyra kategorier och åtta underkategorier. Resultat: Patienter inom palliativ omvårdnad visar andliga behov inom områdena Delaktighet, Livsperspektiv, Livsnjutning och Relation till en högre makt. Det framkom dessutom att dessa behov är av stor betydelse för patienterna, fram för allt för deras upplevelse av hopp och mening. Slutsats: God palliativ omvårdnad förutsätter tillgodoseende av andliga behov, vilket innebär att stödja och främja patienters relation till sig själv, till andra och till en högre makt.

Syftet med studien har varit att belysa vilka behov och mål som beskrivs och vilka åtgärder som föreslås för elever som har åtgärdsprogram för att nå sociala mål.   Studien har baserats på tjugo åtgärdsprogram med fokus på sociala mål. Dessa har samlats in från fyra olika F-9 skolor i två angränsande kommuner. Arbetet inbegriper en hermeneutisk ansats då det innebär att studera texter för att se vilken elev- och kunskapssyn som genom min tolkning framträder i dokumenten.   Åtgärdsprogrammen tolkades utifrån en social och en kunskapsmässig dimension i behovsbeskrivning, mål och åtgärder. Resultatet visar att det är vanligast med mål som relaterar till kunskapsutveckling vilket förekommer 69 gånger i jämförelse med sociala mål som förekommer 16 gånger. Fem åtgärdsprogram innehöll enbart sociala mål, fem åtgärdsprogram innehöll mål inriktade mot kunskapsutveckling och tio åtgärdsprogram innehöll både kunskaps- och sociala mål. De åtgärder som beskrivs i de tjugo insamlade åtgärdsprogrammen är 39 stycken på organisationsnivå, 45 stycken på gruppnivå och 80 stycken på individnivå. I de tjugo insamlade åtgärdsprogrammen är socioemotionella svårigheter den vanligaste orsaken till att åtgärdsprogram upprättas. Resultatet visade även att noteringar om hur, var eller när utvärdering skulle ske saknades helt i sju av åtgärdsprogrammen.   De teorier som ligger till grund för tolkningen av resultatet är främst Deweys (2004, 2009)princip om utbildning som en social process samt det kategoriska och relationella perspektivet (Asp-Onsjö, 2006; Emanuelsson, Persson och Rosenqvist, 2001; Persson, 2013; Isaksson, Lindqvist och Bergström, 2007).

Abstrakt: Att insjukna i hjärncancer drabbar hela familjen. Beroende på vart tumören är lokaliseraduppvisar patienten olika symtom bland annat i form av personlighetsförändringar. Närståendeupplever i sådana situationer ett behov av stöd och förståelse. Metoden som användes är enlitteraturstudie i form av granskning av vetenskapliga artiklar inom ett specifikt område.Litteratursökningen gjordes i databaser CINAHL och PubMed och artiklar valdes utifrån litteraturstudiens syfte: Belysa hur stöd upplevs av närstående när en anhörig drabbats avhjärncancer. Resultatet visar att närstående upplever att behovet av stöd fanns i att sjuksköterskankunde ge relevant information om sjukdomsförloppet och de medicinska delarna som skapade störresjälvkänsla hos närstående. Att få stöd i existentiella frågor samt en djup förståelse för attnärstående måste få ha kvar det som förgyller deras liv i form av intressen och behovet av att fåegentid utan skuldkänslor gentemot den sjuka patienten. Diskussionen visar att närstående uppleverbrist i det andliga stödet och att sjuksköterskans helhetssyn måste förbättras. Slutsats: Det är viktigtatt uppmärksamma närståendes behov och upplevelse av stöd för att sjuksköterskan ska kunna ha enhelhetssyn av patienten hon vårdar. I några sammanhang, bland annat inom det andliga bristersjuksköterskans kompetens, detta handlar om kulturella värderingar samt hur utbrett exempelvisreligion är i det landet patienten blir vårdad. För vidare utveckling är det därför viktigt att fånga uppnärståendes behov i ett tidigt skede för att kunna tillgodose behoven av stöd.

Denna uppsats syftade till att undersöka svenska elitfotbollsföreningars rekryteringsarbete och bedömning av egenskaper och förmågor hos spelare. Fyra av fem föreningar tillhörande högsta serien i svensk fotboll, Allsvenskan har medverkat medan en av de fem är en förening som för tillfället befinner sig i Division 1 men har stor erfarenhet av svensk elitfotboll. För att kunna svara på uppsatsen syfte valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Insamlingsmetoden av data för denna uppsats grundade sig i att få så utförliga svar som möjligt av respondenterna därför valdes semistrukturerade intervjumetod. Resultatet visar på att rekryteringsarbete är en vital del hos varje förening och att det är oerhört viktigt att göra en tydlig behovsanalys ihop med att vara noggrann i sitt researcharbete. Uppsatsen visar på att det finns en koppling mellan näringslivets angreppsätt vad gäller rekrytering som kan appliceras på fotbollsvärlden men även hur det de båda världarna skiljer sig åt. Det som skiljer dem åt är att inom näringslivet arbetar man mer strukturerat med hjälp av olika tester och intervjuer medan inom fotbollen så är referenstagande en vital del i en rekrytering tillsammans med noggrann scoutingprocess. Att göra en noga behovsanalys innan rekryteringsprocessen är något som de båda organisationerna lägger stor vikt vid.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur undervisningen i svenska som andraspråk ser ut för att gynna andraspråkselevers individuella språkutveckling. Detta undersöks genom en enkätundersökning, observationer, lärarintervjuer samt elevintervjuer. Resultaten visar att det är svårt för SVA-lärare att komma åt elevers olika förutsättningar och behov. Att individanpassa undervisningen är enklare i teorin än i praktiken menar lärarna. Studien visar att SVA-ämnet saknar resurser i form av pedagoger och tekniska hjälpmedel och har en svaghetsstämpel bland andra ämnen. Slutsatserna som dras är att det behövs mer resurser för att individanpassa undervisningen för att gynna andraspråkselevers språkutveckling.

Bakgrund: Afasi innebär en begränsad förmåga att förstå eller uttrycka sig språkligt. Afasin uppstår som ett resultat av en hjärnskada, ex. stroke. Kommunikationssvårigheterna skapar svårigheter i livet för de drabbade. En orsak anses vara bristande kunskap bland befolkningen, vilket kan skapa oförståelse för de drabbades situation och därmed påverka delaktigheten. Bristande delaktighet kan orsaka ohälsa. Därmed är det viktigt att ha kunskap om vad kommunikationssvårigheter kan innebära för den som drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa drabbade individers erfarenheter av att leva med afasi Metod: Studien baseras på tio kvalitativa originalartiklar och har genomförts med en induktiv ansats. En kvalitativ manifest innehållsanalys har använts. Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudkategorier med kommunikationsproblem som det övergripande temat. I resultatet framkom olika faktorer i samband med att leva med afasi, såsom rutiner och aktiviter, det sociala livet samt erfarenheter från sjukvården. Slutsats(er): Afasi påverkar livet på olika sätt och skapar flera konsekvenser för de som drabbas. Kunskap inom detta område är därmed viktigt för stödjandet av deras hälsoprocesser. Problematiken kring afasi är stor och behöver uppmärksammas. Mer forskning kring hur dessa individer upplever sin vardag samt vilka känslor de uttrycker bör därmed utföras för att kunna tillgodose deras individuella behov.