I denna rapport har vi valt att kritiskt granska fastighetsvärderingar på en illikvid marknad. Dels i fråga om metodval, dels om det föreligger någon form av systematisk felkälla och till sist om det råder oenighet kring tillämpningen av IFRS definition av verkligt värde. Kassaflödesmodellen är den idag vanligast förekommande värderingsmetoden och ger goda möjligheter till fastighetsspecifika justeringar under kalkylperioden. Vår uppfattning är dock att metoden endast ger sken av noggrannhet då kassaflödet ändå normeras tämligen slentrianmässigt samt att osäkerheten i direktavkastningskrav på en illikvid marknad är av överordnad betydelse. Vidare undersöker vi ifall det finns systematiska avvikelser i fastighetsvärderingar. Detta gör vi genom att undersöka korrelationen mellan de bedömda värdena på fastighetsmarknaden och aktiemarknaden. Den korrelation vi kan påvisa tyder på att fastighetsmarknaden lider av fenomenet valuation smoothing. IFRS har i sitt regelverk IAS 40 en tydlig definition på en fastighets verkliga värde som noterade bolag enligt lag är skyldiga att följa i sin redovisning. Vi jämförde de årliga bedömda värdeförändringar mellan fem noterade fastighetsbolag sinsemellan och såg en tydlig skillnad. Vid en närmare analys visar det sig att bolag med högre andel internvärdering av fastighetsbeståndet har en större spridning på sina värdeförändringar sett över tid. Orsaken till detta är svår att bevisa men problematiken kring att bolag som själva värderar sitt bestånd eventuellt påverkar värderingarna av fastigheterna tål att belysas.

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) Lärares erfarenheter av validering på Komvux. ( Teatcher´s experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare,som arbetar med validering inom omvårdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess på Komvux.Vi vill också ta reda på om de har några förslag på förändringar eller förbättringar gällande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lärare som arbetar på tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att många lärare vill flytta valideringsprocessen från skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser också att själva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men själva självskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lärarna att svenska språket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning är något som vissa lärare anser vara viktigt för att få en likvärdighet i valideringsprocessen.

En förvaltningsfastighet har i syfte att generera hyresinkomster eller en värdestegring. År 2005 implementerades standarden IAS 40 som behandlar förvaltningsfastigheter, vilket bidrog till möjligheten att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde i koncernredo-visningen. Fokus i den här studien ligger på IAS 40 och de värderingsmetoder och upplys-ningar som framkommer i standarden. IAS 40 är en konvergerad standard som ges ut av IASB för att skapa större jämförbarhet mellan redovisningen och värderingen i de europeiska länderna och övriga världen.Studien syftar till att undersöka hur fastighetsförvaltningsbolagen noterade på NASDAQ OMX Stockholm redovisar och värderar förvaltningsfastigheter i koncernens finansiella rapport under åren 2007-2011. Studien syftar även till att undersöka om upplysningskraven i IAS 40 p. 75 a, d-e följs. Urvalet i studien består av 15 företag som tillhör branschen ”Uthyrning och förvaltning av fastigheter”. Vid bearbetning och granskning av företagens finansiella rapporter användes en mall med sju huvudfrågor för att objektivt och rättvist kunna bedöma alla företag och år på samma sätt.I studien framkommer det att samtliga undersökta företag redovisar och värderar förvaltnings-fastigheterna till verkligt värde. Det är endast ett bolag som har använt sig av huvudmetoden för verkligt värde vid samtliga undersökta år. Två företag har valt att byta metod till huvud-metoden när konjunkturen var bättre, vilket kan bero på att det var fler fastighetstransaktioner på marknaden. Resterande företag har använt sig av kassaflödesmetoden under samtliga undersökta år. Många av företagen gav upplysning om att de använde en blandning av huvudmetoden och kassaflödesmetoden, men det framkommer inte i IAS 40 att det går att blanda metoderna. Det var 90 procent av företagen i undersökningen som använde kassa-flödesmetoden och inget av dem har gett upplysning om varför de inte har använt huvud-metoden. I studien har det framkommit att det bör motiveras för vilken värderingsmetod företaget har valt att tillämpa.Upplysningskarven i IAS 40 är principbaserade vilket innebär att företagen ges möjlighet att tolka och tyda standarden. Företagen i undersökningen har uppgett olika mängd information och i några rapporter kan det saknas upplysningar. Vid en principbaserad standard ges det tolkningsutrymme till företagen, vilket innebär att företagen kan använda olika begrepp för samma metod. Användning av olika begrepp gör det svårt för intressenter att få en klar bild över företagens värderingsmetod. Studien har visat att det behövs en förbättring och förtyd-ligande av standarden IAS 40.Studien har även visat att det är en fördel att använda både en extern och en intern värdering då det bidar med mer information än vad enbart ett av värderingssätten gör. Den externa värderingen skulle kunna användas som en kvalitetssäkring av den interna värderingen och förtagen skulle då kunna använda all kunskap som finns att tillgå om marknaden och fastigheten. / Program: Civilekonomprogrammet

Wetlands have been fundamental for survival of both animals and humans and are known to be beneficial för biodiversity. Furthermore, they are also very important as functional systems in nature. Wetlands can tribute to hold water in the ground and will dampen high water at floods. Because of ditching in favor of agriculture the last centuries, wetlands have become more and more rare, globally almost 50% has disappeared and in Sweden, up to around 90 % in some areas. Wetlands produce what we call ecosystem services (EST), which are services provided by nature that humans are in need of. An example of this can be production of food such as fish. This study explore what kind of EST two specific areas possibly can produce in both wetlands and non-wetlands scenarios. The purpose of this study, beside identifying EST, was to highlight and illustrate the investment benefits of building constructed wetland on earlier ditched land. An evaluation of EST was therefore the primary purpose of this study. Data concerning the two selected areas were collected, and with the help of Naturvårdsverket’s “Guidance of ecosystem services” (2017) an identification of several EST were made. Based on the data collected, solely qualitative evaluation was made. The result showed that constructed wetlands generate more EST than non-wetlands does and that wetlands is higher valued regarding EST related to biodiversity and cultural value. Furthermore, neither object wetland nor non-wetland, received a high score in the evaluation of greenhouse emission within a 100-year perspective. Additionally, it showed that to be able to evaluate investment benefits, more studies are needed.

The purpose of the study is to investigate foreign-born academics experiences of the process into the Swedish labor market. The intention is to examine it in relation to the factors affecting language, integration and evaluation of education. The purpose leads to the following research questions; How is the process of getting into the Swedish labor market percieved by foreign-born academics? What factors are perceived to affect their entry into the Swedish labor market? In order to answer our questions, a qualitative method is used in the form of six semi-structured interviews. To understand and explain the phenomena that is explored the theoretical framework consists of a combination of different theories. It is a combination of socio-cultural perpectives, Linells (1978) theories of language and communication, and Foucaults (1982) power perspective. Based on the interview material four themes was constructed; valuation of education, the importance of language, the importance of integration and who shows the way? Inspite of their validated education the interviewees seemed to undervalue their professional skills and knowledge. This resulted in that they sought out jobs where they are considered to be overqualified. Because of the lack of knowledge in the Swedish language they felt that they were excluded from the labor market. All interviewees also felt that they would feel more connected to the Swedish society if they had a job. The material also showed that the guidance of authorities and private contacts contributed to the process into the Swedish labor market. Conclusions drawn from the results and the analysis was that experiences varied but that they because of informal reasons were discriminated in the Swedish labor market.

Syftet med detta examensarbete är att analysera och värdera hur befintlig vägledning och metoder för värdering av ekosystemtjänster kan nyttjas för att synliggöra och öka hänsynstagandet till ekosystemtjänster inom byggbranschen vid planering av byggprojekt. I projektet har Riksbyggens arbete med värdering av ekosystemtjänster använts som fallstudie. Som grund för arbetet har en litteraturstudie genomförts som innefattar ett urval vägledningar och metoder för värdering av ekosystemtjänster. Riksbyggens eget ekosystemtjänstverktyg och grönytefaktor har utretts genom intervjuer, framtagning av en användarprofil och observation av användning av ekosystemtjänstverktyg. Utifrån det materialet har viktiga aspekter för värdering av ekosystemtjänster i byggbranschen och individuella byggprojekt identifierats. Riksbyggens verktyg har sedan utvärderats utifrån dessa aspekter. Vid intervjuer och observationer kartlades även problemområden och utvecklingsmöjligheter för Riksbyggens verktyg. Utifrån den insamlade informationen togs förbättringsförslag fram. Riksbyggens egen grönytefaktor utvärderades med hjälp av tidigare utvärderingar av liknande faktorer och jämförelse med ekosystemtjänstverktygets funktion. Resultatet visar att gemensamt för de flesta metoder för värdering av ekosystemtjänster i urbana områden är kravet på tydliga mål och avgränsningar, något som Riksbyggens verktyg uppfyller. Att anpassa metodval efter målet med analysen och att anpassa kvaliteten på indata efter mål, metodval och avgränsningar återkommer som ett krav. I detta fall har Riksbyggen en metod som är väl anpassad efter deras mål med analysen och de avgränsningar de har satt för arbetet med ekosystemtjänster. Kraven på underlaget som används vid analyserna är dock oklara och detta står i kontrast till precisionen på resultatet av analysen. Intressenters åsikter tas ofta upp i vägledningar som en viktig aspekt för analysen, vilket inte finns med i någon större utsträckning i Riksbyggens arbete. Det är också viktigt att titta på olika tidsperspektiv vad gäller tjänsters förekomst och påverkan. Tidsperspektivet i Riksbyggens verktyg är i vissa fall otydliga, något som försvårar analysen. I slutskedet är genomförandet av åtgärder en stor del av arbetet, vilket ställer krav på att uppföljning och utvärdering av arbetet genomförs kontinuerligt. Riksbyggen har i dagsläget stora brister i implementeringen av verktygets resultat. Det finns inga rutiner för uppföljning under arbetets gång eller planer för utvärdering av arbetet med verktyget. Resultaten visar även att grönytefaktorn inte ger nämnvärd inverkan på bevarandet av biologisk mångfald. Vidare finns få kopplingar mellan grönytefaktorn och de ekosystemtjänster som pekats ut som viktiga i urbana områden. Grönytefaktorn innehåller heller ingen reglering för diversitet mellan funktioner och ytor. Detta medför att grönytefaktorn inte kan antas ge någon större inverkan på bevarandet av ekosystemtjänster vid byggprojekt. / The purpose of this study was to analyze and evaluate how existing guidance and investigations on ecosystem services can be used to highlight and increase awareness of ecosystem services in the construction industry, during the planning and execution of construction projects. In the project Riksbyggen’s process for evaluating ecosystem services was used as a case study. A literature study was carried out that included a selection of guides and methodologies for evaluating ecosystem services. Riksbyggen’s tool and biotope area factor were described using interviews, a user profile and by observing the use of the ecosystem service tool. Based on this, important aspects connected to the evaluation of ecosystem services in the construction industry and individual construction projects were identified. These aspects were used to evaluate Riksbyggen’s tool. During the interviews and observations areas of concern and possibilities for development of the tool where identified and improvements were suggested for Riksbyggen’s tool. The biotope area factor was evaluated with the help of previous evaluations and comparison with the ecosystem service tool's function. One aspect that is common to most methods for valuing ecosystem services in urban areas is the need for clear goals and limitations - a need which Riksbyggen has met. The importance of adapting the method and quality of the input data after the goals and limitations is apparent. In this case Riksbyggen’s method is well adapted to their goals and limitations, but a clear demand for specific input data does not exist. The opinion of stakeholders is often pointed out as an important aspect, an aspect that Riksbyggen does not include to any large extent. The importance of looking at ecosystem services in different time frames is repeatedly pointed out. The time frame in Riksbyggen’s tool is in some cases unclear, which complicates the analysis. The final important stage is the implementation of measures to protect or recreate ecosystem services. This also requires continuous feedback and evaluation of the work. Riksbyggen has no routines for implementation of the results of their analysis, and there are no procedures for feedback during the process or evaluation after the conclusion of a project. The results also show that the biotope area factor does not give significant impact on the preservation of biodiversity. There are very few connections between the biotope area factor and ecosystem services that are said to be important in urban areas. Furthermore, the biotope area factor does not contain mechanisms for regulating diversity between functions and surfaces. This means that the biotope area factor cannot be said to have any real impact on the preservation of ecosystem services in construction projects.

<p>Från och med 1 januari år 2009 sker en förändring av redovisningsstandarden som innebär att man vid redovisning av nybyggnation av förvaltningsfastigheter fram till färdigställande får välja om man vill redovisa till anskaffningsvärde eller till verkligt värde. Syftet med denna uppsats är attundersöka vilka för- och nackdelar som finns med att värdera nybyggnation avförvaltningsfastigheter till verkligt värde respektive anskaffningsvärde i en stundande lågkonjunktur samt om dessa även gäller för färdigställda förvaltningsfastigheter. Undersökningen i denna uppsats kan vara av värde för fastighetsbolag för att ge en uppfattning om problem och svårigheter som kan komma att uppstå vid val av värderingsmetod. En särskilt stor svårighet medatt värdera nybyggnation visade sig vara bristen på en aktiv marknad. När fastighetsbolag väljer hur de ska värdera sina byggprojekt måste de ta i beaktning hur resultatet kan komma att påverkas av osäkerheterna i värderingsmetoderna för verkligt värde och om relevansen man kan få med verkligt värde uppväger verifierbarheten man får med anskaffningsvärde.</p>

<p>Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populär fråga för forskare inom detföretagsekonomiska fältet. Men trots nästan 50 års forskning verkar redovisningsnormerna påområdet inte ha genomgått någon märkbar förändring. Under dessa år har samhället förändrats</p><p>från ett stelt industrisamhälle till ett mer flexibelt kunskapssamhälle, ett samhälle som ställer helt nya krav på redovisningen. Det var denna tanke som så småningom ledde författarna fram till uppsatsens tvådelade frågeställning:</p><p>• Hur tar analytiker hänsyn till humankapitalet vid aktievärdering av nyintroducerade bolag på Stockholmsbörsen?</p><p>• Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats på Stockholmsbörsen från 2004 fram till idag?</p><p>Författarna insåg tidigt att det var av största vikt för frågeställningen att den information som samlades ihop till empirin var så aktuell som möjligt. Författarna avgjorde att den informationen lättast skulle gå att nå genom att undersöka hur företag som just introducerats på börsen värderades. En intervju genomfördes, den kompletterades med innehållsanalyser av tio börsprospekt.</p><p>Som utgångspunkt i undersökningen ville författarna ta reda på om det fanns något explicit sätt att mäta humankapitalet i ett företag. Det var framförallt två källor som gav författarna den mest värdefulla teoretiska anknytningen. Den ena var en forskare och professor i</p><p>Knowledge Management vid den Svenska Handelshögskolan i Helsingfors som utvecklat en modell för att illustrera det intellektuella kapitalet i ett företag. Den andra var en grupp i näringslivet under namnet Konradgruppen som gemensamt utvecklat ett antal nyckeltal för att göra samma sak. Till undersökningen av prospekten gjorde författarna en teoretisk mall som går att finna i den teoretiska referensramen.</p><p>Författarna analyserade empirin utifrån tre olika perspektiv för att få en så uttömmande analys som möjligt. Dels har författarna valt att analysera informationen intervjun med analytikern gav utifrån teorin för att därefter stämma av den med innehållet i prospekten. Börsprospekten analyserades utifrån de riktlinjer som finns för prospekt samt utifrån Sveibys och Konradgruppens nyckeltal.</p><p>De resultat studien gav var av skiftande slag. Undersökningen visade att inga explicita sätt att mäta humankapitalets värde på användes vid värderingar utan att humankapitalet var ett värde inbakat i resultatet. Författarna kunde dock se en viss utveckling gällande vilka fakta om humankapitalet som företag presenterar i sina börsprospekt.</p>

Svenska kraftnät, which is the authority responsible for the Swedish national grid, performs cost-benefit analysis (CBA) to assess which of different investment projects that are of greatest benefit to society. The environmental impacts are also estimated during this analysis. In this paper, a tool for estimating the environmental impacts during the lifetime of a grid component has been developed with the purpose of enabling a more complete environmental evaluation. A life cycle assessment was performed to develop the tool. The impact categories that have been studied are climate change (kg CO2-eq), freshwater eutrophication (kg P-eq), particulate matter formation (kg PM10-eq) and terrestrial acidification (kg SO2-eq). To be able to compare the environmental effects with other costs and benefits in the CBA a monetary valuation of the impact categories has been established. The result of this paper indicates that the AC-overhead line is the technology that contributes with the lowest environmental impact during the life cycle. This result, however, is obtained when analyzing different technical alternatives with the same preconditions, which rarely is the case in real projects. The result can therefore differ between different investment projects. The tool enables an assessment of the environmental impacts of different investment projects in the Swedish national grid, and is therefore an important part of the cost-benefit analysis to determine which alternative is best suited.

No description available.