Masters thesis in Business Economics IV, VT 2012 Linneuniversity in Kalmar   Authors: Johanna Susaeg and David Johansson Tutor: Petter Boye Examiner: Karin Jonnergård Title: Fair value - How real is it?   Background and research discussion: The concept of fair value is today connected with great uncertainty, which may be a result of the various guidelines developed during recent years. Hence, auditors have an important role in situations where they have to make projections concerning fair value and also do inspections of the management´s own assumptions.       The critique that has been shown regarding fair value is that it can be difficult to estimate, especially when there is no active market to proceed from. This problem has been confirmed through that the management often uses the estimations subjectivity to deliberately show higher or lower values in the accounts.   Purpose: The purpose of this essay is to study and describe auditors, appraisers and real estate companys interest and procedure in valuation of real estates.  We also going to describe theirs view on fair value of real estates plus analyze and explain the actor’s roles in the valueprocess and how their particular interests can affect the final valuation in different situations.   Methodology: The study is characterized by a qualitative method containing a pilot interview and several personal interviews with auditors, estimators, and real estate companies. We have used an abductive approach where we have combined the deductive and the inductive approach.   Conclusions: Our conclusions show that there is not a unified definition of fair value since various actors have different interest and purpose with the value. Further we can conclude that it is an absence of active markets that results in problems for the appraisals, because there is not enough regulations for doing a completely appraisal. We can finally conclude that these situations create wider margins to abandon the regulations and each actor can therefore act along their own interest.        Keywords: fair value, market value real estate, auditor, appraiser, real estate company

<p>Under de nio sista veckorna år 2005 genomfördes intervjuer med åtta representanter för tre olika branscher med betydelse för förvaltningsfastigheternas värdering. De svar som erhållits beskriver och förklarar tolv kontrollfunktioner som tjänar till att verifiera eller på något annat sätt bidra till att garantera fastighetsvärderingens kvalitet. De funna kontrollfunktionerna förklaras utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Huvudsakligen tar de sikte på efterlevnad av redovisningsreglerna och värderingens förutsättningar. Ett genomgående drag är att fokus ligger på en kontroll av verkligt värdes rimlighet. Det har också konstaterats att kontrollerna varierar beroende på använd värderingsmetod och att erfarna praktiker tycks föredra verkliga värden som grundats på nuvärdesberäknad kassaflödesanalys medan de genomför noggranna kontroller innan den primära värderingsmodellen – ortsprismetod – tillämpas.</p>

Under de nio sista veckorna år 2005 genomfördes intervjuer med åtta representanter för tre olika branscher med betydelse för förvaltningsfastigheternas värdering. De svar som erhållits beskriver och förklarar tolv kontrollfunktioner som tjänar till att verifiera eller på något annat sätt bidra till att garantera fastighetsvärderingens kvalitet. De funna kontrollfunktionerna förklaras utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Huvudsakligen tar de sikte på efterlevnad av redovisningsreglerna och värderingens förutsättningar. Ett genomgående drag är att fokus ligger på en kontroll av verkligt värdes rimlighet. Det har också konstaterats att kontrollerna varierar beroende på använd värderingsmetod och att erfarna praktiker tycks föredra verkliga värden som grundats på nuvärdesberäknad kassaflödesanalys medan de genomför noggranna kontroller innan den primära värderingsmodellen – ortsprismetod – tillämpas.

Syftet med studien är att den ska bidra med kunskap kring hur mycket en utomhusswimmingpool påverkar marknadsvärdet för småhusfastigheter i Gävle. Bakomliggande anledning till varf.r studien genomf.rs .r att Lantm.teriets sektion för fastighetsekonomi har visat intresse för ämnet. Vidare har studien undersökt om fastighetsdeklarationen idag är tillräcklig för att framställa ett rättvist taxeringsvärde för småhusfastigheter med swimmingpool. En fastighet är en avgränsad del av mark med tillhörande fastighetstillbehör, såsom byggnader. Värdet på en småhusfastighet bestäms utifrån många olika faktorer där läget har störst betydelse. Hur mycket värdet påverkas av en swimmingpool på fastigheten är fortfarande ovisst, därför har denna påverkan beräknats i studien utifrån ortsprisundersökningar i Gävle kommun. En jämförelse mellan fastigheter med swimmingpool respektive utan swimmingpool har genomförts och analyserats. Intervjuer med fastighetsmäklare, som kan ge en klarare bild på vad marknaden anser kring värdepåverkan av swimmingpool, har även använts som metod. Idag finns inget krav på att fastighetsägare måste fylla i att de har en swimmingpool i fastighetsdeklarationen. För att få en bättre förståelse av varför det är så har även en intervju med Skatteverket genomförts. Resultatet i studien visar att det finns en värdepåverkan om en småhusfastighet har en swimmingpool eller inte. Småhusfastigheter med swimmingpool säljs generellt för mer än vad en småhusfastighet utan swimmingpool gör. Arbetet riktar endast in sig på Gävle kommun och går därför inte att anpassa på hela marknaden. Genom intervjuerna med mäklare i Gävle kommun ställdes dock en fråga om vad de ansåg om övriga marknaden och samtliga gav som svar att de tror att samma som gäller för Gävle även gäller för resterande marknad. Vidare gav intervjun med Skatteverket resultatet att en diskussion kring värdet av swimmingpool pågår men att det inte pågår någon överläggning kring om deklarationen ska ändras. Det kan handla om mycket pengar om du har en swimmingpool vilket påverkar taxeringsvärdet för fastigheten, därmed är korrekta taxeringsuppgifter viktiga.

En förvaltningsfastighet har i syfte att generera hyresinkomster eller en värdestegring. År 2005 implementerades standarden IAS 40 som behandlar förvaltningsfastigheter, vilket bidrog till möjligheten att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde i koncernredo-visningen. Fokus i den här studien ligger på IAS 40 och de värderingsmetoder och upplys-ningar som framkommer i standarden. IAS 40 är en konvergerad standard som ges ut av IASB för att skapa större jämförbarhet mellan redovisningen och värderingen i de europeiska länderna och övriga världen.Studien syftar till att undersöka hur fastighetsförvaltningsbolagen noterade på NASDAQ OMX Stockholm redovisar och värderar förvaltningsfastigheter i koncernens finansiella rapport under åren 2007-2011. Studien syftar även till att undersöka om upplysningskraven i IAS 40 p. 75 a, d-e följs. Urvalet i studien består av 15 företag som tillhör branschen ”Uthyrning och förvaltning av fastigheter”. Vid bearbetning och granskning av företagens finansiella rapporter användes en mall med sju huvudfrågor för att objektivt och rättvist kunna bedöma alla företag och år på samma sätt.I studien framkommer det att samtliga undersökta företag redovisar och värderar förvaltnings-fastigheterna till verkligt värde. Det är endast ett bolag som har använt sig av huvudmetoden för verkligt värde vid samtliga undersökta år. Två företag har valt att byta metod till huvud-metoden när konjunkturen var bättre, vilket kan bero på att det var fler fastighetstransaktioner på marknaden. Resterande företag har använt sig av kassaflödesmetoden under samtliga undersökta år. Många av företagen gav upplysning om att de använde en blandning av huvudmetoden och kassaflödesmetoden, men det framkommer inte i IAS 40 att det går att blanda metoderna. Det var 90 procent av företagen i undersökningen som använde kassa-flödesmetoden och inget av dem har gett upplysning om varför de inte har använt huvud-metoden. I studien har det framkommit att det bör motiveras för vilken värderingsmetod företaget har valt att tillämpa.Upplysningskarven i IAS 40 är principbaserade vilket innebär att företagen ges möjlighet att tolka och tyda standarden. Företagen i undersökningen har uppgett olika mängd information och i några rapporter kan det saknas upplysningar. Vid en principbaserad standard ges det tolkningsutrymme till företagen, vilket innebär att företagen kan använda olika begrepp för samma metod. Användning av olika begrepp gör det svårt för intressenter att få en klar bild över företagens värderingsmetod. Studien har visat att det behövs en förbättring och förtyd-ligande av standarden IAS 40.Studien har även visat att det är en fördel att använda både en extern och en intern värdering då det bidar med mer information än vad enbart ett av värderingssätten gör. Den externa värderingen skulle kunna användas som en kvalitetssäkring av den interna värderingen och förtagen skulle då kunna använda all kunskap som finns att tillgå om marknaden och fastigheten. / Program: Civilekonomprogrammet

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur värdering av marknadsvärden för fastigheter inom stadsomvandlingsområdet ska utföras enligt ersättningsbestämmelserna i expropriationslagen. Först utfördes en litteraturstudie som undersökte hur ersättning vid expropriation skulle bestämmas. Ersättningen skulle utgöra ett opåverkat marknadsvärde plus 25 procent samt övrig skada. Med opåverkat menas att de inte är påverkat av exproprationsändamålet. Om tillräckligt med genomförda köp fanns att tillgå var ortsprismetoden den mest lämpade metoden för värdering av småhusfastigheter. För att få en större inblick i fastighetsmarknaden i Kiruna och som underlag till senare utförd värdering genomfördes en fastighetsmarknadsanalys där transaktioner i Kiruna mellan 2001 och 2012 användes. Med hjälp av transaktionerna delades Kiruna tätort upp i tre områden med benämningarna, drabbade området på Norrmalm, odrabbade området på Norrmalm samt Övriga Kiruna. Dessa områden användes genomgående i hela arbetet. För varje område utfördes en analys för bostadsbeståndet samt analys av gjorda köp och prisutvecklingar. Någon avvikande prisutveckling för det drabbade området kunde inte påvisas, inte heller för det näraliggande området. För att undersöka om ortprismetoden var en lämplig metod utfördes värderingar av hypotetiska fastigheter som var vanliga inom det drabbade området. Värderingen följde ortsprismetodens huvudmoment med undantag av att jämförelseobjekten justerades med hänsyn till avståndet till Kiruna centrum. Studien visade att ortsprismetoden var användbar vid värdering av småhusfastigheter inom stadsomvandlingsområdet. Även om den utförda analysen inte påvisade någon påverkan inom det drabbade området på Norrmalm måste jämförelseobjekt väljas utanför det drabbade området på Norrmalm då området ändock sannolikt är påverkat. Hänsyn måste också tas till att Kirunas fastighetsmarknad är relativt begränsad och det kan vara svårt att hitta bra näraliggande jämförelseobjekt för vissa fastigheter. / The purpose of this study is to examine how the appraisal of the market values of real estates within an area effected by of city relocation shall be carried out according to the regulation in the Expropriation Act. First a literature study was performed to examine how compensation for expropriation would be determined. The compensation would be an unaffected market value plus 25 percent, and other loss. Unaffected means that it is not influenced by the purpose of the expropriation. If the number of sales available were sufficient, the comparison method was the most suitable method. To gain a greater insight into the real estate market in Kiruna and as a basis for price trends, a real estate market analysis in which transactions in Kiruna between 2001 and 2012 were used. By using the transacations data Kiruna was divided into three areas with designations, affected area of Norrmalm, unaffected area of Norrmalm and rest of Kiruna. These sites were used throughout the entire study. For each area, an analysis of the housing stock as well as analysis of completed sales and price trends. Any divergent price trends of the affected area was not proven, nor for the nearby area either. Appraisals of hypothetical properties were performed to examine whether the comparison method was an appropriate method. The appraisal followed main parts of the comparison method except that the comparison objects were adjusted according to the distance to the center of Kiruna. The study showed that the comparison method was useful in the valuation of single-family properties in the area of city relocation. Although the analysis did not detect any impact for the price trends of the affected area in Norrmalm, comparison objects must be selected outside the affected area in Norrmalm, because the area is most likely influenced nevertheless. Consideration must also be given to Kiruna's real estate market is relatively limited and it can be difficult to find good comparison objects.

Sammanfattning Resultatet visar att ortsprismetoden är den vanligaste värderingsmetoden samt att avkastningskravet är det viktigaste för en investerare. Investeringsbedömningsprocessen visas i en stegmodell där avkastningskravet först måste bestämmas. Efter det samlas både extern och intern data in sedan läggs siffrorna in i en investeringskalkyl för att se om avkastningskravet uppfylls. Uppfylls det är det läge att investera. Slutsatsen vi dragit är att processen investeringsbedömning inte skiljer sig åt mellan investerarna. Det som skiljer investerarna åt är däremot noggrannhet i underlag till kalkylen och hur genomarbetad kalkylen är. Skillnaden mellan marknadsvärdering och individuellt värde är indata som baseras på egna preferenser och erfarenheter.

Värderingar över lag förknippas med en osäkerhet då de enbart innebär en bedömning av ett marknadsvärde. Inte minst när det kommer till kommersiella fastigheter, som var och en är unika på sitt sätt. Detta medför att det blir svårt att sätta ett korrekt och precist värde. Fastighetsvärderare resonerar olika om de tre värderingsmetodernas ingående parametrar, vilket resulterar i att två fastighetsvärderare kan få fram olika marknadsvärden på samma fastighet. Osäkerhet är ett universellt och verkligt fenomen vid fastighetsvärdering, vilket gör det självklart att ifrågasätta värderingsmetodernas tillförlitlighet. Fastighetsmarknaden är svårtolkad även för experter, vilket kräver att högre krav måste ställas på auktoriserade fastighetsvärderare. Syftet är att beskriva och analysera auktoriserade fastighetsvärderares tillämpande av de tre värderingsmetoderna vid värdering av kommersiella fastigheter. Vidare är syftet att få en djupare förståelse för fastighetsvärderares resonemang kring osäkerheten vid värdering. Syftet är även att undersöka om fastighetsvärdering är en konst som bygger på erfarenhet och känsla eller en vetenskap som bygger på modeller och metoder. Fastighetsvärderingsteori grundas på de tre beståndsdelarna värdeteori, värderingsteori och värderingsmetoder. Beståndsdelen värderingsmetod består i sin tur av de tre värderingsmetoderna kassaflödesmetoden, ortsprismetoden och produktionskostnadsmetoden. Varje värderingsmetod är av naturen osäker samt slumpmässig och innehåller systematiska fel. Normativa systematiska värderingsmodeller följs inte av fastighetsvärderare, utan kognitiva genvägar utvecklas med hänsyn till erfarenhet och utbildning vilket leder till systematiska fel. Genom dessa genvägar förbiser fastighetsvärderare viktiga steg i värderingsprocessen, vilket kan leda till felaktiga beslut och felaktiga bedömningar. Fastighetsvärderares tankemönster kan vara individuella, kollektiva eller både och. Tankemönstret kan skilja sig beroende på kulturella skillnader mellan olika grupper eller företag men även på värderarens erfarenhet av värderingsprocessen. Följer fastighetsvärderare de metoder och processer som teorin gestaltar eller utvecklar de kognitiva genvägar? Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex auktoriserade fastighetsvärderare från olika företag har intervjuats. Resultatet visar att samtliga fastighetsvärderare erkänner att fastighetsvärdering medför en viss osäkerhet, vilket är acceptabelt. Detta på grund av att värdering enbart är en bedömning och det finns således inget facit på vad som är rätt och fel. Vidare tillämpar och resonerar fastighetsvärderare olika gällande de tre värderingsmetoderna och värderingsprocessen. Detta kan bero på fastighetsvärderares individuella beteende och tankemönster samt på heuristiskt beslutsfattande. Fastighetsvärdering, konst eller vetenskap?

Previous studies of the Swedish real estate market regarding priorities and investment processes are scarce. This is because when the area has been studied, it has taken place in markets outside of Sweden and therefore cannot be seen as directly comparable. The purpose of this study is to investigate which factors differ, or do not differ, between medium- sized and large real estate companies in investment processes, and how these factors are prioritized. The study also aims to investigate how the valuation process of a rental property takes place between medium-sized and large property companies. The study is an exploratory comparative study where an abductive method has been used. Primary data has been collected through semi-structured interviews. After this, a thematic analysis has been carried out in the comparative analysis. The study's results showed that there were no major differences between medium- sized and large real estate companies regarding valuation methods. The study did not find any single factor that was considered the most important. However, the study found other similarities and differences that were not intended to be investigated. To create a basic understanding of how real estate valuation processes in carried out in Östergötland and what differs in this process between large and medium- sized real estate companies.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera hur svenska noterade fastighetsbolag går tillväga vid värdering av förvaltningsfastigheter. Metod:Studien har en kvalitativ ansats. Sekundärdata i form av årsredovisningar är den huvudsakliga källan till empirin. Primärdata i form av enkäter samt en intervju har använts för att komplettera studien. Teoretisk referensram: Denna studie har sin utgångspunkt i den institutionella teorin, där begreppet isomorfism är av största vikt. Även IASB:s föreställningsram samt standarden IAS 40 är betydelsefulla för denna studie. Empiri: Utifrån de åtta fastighetsbolagens årsredovisningar år 2011 har empirin angående deras värderingsmetoder fastställts. Tabeller har även utformats för en jämförande studie över åren 2005, 2008 och 2011. I empirin har även fastighetsbolagens svar på enkäterna sammanfattats. Empirin angående de externa värderingsbolagen är inhämtad från de enkäter som besvarats samt en intervju med ett av bolagen. Slutsats: Vid värdering av förvaltningsfastigheter utgår de flesta av bolagen i denna studie från en kassaflödeskalkyl. Detta gäller även de externa bolagen som anlitats av fastighetsbolagen. Dock brukar de flesta bolag på olika sätt komplettera med ortsprismetoden vid värderingen till verkligt värde. Denna studie får stöd av den institutionella teorin då den visar att fastighetsbolagen till viss del är isoforma gällande värderingen av förvaltningsfastigheter. / Purpose: The purpose of this thesis is to describe and analyse the methods which Swedish listed real estate companies use when valuating to fair value. Methods: The study has a qualitative approach. Secondary data in the form of annual reports is the primary source of empirical data. Raw data in the form of surveys and an interview are used to complement the study. Theoretical framework: This study is based on the institutional theory, where the concept of isomorphism is of paramount importance. IASB's conceptual framework and IAS 40 are also significant and important for this study. Empirical: Empirical data regarding the eight real estate companies' methods of valuation has been determined by studying their annual reports of the year 2011. Tables have also been designed for a comparative study of the years 2005, 2008 and 2011. The real estate companies' responses to the survey are summarized in the empirical section. The empirical data regarding the external valuation companies was obtained from the answers from the surveys, and an interview with one of the companies. Conclusion: Most of the companies in this study base their valuation of investment properties on a cash flow statement. This also applies to external companies hired by the real estate companies. However, most companies also supplement the cash flow statement by providing a location price method. This study is supported by the institutional theory as it shows that real estate companies' to some extent are isoform regarding valuation of investment properties.