Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gå tillväga för att utvinna och värdera kunskap ifrån sitt befintliga informationssystem. Detta är en mycket viktig process då kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela världen. Utvinningen är viktig att effektivisera så att inte organisationer förlorar viktig kunskap när de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bättre system. Samtidigt är det viktigt att värdera ifall den utvunna kunskapen är relevant för organisationen. Ifall den inte är relevant så ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten.   För att undersöka detta problem så har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB. Resultatet ifrån denna studie blev två stycken matriser som förklarar hur en organisation ska gå till väga för att utvinna och värdera sin kunskap.

Sammanfattning Titel:             Företagsvärdering medfundamental analys - jämförande studie av två börsföretag   Nivå:             C- uppsatsi ämnet företagsekonomi   Författare:     ErikaCoyet & Wafaa Zbib   Handledare:   MarkkuPenttinen   Datum:         2011 – 01   Syfte: Syftet med studien är att genomen företagsvärdering på Sandvik AB och Atlas Copco AB fastställa om derasaktier är undervärderade på börsen mot för verkligt värde och om det äraktuellt ur lönsamhetssynpunkt att köpa någon utav aktierna eller eventuelltbåda två. Vidare är syftet att göra en jämförande studie av företagen utifrånföretagsvärderingen för att ytterligare visa på vad en fundamental analysspeglar för syfte och roll. De frågor som studien ämnar besvara är: Är Sandviksrespektive Atlas Copcos aktie undervärderad på börsen? Visar en fundamental analys annat intressant änundervärde på aktien? Finns det fortfarande olösta frågor efter enfundamental analys när vi tittar på aktievärde?   Detta val gjordes då investering i aktie känns som ettområde som växer och får ett allt större inflytande i vårt samhälle och hardärmed har kommit att bli ett alltmer viktigt område.   Metod: Studie tar sinutgångspunkt i denhermeneutiska kunskapsförankringen. Den undersökningsmetod som har genomsyratsi undersökningen är en blandning av den kvalitativa metoden och denkvantitativa. I första hand har relevant data sammanställt från respektiveföretags årsredovisningar och annat publicerat material om företagen. I andrahand är undersökningen även färgad av ett frågeformulär som har besvarats avutvalda aktieanalytiker. Frågeformuläret har utformats med hjälp avstandardiserade intervjuer som skickades via e-post. Dessa material tillsammansmed teori har sedan legat till grund för analys och resultat.   Resultat & slutsats: Det är de slutliga delarna i denfundamentala analysen, den så kallade finansiella analysen och värderingen som angeren akties undervärde på börsen, om det föreligger ett sådant. Den fundamentalaanalysen visade på att Sandviks respektive Atlas Copcos aktie inte ärundervärderad på börsen. Med hjälp av den strategiska analysen har en helbransch lyfts fram och dessutom har möjligheten att få en djupare inblick i de utvaldaföretagen erhållits. Slutsatsen är därför att den fundamentala analysen visarpå mycket mer användbar information än bara undervärde på aktien. Den fundamentala analysen förespråkas framförden tekniska analysen men den kan trots det inte ge svar på allt. Det anses tillexempel finnas olösta frågor kvar efter en fundamental analys sedan det framkommitatt man inom den fundamentala analysen tenderar att undervärdera aktiemarknadensbetydelse.     Förslag till fortsatt forskning: Utföra en fundamental analys på ett företag. Utföra en fundamental analys på två onoteradeföretag eller ett börsnoterat och ett onoterat. Studie har också uppvisat att det finns publikabolag, vilka trots namnet inte är noterade vilket också skulle vara intressantatt studera vidare kring, varför det förhåller sig så? Detskulle även vara intressant att i en vidare studie titta på problemet urett företagsperspektiv då det vid ett företagsköp fordras att beakta så mycketmer än om det endast avses att investera i aktier.   Uppsatsens bidrag: Att genomstudien lämna ett bidrag som visar på att säkerheten till en bra placering inteendast ligger i lättillgänglig börsinformation så som nyckeltalen, utan attsäkerheten ligger i bakgrunden till att nyckeltalen ser ut som de gör.   Nyckelord: Företagsvärdering, Börsnoteratföretag, Fundamental analys, Jämförande värdering, Nyckeltal

No description available.

Sammanfattning   Titel: Värderingsproblematik vid finansiella instrument: En studie ur revisorns perspektiv. Författare: David Carlsson & Per-Johan Elert Handledare: Andreas Jansson Kurs: Civilekonomuppsats 30 HP, VT 2011 Seminariedatum: 31 maj Nyckelord: Revision, finansiella instrument, utan marknadsvärde, värdering.    Syfte: Vårt syfte är att belysa och skapa en förståelse för de problem som revisorerna själva anser finns vid värderingsprocessen av finansiella instrument. Vår ambition är att få fram nya aspekter på vad revisorerna anser vara svårt utöver det som litteraturen kring svårbedömda tillgångar tar upp.   Metod: Vårt syfte är inte att göra några statistiska generaliseringar utan vi vill få fram vad revisorerna själva upplever vara svårt och fånga nyanserna bakom dessa svar. Därför kommer vi att i huvudsak använda oss av en deduktiv ansats med inslag av induktion.   Teori: Teorikapitlet är uppdelat i fyra olika teman identifierade utifrån hur revisions- värderingsprocessen går till. Inom dessa teman har vi sedan tagit fram åtta stycken problemantaganden.   Empirisk metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom ett subjektivt urval genomfört semi-strukturerade intervjuer med nio respondenter. Syftet med intervjun var att se om våra problemantaganden stämde in med respondenternas åsikter samt att få fram nya problem som upplevs av respondenterna.   Slutsats: Revisorer ställs inför en hel del problem i revisionsprocessen av finansiella instrument. De upplever det svårt att avgöra vad som är rätt eller fel. En revisor måste vara väldigt specialiserad för att kunna sätta sig in i de värderingsmodeller som används varvid det snarare är regel än undantag att en värderingsexpert används. Redovisningen och regelverken är den nya problematiska aspekten som framkom under intervjuerna.

Enligt Förskolans läroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte värderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ändå värderingar och kontroller på barnet som individ. I förskolan uppmärksammas värderingsdilemmat främst inför utvecklingssamtalen. För att inte värdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i ämnet som kan stärka oss och andra förskollärare i yrkesrollen.   Vi har valt att göra en deskriptiv studie med åtta intervjuade förskollärare där vårt syfte är att beskriva och analysera deras syn på, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska också studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte värdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet.   Resultaten som framkommit är olika syn på syftet med utvecklingssamtalet och därmed olika syn på vilket tidsperspektiv som främst ska belysas på samtalet. Studiens resultat visar också att förskollärarna blandar nya och gamla synsätt på barnet. Detta synsätt påverkar i sin tur synen på utvecklingssamtalet och värderingar av barnet som individ. Det har också uttryckts att värderingsproblemet mest ses som ett verbalt och skriftligt problem och inte som en inbjudan till diskussion och reflektion över förskollärarens barnsyn.

<p>Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gå tillväga för att utvinna och värdera kunskap ifrån sitt befintliga informationssystem. Detta är en mycket viktig process då kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela världen. Utvinningen är viktig att effektivisera så att inte organisationer förlorar viktig kunskap när de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bättre system. Samtidigt är det viktigt att värdera ifall den utvunna kunskapen är relevant för organisationen. Ifall den inte är relevant så ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten.</p><p> </p><p>För att undersöka detta problem så har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB. Resultatet ifrån denna studie blev två stycken matriser som förklarar hur en organisation ska gå till väga för att utvinna och värdera sin kunskap.</p>

<p>Högskolan i</p><p>Jönköping</p><p>Högskolan för</p><p>lärande och kommunikation</p><p>D-uppats</p><p>Lärande 91-120 hp.</p><p>Abstract</p><p>Anna Jakobsson & Catarina Markus</p><p>Lära genom portfolio – men vad?</p><p>– En kvalitativ studie om några elevers lärande med portfolio som redskap och metod</p><p>År: 2008 Antal sidor: 47</p><p>I föreliggande studie är huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lärande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jämförs skillnader och likheter av uppfattningar.</p><p>Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebära. Forskning kring reflektion, metakognition, värdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.</p><p>Studiens teoretiska utgångspunkt är den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har använts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i år 5- 6, samt fem pedagoger.</p><p>Resultatet visar på kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lärande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete. Detta redovisas i fem kategorier: att lära sig reflektera, att lära sig värdera, att lära sig ta ansvar, att lära sig strukturera och personlig utveckling. Skillnader och likheter i uppfattningar mellan elever och pedagoger, elever och elever samt pedagoger och pedagoger belyses i en avslutande jämförelse i resultatdelen.</p><p>Diskussionen följer upp resultatet och tar i ett vidare perspektiv upp tankar kring bland annat reflektion och kunskapsvärdering. Vidare diskuteras förhållningssätt kontra metod, portfolions utformning och tidsaspekt. i förhållande till denna.</p><p>Sökord: portfolio, reflektion, metakognition, värdering, bedömning</p><p>Postadress:</p><p>Högskolan för lärande och Kommunikation</p><p>Gjuterigatan 5 Box 1026, 551 11 Jönköping</p><p>Phone: 036-101000</p>

<p>Enligt Förskolans läroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte värderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ändå värderingar och kontroller på barnet som individ. I förskolan uppmärksammas värderingsdilemmat främst inför utvecklingssamtalen. För att inte värdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i ämnet som kan stärka oss och andra förskollärare i yrkesrollen.</p><p> </p><p>Vi har valt att göra en deskriptiv studie med åtta intervjuade förskollärare där vårt syfte är att beskriva och analysera deras syn på, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska också studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte värdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet.</p><p> </p><p>Resultaten som framkommit är olika syn på syftet med utvecklingssamtalet och därmed olika syn på vilket tidsperspektiv som främst ska belysas på samtalet. Studiens resultat visar också att förskollärarna blandar nya och gamla synsätt på barnet. Detta synsätt påverkar i sin tur synen på utvecklingssamtalet och värderingar av barnet som individ. Det har också uttryckts att värderingsproblemet mest ses som ett verbalt och skriftligt problem och inte som en inbjudan till diskussion och reflektion över förskollärarens barnsyn.</p>

There are various value-influencing factors that have various effects on the value of a cooperative flat for buyers. What generates value is individual and different from buyer to buyer, but also between buyers and real-estate agents. Consequently, the real-estate agents who perform valuations can make incorrect estimates of a residential value. Therefore, it is important to examine which factors are important for buyers to prevent incorrect valuations. To find out which these factors are and which of them that are the most important for potential buyers, previous research has been done in larger cities in both Sweden and other countries. However, no previous research on how much impact these factors have on a cooperative flats value in smaller towns in Sweden has been done. Smaller towns are important parts of the real estate market. Research based on smaller towns could be analyzed together with research performed in larger cities. This would, regardless of if there are differences between larger or smaller cities or not, lead to more correct valuations by real-estate agents. This paper examines which factors that are most important for buyers in the purchase of cooperative flats in smaller towns. This research can be seen as a complement to previous research about valuation and value-influencing factors. A quantitative method was used with certain qualitative elements. The qualitative element consisted of an interview with a real-estate agent and the quantitative part was then based on the results of that interview in the form of a survey. The survey was conducted in two smaller towns, Ludvika and Kristinehamn, where 75 respondents participated in each city. The result was determined by examination of the average value of every value-influencing factor. An analysis of the results was performed with help of the theory. The theory mainly consists of a description of the real-estate market and various value-influencing factors such as the number of square meters. The conclusions drawn by the study was that monthly fee (rent), the tenantowners´ association's finances, the purchase price, balcony/patio, parking spot and a well-planned layout were important factors among the respondents. When these factors are the ones buyers value the most, they also increase buyers’ willingness to pay. Consequently, when evaluating cooperative flats, a higher price could be estimated if the described factors were met. / Det finns olika värdepåverkande faktorer som har olika stor påverkan på en bostadsrätts värde för köpare. Vad som genererar värde är individuellt och kan skilja sig mellan olika köpare men också mellan köpare och fastighetsmäklare. Av den anledningen kan fastighetsmäklare som i sitt yrke utför värderingar göra felaktiga uppskattningar av en bostads värde. Därför är det viktigt att undersöka vilka faktorer som för köpare är de viktigaste för att undvika att felaktiga värderingar utförs. För att ta reda på vilka dessa är och vilka av dem som är viktigast har tidigare forskning genomförts i större städer i både Sverige och andra länder. Det saknas dock tidigare forskning om dessa faktorer och hur stor påverkan de har på en bostadsrätts värde i småstäder i Sverige. Småstäder utgör en viktig del av fastighetsmarknaden. Forskning som utförts i småstäder skulle kunna sammanläsas med övrig forskning från större städer. Detta skulle oavsett om det finns skillnader mellan större och mindre städer eller ej leda till att mer korrekta värderingar skulle kunna utföras av fastighetsmäklare. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som är viktigast för köpare vid köp av bostadsrätter i småstäder. Forskningen kan ses som ett komplement till tidigare forskning inom fastighetsvärdering och värdepåverkande faktorer. En kvantitativ metod användes med visst kvalitativt inslag. Det kvalitativa inslaget bestod av en intervju med en fastighetsmäklare som den kvantitativa enkätundersökningen sedan baserades på. Undersökningen utfördes i småstäderna Ludvika och Kristinehamn där 75 respondenter deltog i vardera stad, totalt 150 stycken. Resultatet fastställdes genom att varje värdepåverkande faktors medelvärde granskades. En diskussion av resultatet utfördes med hjälp av teori. Teorin består främst av en beskrivning av fastighetsmarknaden och olika värdepåverkande faktorer som kan vara till exempel antal kvadratmeter, bostadens läge och dess skick. Slutsatser som kunde dras av resultatet var att månadsavgiften (hyran), bostadsrättsföreningens ekonomi, inköpspriset, balkong/uteplats, parkeringsplats och välplanerad planlösning var viktigast för respondenterna. Då dessa faktorer är de som köpare värderar högst ökar med största sannolikhet deras betalningsvilja om dessa faktorer finns. Därmed kan vid värdering av bostadsrätter ett högre pris uppskattas om de beskriva faktorerna är uppfyllda.

Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag är skyldiga att tillämpa. Även onoterade kan välja att använda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvång. Detta utgör ett stort steg i den pågående harmoniseringsprocess som tog sin början på 1960-talet, vars syfte är att skapa ett gemensamt redovisningsspråk. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgångar skall värderas, dvs. till anskaffningsvärde eller till verkligt värde. IASB rekommenderar att förvaltningsfastigheter skall värderas till verkligt värde, varför författarna med denna undersökning avser att belysa vilka konsekvenser införandet av den nya standarden får för fastighetsbolagen. Uppsatsens forskningsfråga lyder således: Vilka konsekvenser har införandet av IFRS/IAS fått för de fastighetsbolag i Sverige som tillämpar standarden? Uppsatsens syfte är att utifrån fallstudier analysera vilka konsekvenser den nya redovisningsstandarden IAS 40 får för de svenska fastighetsbolagens redovisning. Detta genom att belysa de effekter som uppstått vid bytet av redovisningsstandard för de undersökta företagens balans- och resultaträkning, samt hur respondenterna har upplevt dessa. Författarna har valt att avgränsa sig genom att utgå ifrån ett företagsperspektiv samtidigt som undersökningen endast behandlar fastighetsbolag på den svenska marknaden. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod, där primärdata har insamlats genom intervjuer med representanter från de undersökta företagen samt en revisor. Undersökningens slutsats är att implementerandet av den nya standarden fått betydande konsekvenser för de undersökta företagens resultat- och balansräkning. Standarden har medfört en ökad jämförbarhet företagen emellan, på grund av skiftet av värderingsprincip. Verkligt värde kan dock inte klassas som verkligt i praktiken. Undersökningen visar även på att införandet av en internationell standard kan medföra problem på lokal nivå. Eftersom undersökningen utgår ifrån ett företagsperspektiv är det av intresse att undersöka hur fastighetsbolagens intressenter uppfattar införandet av IFRS/IAS standarden och värdering till verkligt värde. Det är även av stort intresse att studera fastighetsbolag som tillämpar verkligt värde som värderingsmetod över en fullständig konjunkturcykel.