Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys. I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska. Det övervägande vanligaste sättet lärarna talar om eleven och arbetet kring eleven är ur ett psyko-medicinskt perspektiv där svårigheterna knyts till individen. Jag har också funnit att lärarna beskriver eleverna genom att tala om elevernas behov. Behoven kan vara av olika typ, såsom tid, relation, organisation, didaktik/metod och miljö, men de flesta kan knytas till individuella svårigheter. Lärarens engagemang och ansvar för eleven i skolan lyser igenom i mitt material. Lärarna beskriver hur relationen till eleven och deras fysiska närvaro är avgörande för hur eleven lyckas i skolan, därav kommer arbetets titel: Hinna med och räcka till. I skollagen (2010) kap 3 §7,  finns skrivningen om att eleven ska få det särskilda stödet i den grupp eleven tillhör. Lärarna talar om att de ser ett värde i att eleverna är i klassrummet. Avskiljning av elever i behov av särskilt stöd visar sig dock vara vanligt förekommande i lärarnas tal. Trots att lärarna säger att de vill arbeta för inkludering visar mina analyser att det mesta arbetet istället handlar om integrering då lärarnas perspektiv är att en del ska anpassas till en helhet istället för att helheten anpassas till delarna.

Litteraturstudiens syfte var att belysa andliga behov hos patienter i palliativt skede och sjuksköterskans roll kring behoven. En niostegsmodell inspirerad av Polit och Beck användes som metod för databearbetning. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo användes till litteratursökningen. Artiklar som framkom genomgick tre urval där de bland annat kvalitetsgranskades. Efter urvalen återstod 13 artiklar som låg till grund för reslutatet i litteraturstudien. Artiklarnas resultat sammanställdes med relevanta data och kategorierades utifrån syftet. Resultatet blev tvådelat där fem kategorier beskrev andliga behov: Finna styrka i tron på högre makter, Stimulans ger själsligt välmående, Få ett avslut, Interaktioner med andra och Hitta förhållnings-sätt till livet, döden och sjukdomen. Kategorierna för omvårdnadsinterventioner blev tre: Uppmärksamma behov, Vara medmänniska och Förmedla kontakt. Slutsatsen var att andliga behov är subjektiva och påverkas av många faktorer. Omvårdnadsinterventioner innefattar notering av behov och konkreta åtgärder.

Denna studie erbjuder en fördjupad kunskap om lärares syn på elevers förutsättningar till att vara delaktiga i undervisningen. Studien lyfter delaktighetsbegreppets komplexitet och försöker genom att undersöka lärares syn på delaktighet få fördjupad kunskap om elevers möjligheter och hinder att nå delaktighet i undervisningen. Studien tar avstamp i en delaktighetsmodell, grundad på Ulf Jansons forskning kring sex aspekter av delaktighet (Janson, 2005), för att, utifrån studiens resultat, förstå elevernas möjlighet till delaktighet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med nio speciallärare som är verksamma inom grundsärskolan med inriktning mot träningsskolan. Resultatet indikerar att förutsättningarna för eleverna inom grundsärskolan med inriktning mot träningsskolan att nå högre aspekter av delaktighet inte är så goda, men att de når full delaktighet vad gällande tillgänglighet, tillhörighet, engagemang, samhandling, autonomi och erkännande utifrån sina förutsättningar och behov. Eleverna är beroende av att personalen skapar förutsättningar för att eleverna skall vara och känna sig delaktig i sin lärmiljö. En viktig del är att eleverna skall få möjlighet att delta i ett socialt samspel med kompisar och skapa relationer och att personalen har en stor uppgift att möjliggöra delaktighet men att de samtidigt skall ta ett steg tillbaka så att eleverna kan utvecklas och skapa sin egen identitet.

Studiens syfte har varit att undersöka inkluderingen och exkluderingen av barn i behov av stöd på förskolan. Vi har även undersökt några verksamma pedagogers syn på barn i behov av stöd i verksamheten och hur de bemöter dessa. I början av arbetet har vi valt att introducera några av de problem som kan påträffas under barns tid på förskolan. Datainsamlingen har skett genom specialförskolor. Resultatet visade på att det finns stora skillnader men även likheter i arbetet med barn i behov av stöd. Studien visar på att det är pedagogernas synsätt och engagemang som har störst betydelse i arbetet med barn i behov av stöd.

Vid sjukdom i mag-tarmkanalen eller urinsystemet kan den drabbade patienten erhålla en tarmstomi, vilket kan ses som en räddande behandling. Samtidigt medför stomi påtagliga förändringar i livet. Det kan ge fysiska problem, så som gaser och hudproblem, men också psykiska följder, exempelvis depression och ångest. Lärandet är därför en central del då patienten får kunskap för att kunna fortsätta leva ett tillfredställande liv, trots stomi. Det är sjuksköterskans ansvar att bidra med information och undervisning på ett individanpassat sätt som genererar kunskap hos mottagaren. Syftet är därför att beskriva patienters upplevelse av att få och leva med stomi, med fokus på information och undervisning. En litteraturstudie valdes som metod där tio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, användes och analyserades i syfte att sammanställa forskningsresultat inom det aktuella området. Analysen mynnade ut i två kategorier: Kunskapsbehov och självständighet. Resultatet visar att kunskap hos patienten är nyckeln för att kunna acceptera och självständigt ta hand om stomin. Behovet av information och undervisning kvarstår även efter utskrivning från sjukhuset. Patienten behöver både fysiskt och psykiskt stöd, eftersom stomin påverkar hela människan. För att patienter ska kunna erhålla fullgod information och undervisning bör sjuksköterskan besitta kunskap om stomivård, samt om de problem som är specifika hos patienter med stomi.

Studien undersöker vilka verktyg svensklärare i årskurs 6 eftersöker för att underlätta den individanpassade undervisningen. Dessutom undersöks hur lärare redan arbetar med individanpassning i klassrummet samt hur de förhåller sig till läroplanen. Studien går in på begreppen individualisering och individanpassning samt individuella behov och redogör för en definition av dessa. Det sociokulturella perspektivet diskuteras utifrån dess inverkan på den befintliga läroplanen samt lärarnas sätt att arbeta. Fyra lärare i Uppsala kommun intervjuas, och dessa intervjuer analyseras i tre olika kategorier: Lärares nuvarande arbetssätt, från styrdokument till skolverksamhet samt lärares önskemål för en framgångsrik anpassad undervisning. Under samma rubriker presenteras också studiens resultat vilket kortfattat visar att individanpassning ser olika ut beroende på skola, lärare och elevernas behov. Individens och gruppens behov prioriteras och definieras olika beroende på situation och en individanpassad undervisning möter i dagsläget vissa svårigheter. För att hitta en lösning på dessa svårigheter uttrycker lärarna flera exempel på hjälpmedel som skulle underlätta deras individanpassning.

Shopping har genom tiderna alltid varit en kvinnlig syssla. Det var shoppingen som fick hemmafrun ut ur hemmet. Men tiderna förändras och i dag används shopping som en social aktivitet människor emellan. Dagens utbuds och informationsöverskott har lett till större förvirring bland konsumenterna. Ingen behöver själv längre söka upp informationen, den kommer till dig. Vilket har lett till att konsumenter idag ställer högre krav på de produkter de köper och är inte lika trogna varumärkena som förr. Det leder i sin tur till att butikerna för en allt hårdare kamp om kunderna.Faktorerna som påverkar en kvinna vid köpbeslut är många; vänner, idoler, tankar, känslor, butikslayout, reklam och säljare. Alla har de en betydande roll under den kvinnliga shoppingprocessen.Syftet med uppsatsen är att undersöka, beskriva och analysera hur en kvinna tänker under shoppingprocessen och om butikspersonal är medvetna om önskemålen.Undersökningen bygger dels på en enkät som, via det sociala nätverket Facebook, skickats ut till en grupp utvalda kvinnor i 18 till 50 års ålder, dels på intervjuer bland butikspersonal i Borås centrum.Slutsatsen vi kom fram till var, att en kvinnas egna tankar och drömbilden påverkar henne mest i shoppingprocessen. Vänner, butiksmiljö och säljare har inte lika stor inverkan som vi först trodde. Vänners och säljares hjälp ses mest som smakråd och avråd från dåliga impulsköp, men det ses alltid som just råd eftersom det ändå i slutändan är kvinnans egna tankar som leder till köpbeslutet.Butikerna är medvetna om att de bör tänka ur ett kundpersektiv, men det verkar inte som om alla verkligen kan eller gör det. Det kan röra sig om att plagg är svåra att nå och gångarna är för trånga. Vilket har en direkt påverkan på kunderna då ingen trivs med att känna sig instängd eller besvärad vid shopping / Program: Butikschefsutbildningen

<p>Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal ”stora”, sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lägga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka gränser evolutionen satt för behov för människans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, från evolutionsteori härledda, övergripande målen; överlevnad, fortplantning, socialt mål, lärande, att åstadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslås ett sätt att betrakta behov hierarkiskt där den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att ändra viktighetsgrad på behov genom inlärning och en hierarki baserat på kronologiska stadier ger en generell beskrivning. Dessutom beskrivs behov som kan bli viktigare än stadiebehoven vid specifika situationer (t.ex. överlevnadsbehov) och därigenom modifiera denna hierarki samt behov inriktat på något annat än individen själv vilka har potentialen att bli väldigt viktiga, t.o.m. viktigare än övriga behov.</p>

<p>Avsikten med uppsatsen var att undersöka arbetet med ensamkommande asylsökande barn i Östersunds kommun med inriktning på hur de verksamhetsaktiva uppfattar insatserna. Hur, menar de verksamhetsaktiva, har barnen mottagits, vilka är deras behov och hur har dessa behov tillgodosetts? Undersökningen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Studiens informantgrupp bestod av en områdesansvarig, en pedagog, en vägledare, en särskild förordnad vårdnadshavare och en fritidspedagog som alla var verksamma i arbetet med de ensamkommande asylsökande barnen. Ett viktigt resultat handlar om att de verksamhetsaktiva omdefinierat målgruppen och att de inte längre betraktar de ensamkommande flyktingbarnen som en extremt utsatt grupp. Denna omdefiniering tycks ha haft konsekvenser för hur verksamheten inriktats och bland annat för tillämpningen av den kontroversiella ansvarspedagogiken.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, antalet drabbade har ökat successivt. En livshotande sjukdom upplevdes som psykiskt och fysiskt påfrestande. Sjuksköterskan bör tillgodose den enskilde individens omvårdnadsbehov och så långt som möjligt lindra besvär.<strong> Syfte: </strong>Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer samt deras behov av omvårdnad. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts till ett resultat.<strong> Resultat: </strong>Resultatet presenterades i tre huvudkategorier som berörde upplevelser, hantering och omvårdnad ur ett patientperspektiv. En förändrad kropp medförde känslor av ensamhet och utanförskap. Hantering av situationen gav kvinnorna möjlighet att ta kontroll över livet. Behov från vårdgivare ansågs vara stöd och uppmuntran samt information. <strong>Diskussion: </strong>Sjukdomen förde med sig orkeslöshet och en förändrad självbild som ledde till en förändrad vardag. Behovet av information upplevdes som stort och bristande. <strong>Slutsats: </strong>Kvinnor diagnostiserade med bröstcancer hade ett stort behov av emotionellt och fysiskt stöd. Många upplevde sig missförstådda och ensamma i sin situation. Att behandla varje individ som unik och subjektifiera samt respektera individens behov och upplevelser ansågs viktiga. Behovet av information om biverkningar och behandling ansågs stort. Samt att få tala med kvinnor i samma situation visade gott resultat i kvinnornas psykiska välbefinnande.</p>