<p>Aktier var utan tvekan 1900-talets bästa sparform. En stor del i detta hade dock de kraftiga uppgångarna på aktiemarknaden under 1980- och 1990-talen. Dessa decennier var i särklass de två bästa årtiondena på den svenska aktiemarknaden under 1900-talet. Utvecklingen på den reala sidan av ekonomin uppvisade inte alls samma imponerande utveckling som den på aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara den kraftiga börsuppgången som ägde rum i Sverige under 1980- och 1990-talen. Uppsatsen har även i syfte att öka förståelsen för aktiemarknaden som annars allmänt sett brukar uppfattas som något svårbegriplig. Det finns flera olika orsaker till den enorma utvecklingen på den svenska aktiemarknaden under 1980- och 1990-talen. Den främsta orsaken var att intresset för svenska aktier ökade enormt under perioden, både från inhemska och utländska investerare och stora mängder kapital strömmade till börsen. Även kapitalandelen i BNP ökade under framför allt 1980-talet vilket för gynnsamt för kursutvecklingen. De svenska exportföretagen uppvisade en mycket hög lönsamhet under perioden vilket ytterligare drev upp aktiekurserna, framför allt på grund av den amerikanska ekonomins starka tillväxt. Även snedfördelningen av generalindex med ett fåtal företag i dominerande ställning bidrog till börsuppgången. Även vissa psykologiska faktorer inverkade positivt på utvecklingen på aktiemarknaden, framför allt i slutet av 1990-talet. Den höga värderingen i slutet av 1990-talet berodde på en kombination av lägre avkastningskrav och en tro om högre framtida vinsttillväxt.</p>

<p>Miljöarbetet inom svenskt näringsliv har under det senaste decenniet kommit att handla om miljöledningssystem och främst då om den internationella standarden ISO 14001. Syftet med miljöledningssystem är att ge ett strukturerat arbetssätt som leder till ständig förbättring och ökar företags potential att nå miljöförbättringar. Den centrala delen inom ISO 14001 är identifiering och värdering av miljöaspekter. Genom att värdera miljöaspekterna fastställs vilka aspekter som är betydande miljöaspekter och vilka företag bör arbeta med i sitt miljöprogram. SSAB Oxelösund AB certifierades enligt ISO 14001 år 2004. Därefter har det skett stora förändringar gällande företagets verksamhet och organisationsstruktur. Syftet med denna uppsats är att, i form av en fallstudie, uppdatera och värdera större delen av företagets miljöaspekter så att de blir aktuella för dagens verksamhet. Uppdateringen har möjliggjort en utvärdering av den miljönytta som ISO 14001 har givit företaget i form av förändrade miljöaspekter under en bestämd tidsperiod. Uppsatsen har även studerat hur ett miljöledningssystem kan effektiviseras.</p><p>Den övergripande slutsatsen är att det inom ett företag som styrs av affärsintressen och som har ökat sin produktion kan redovisa förbättrad miljöprestanda. Dock kan en ökad produktion medföra att produktionsrelaterade miljöaspekter ökar i kvantitet, något som är svårt att påverka. Företaget har genomfört förändringar i sin organisationsstruktur vilket har påverkat miljöledningssystemet negativt då de anställda inte haft tillräcklig kunskap om hur systemet skall anpassas efter den nya strukturen. Organisationsförändringarna har även medfört vissa svårigheter gällande möjligheten att utvärdera den miljönytta som ISO 14001 har givit. För att kunna effektivisera ett miljöledningssystem finns det ett flertal möjligheter. Viktigast enligt denna uppsats är att företagen investerar i att förändra de anställdas attityd kring miljöledningssystem. Något som kan åtgärdas genom att årligen informera, underhålla och aktualisera deras miljökunskap, förståelsen för dagens miljöproblem samt kunskapen om miljöledningssystem. Vad gäller den framtida utvecklingen av miljöledningssystem bör mer forskning bedrivas kring hur miljöledningssystem kan anpassas till förändringar i organisation samt hur miljöledningssystem på bästa sätt kan integreras i företags övriga system och överföras till en rutin i den dagliga verksamheten.</p>

<p>Värdering av fastigheter och analyser av avkastningsfastigheter har en nära koppling. Både ekonomisk och teknisk information om fastigheterna ger underlag för värdering. Eftersom olika människor och företag har olika preferenser har de även också olika krav på fastigheters skick, standard och framför allt avkastning. Då det även finns oberoende värderingsföretag kan dessa ge en opartisk värdering som kan anses gälla generellt för samtliga intressenter. Hur</p><p>denna värdering går till kan vara intressant att undersöka då den sker utan några kopplingar till intressenternas syften med fastigheten.</p><p>Då denna uppsats har en företagsekonomisk vinkling ligger fokus på just hur</p><p>industrifastigheter och kommersiella fastigheter värderas. Vilka faktorer som är viktiga och av betydelse för denna typ av fastigheters värde ämnas undersökas.</p>

<p> </p><p><p><p>Syfte: Sponsring blir allt viktigare för de ideella föreningarnas ekonomi eftersom stödet från den offentliga sektorn minskar. För att sponsringen ska vara avdragsgill för sponsorerna krävs att värdet av de motprestationer som de erhåller ska motsvara värdet av bidraget. Vi vill med uppsatsen belysa hur värderingen görs samt skapa en förståelse för de olika förutsättningar som råder för de små sponsorerna och sponsortagarna i jämförelse med de som arbetar med kommersiell sponsring.</p><p>Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod. Vårt empiriska material samlar vi in genom att genomföra sex stycken intervjuer med personer som på ett eller annat sätt jobbar med sponsring antingen på kommersiell- eller den goda samhällsmedborgarens nivå. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur som bland annat är hämtad från artiklar, broschyrer och böcker som på ett eller annat sätt tar upp hur företag och ideella föreningar värderar motprestationen vid sponsring. Slutligen ställer vi vår empiri mot den teori som återfinns i den teoretiska referensramen och utifrån de gör vi våra reflektioner och drar vi våra slutsatser.</p></p><p><p>Resultat & slutsats: Vi har genom arbetet kommit fram till att det inom den kommersiella sponsringen är relativt lätt att värdera motprestationerna till marknadsmässiga priser samt att de som arbetar med den har detta som sin profession. Medan det inom sponsringen hos de mindre föreningarna och företagen kan vara svårt att fastställa detta värde och den här typen av sponsring handlar ofta om en önskan att vara en god samhällsmedborgare. Mindre idrotter har färre åskådare och även mindre mediebevakning vilket innebär en minskad synlighet och därmed lägre värde på de motprestationer som de kan erbjuda.</p>Förslag till fortsatt forskning: Vi har under arbetets gång kommit på några frågeställningar som kan vara intressant att titta närmare på;<p> Var går gränsen mellan sponsring och välgörenhet?</p><p> När kan sponsringen uppfattas som muta eller bestickning?</p><p> Skulle undersökningen få samma resultat om man tittar på motprestationer vid kultur eller humansponsring?</p><p> Om undersökningen genomförs med en mellanstor sponsortagare och sponsor, hur skulle deras värderingar av motprestationer se ut?</p>Uppsatsens bidrag: Vi tror att vår uppsats behandlar ett ämne som flera berörs av, inte bara företag och föreningara utan även de som jobbar med ekonomi i olika former. Vi väcker ett intresse hos dem vi talar med genom vår frågeställning och ett flertal vill ta del av uppsatsen när den är klar.<p>Nyckelord: värdering av motprestation, sponsring, sponsorer, sponsortagare och synlighet.</p></p></p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att belysa hur 4 olika företag ser på miljöinvesteringar, samt vad som påverkar valet av dessa ur en företagsekonomisk synvinkel. Vi vill också ta reda på vilka investeringar som görs för att utveckla miljöarbetet på företaget samt vilka faktorer som påverkar valet av investeringar för miljön. Slutligen vill vi veta om dessa miljöinvesteringar kan beräknas företagsekonomiskt.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har antagit ett företagsekonomiskt metodsynsätt i aktörsynsättet, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen. Litteratur i form av böcker och forskningsartiklar har samlats in via högskolebiblioteket i Gävle. En del material har insamlats via internet. Empiriskt material har insamlats genom intervjuer med representanter för de studerade företagen. Vi har sedan gjort vår tolkning av det insamlade materialet och kommit fram till ett antal slutsatser som presenteras sist i arbetet.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det är otydligt vad som är en miljöinvestering i företagens miljöarbete. Alla företag jobbar dock kontinuerligt med att minska miljöpåverkan. I hur stor omfattning varierar beroende på typ av verksamhet och företagsstorlek. Historiskt har främst lagkrav påverkat valet av miljöinvesteringar. En övergång sker mot att tillgodose kundernas krav i större utsträckning. Miljöinvesteringar anses svåra att beräkna i företagsekonomiska kalkyler. Istället ses de ofta som långsiktiga strategiska beslut.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> En fördjupning inom ett enskilt större företag i form av en fallstudie skulle vara intressant. Främst för att reda ut hur miljöinvesteringar hanteras inom alla nivåer av en verksamhet. Ett försök till att värdera ett enskilt företags miljöinvesteringar i monetära termer skulle också vara intressant och bidra till forskningen på området.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Vår förhoppning är att studien ska bidra till att belysa att företag fortfarande har mycket kvar att arbeta med när det gäller hur miljöinvesteringar ska värderas och hanteras. Det är en stor skillnad på hur miljöinvesteringar värderas och hanteras i teorin jämfört med hur företagen gör i verkligheten. </p><p><strong> </strong></p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att författarna vill belysa den problematik som fastighetsvärdering av flerbostadsfastigheter medför ur ett privatinvesterarperspektiv. Vi vill dessutom undersöka relevansen i den teori som finns på området.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod. Genom intervjuer av personer verksamma i fastighetsbranschen samt en observation av en fastighetsvärdering så har det empiriska materialet samlats in. Det empiriska materialet har sedan analyserats gentemot den etablerade teori som finns på området och renderat vår slutsats.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Den problematik som författarna identifierat hos värderingsförfarandet av flerbostadsfastigheter är de godtyckliga moment som värderingsutlåtandet bygger på. För en privatinvesterare innebär detta ett bekymmer då en fastighetsinvestering ej sällan medför en väsentlig utgift och risk. Värderingar av fastigheter är således mer intressant som ett formellt instrument vid juridiska processer eller kreditbedömningar. Det identifieras tre faktorer som är mest intressant för en privatinvesterare vid fastighetsvärdering. Dessa tre faktorer är läget, fastighetens tekniska status samt fastighetens förutsättningar att skapa nya mervärden för fastighetsägaren. Den teori som finns på området är väl förankrad i den praktik av fastighetsvärdering som utövas av fastighetsvärderare.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Under arbetets gång så fick vi kännedom om att värdering av flerbostadsfastigheter ansågs mindre komplicerade att värdera än industrifastigheter och skogsfastigheter. Det skulle således kunna vara aktuellt att forska i värderingen av dessa typer av fastigheter sett ur ett privatinvesterarperspektiv. Det skulle även vara intressant att undersöka vilken direktavkastning som privata fastighetsägare har på olika orter gentemot publika fastighetsbolag.  </p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Studien visar på att fastighetsvärdering är komplext och föränderligt. Vår förhoppning är att uppsatsen har bidragit till att få en djupare insyn i värderingsförfarandet och vara till nytta för privatpersoner som funderar på att investera i fastigheter.</p>

<p>Kina har blivit ett finansiellt centrum i världen då stora som små investerare ser potentialen av ett land med hög ekonomisk tillväxt och investeringsalternativ med stora vinstmöjligheter. Vi har värderat de åtta största bankerna i Kina och jämfört med de åtta största bankerna i EU. Detta eftersom bankerna i Kina står för nära 50 procent av värdet av Hong Kong Stock Exchange (HKEx). Vi har använt oss av beta-värdena och avkastningskraven på respektive</p><p>bank för att kunna värdera samtliga banker i vår undersökning. Med dessa resultat från värderingen har vi kunnat analysera och hitta svar på vår frågeställning. Betavärdet som räknades ut visar på ett värde klart under ett för de Kinesiska bankerna men bankerna i EU hamnar omkring ett. Det beräknade CAPM-värdet för både Kina och EU hamnar nära varandra, men värderingen har gett en skillnad på nära åtta procent mellan bankerna i Kina och EU. Vi har utifrån våra uträknade beta-värden, CAPM och värderingarna av bankerna kommit fram till att de undersökta bankerna i Kina är något övervärderade, ungefär sex procent jämfört med EU:s banker som ligger på nästan två procent undervärderade. Då börsen i Kina har haft extremt hög kursutveckling de senaste åren tror vi att det kommer att avta. Antingen successivt eller med ett kraftigt ras som om en bubbla spricker. Med svårigheterna att sätta sig in i bankernas redovisning och kredithantering medför detta också att bankerna har en högre riskbild än vad verkligheten visar. Vi menar därför att risken med att investera i kinesiska bankaktier är högre jämfört med EU och att en finansiell bubbla med stor sannolikhet kan vara på väg i Kina. Detta kan leda till att många investerare hämtar hem sina vinster och lämnar en orolig marknad bakom sig.</p> / <p>The Peoples Republic of China have become one of the world’s financial centers, when both big and small investors see potential in a country with high economical growth and the investments can give big profits. We have valuated the eight largest banks in China and compared them to the eight largest banks in EU. This has been studied because the banks stand for almost 50 percent of the value of the Hong Kong Stock Exchange (HKEx). This study has been chosen because it is an interesting subject and a topic that is We have from our calculations of beta, CAPM and the valuations of the banks come to the conclusion that the banks we looked in to in China are a bit overvaluated. The Stock Exchanges in China have had extremely high growth the last years, which we think will calm down. Either gradually or really fast as when a bubble explodes. One difficult issue with valuation of banks is that it is hard to find out whether their loans are reliable or not, and that gives the banks a higher risk then the reality shows. Therefore we conclude that the risk to invest in bank shares in China is higher than to invest the money in bank shares in EU, and with great possibility a financial bubble is on its way to explode in China. This can lead to a lot of investors trying to collect their profits and leave a turbulent market behind them.</p>

<p>1 January 2005 came the new reconstructed version of IAS 40. It came to compensate the earlier ÅRL and FAR who was applied within the European Union. These new standards came to be called as IAS/IFRS. The standards’ are supposed to make sure that the differences between the different countries won’t be so split. The users of these standards are companies who are listed on the stock market in EU.</p><p>Further on can be mentioned that in this article the focus is layed on the standard IAS 40, who manages how the administration real estates is presented in the companies’ management accounting.</p><p>The purpose with this article is to find out why different companies choose to value their</p><p>real estates to real value respectively to acquired value, how the auditors way to present is effected and which effects it has brought on the earlier account.</p><p>The possibility of valueing to real value has however brought some complications, but still are these complications accepted at the time as the standard in its interity succeeded to evolve the companies’ account to the right way.</p><p>To test our earlier designed hypothesies we have combined partly qualitative and partly quantitative approaches. The qualitative information is brought from the interviews with different authorized auditors from five of the largest accountingfirms. Further noticed is that an interview has also been made with Ulf Nyqvist who is the MD at Botkyrka Byggen.</p><p>The quantitative data has instead been received by the annual accounts from ten different real estate companies, and the article is written on the basis of a deductive approach with different methods as a staring point.</p><p>On the basis of the investigation we have finally reached a result that says that the standard in its entirety has leaded to a positive development of the companies account. The auditors that have an experience from the both methods mean that the standard should live at the time as it has led to an increased possibility of comparability between the companies. This is of big value for the ones who are interested on the market.</p> / <p>Den 1 januari 2005 kom den nya omarbetade versionen IAS 40. Denna kom att ersätta den tidigare ÅRL och FAR som då tillämpades inom Europeiska Unionen. Dessa nya standarder kom att kallas för IAS/IFRS. Standarderna ska se till att olikheterna som fanns mellan de olika ländernas redovisning inte skulle bli så kluven. Användarna av dessa standarder är börsnoterade företag som finns inom EU.</p><p>Vidare kan sägas att i denna uppsats har fokus lagts på standarden IAS 40, som då behandlar huruvida förvaltningsfastigheter redovisas inom företagens koncernredovisning.</p><p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför olika bolag väljer att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde respektive anskaffningsvärde, hur revisorns sätt att redovisa har påverkats samt vilka effekter som den medfört på tidigare redovisning. Möjligheten att nu värdera till verkligt värde har dock medfört en del komplikationer, men ändå har dessa komplikationer accepterats då standarden i sin helhet lyckats utveckla företagens redovisning åt rätt håll.</p><p>För att testa våra tidigare utformade hypoteser har vi kombinerat dels kvalitativa och dels kvantitativa ansatser. Den kvalitativa informationen har hämtats utifrån intervjuer med olika auktoriserade revisorer från fem av de största revisionsbolagen. Vidare kan påpekas att det även har utförts en intervju med Ulf Nyqvist som är nuvarande VD på Botkyrka Byggen.</p><p>Den kvantitativa datan har istället erhållits från årsredovisningar från tio olika fastighetsbolag, uppsatsen har skrivits utifrån en deduktiv ansats med metodtriangulering som utgångspunkt.</p><p>Utifrån undersökningen har vi slutligen kommit fram till ett resultat som visar att standarden i sin helhet lett till en positiv utveckling av företagens redovisning. Revisorerna som då har erfarenheter utav både metoderna, menar att standarden bör fortleva då den lett till ökad jämförbarhet av bolagen. Detta är av värde både för intressenter och för andra på marknaden.</p>

<p>Leverage buyout’s is an opportunity for companies, who can strengthen its market position by expanding its operations, and it add’s value to the company. At every LBO, copmanies make different values of the target company to finally come upp to a final bid. The final bid may in many cases be made of a surplus value, which is the differens between the value of the net-assets and the final bid. This we call goodwill and it has been a target in many discussions. Goodwill is valued by a subjective judgment about how much you think the comapny will be able to generate in future synergies by a purchase of the target company. Today, there is no limit on how much goodwill company may disclose, which makes goodwill affect business in a more cunstructive way.</p><p><strong>Problem:</strong> "How much of a company's total assets consist of goodwill, and how will the company be affected if you take away the goodwill as an asset"?<strong> </strong></p><p><strong>Purpose:</strong> The study aims to provide insight and understanding of goodwill. From different perspectives goodwill will be studied and described, about how this intangible asset affects companies.<strong> </strong></p><p><strong>Method:</strong> A comparative study has been carried out, where only written sources, secondary data have been used. A quantitative method has been chosen. The study aims to study and analyze the accounts from 15 different annual reports from 2007, and five of these more detailed. It’s the information from the annual reports that are the backbone of the study.<strong> </strong></p><p><strong>Conclusions:</strong> Risk measure, goodwill/equity, we believe show when a company should, write down the goodwill or increase equity. All the company's solvency affected dramatically when goodwill is eliminated, the majority of buisnesses lands on a negative equity ratio, which among other things makes outside founding diffucult. If campanies want the shareholders well and make accurate downs, even if it affect the outcome, a higher return on equity is a more legitimate measure and preferred.</p>

<p> </p><p>Det finns många metoder att ta till för att värdera ett företag. Teoretiskt sätt bör många av de etablerade metoderna ge snarlika resultat, men i praktiken kan resultaten skilja sig åt av den anledningen att olika metoder tar olika faktorer i beaktning. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att värdera ett företag med två olika metoder och använda börsvärdet som bedömningsgrund för resultaten. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats genom att studera befintlig litteratur och forskning om ämnet för att sedan appliceras på verkliga företag och därmed utvärdera dessa. Teorin som studerades i litteraturen behandlar fria kassaflöden samt residualvinster vilket används som bas för företagsvärderingarna. Sekundärdatan som krävdes för undersökningen skall kunna genomföras är hämtad från företagens egna årsredovisningar som är publicerade på respektive hemsida.</p><p> </p>