The 1960s was the stage for a global changes and the uprising of social movements. The world changed it´s form when the older generation was approach was set against the younger generation. The memories of the 1960s and 1970s are still present like a shadow in the Swedish society and in our culture. This period had the whole world on it´s toes and it took years before the political and civil unrest settled. This study is an examination of the tv-serie Upp till Kamp (2007) and the film Tillsammans (2000), where the principal purpose is to examine and compare their representation of the use of history. The first part is looking at how both of the mediums are reconstructing the Swedish national narrative of the 1970s. And the second part is trying to put the films into a context by illustrating the contradicting attributes of how their societies are portrayed in these two films. These contradictions are based on four themes that is found in both of the movies; gender, generation, class and social movements. The conclusion of the study shows that the two films are creating two different pictures of the 1970s Swedish society. Upp till Kamp are reconstructing the most common perspective in Swedish history; the male perspective. Where as Tillsammans illustrate the women’s everyday life and the social struggle, and it even shows the children’s perspective. The comparison between how the two films use the four different themes was helpful in highlighting what type of narrative the two filmmakers chose for their view of the 1970s in Sweden, and what they chose to leave out. Which leads to a discussion about how film as a medium is a great tool for mediating history, but also due to the constant reproduction of the same type of narratives. And this shows why films that reconstruct history needs to be questioned, because other important narratives might be left out.

<p>Studera hur flickan konstrueras i de</p><p>båda barnböckerna för att sedan se hur</p><p>dessa speglar sig i 1970-talet respektive</p><p>2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap.</p><p>I analysen använder vi</p><p>Nikolajevas och Edströms metoder</p><p>om barnbokens struktur, dessa är</p><p>studiens analysverktyg. Med dessa</p><p>metoder tittar vi på flickans</p><p>konstruktion i de båda barnböckerna.</p><p>Flickans konstruktion i barnböckerna</p><p>återspeglas i hur samhällets syn är på</p><p>barn då boken är skriven.</p><p>Dessutom är det tydligt att flickans</p><p>konstruktion har förändrats från</p><p>1970-talet ti1l idag.</p>

Studera hur flickan konstrueras i de båda barnböckerna för att sedan se hur dessa speglar sig i 1970-talet respektive 2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap. I analysen använder vi Nikolajevas och Edströms metoder om barnbokens struktur, dessa är studiens analysverktyg. Med dessa metoder tittar vi på flickans konstruktion i de båda barnböckerna. Flickans konstruktion i barnböckerna återspeglas i hur samhällets syn är på barn då boken är skriven. Dessutom är det tydligt att flickans konstruktion har förändrats från 1970-talet ti1l idag.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehållet i ett urval av samtida läseböcker i svenska för lågstadiet. Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt de förändringar som skedde i det svenska samhället under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var Läroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehåller även forskningsbakgrund kring läseböcker från 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska läsebokens historia. Genom text- och bildanalyser av läseböcker som använts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehåll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gäller struktur, disposition och val av illustrationer. Samtliga läseböcker i studien innehåller en blandning av traditionella teman för läsinlärning, blandat med texter som speglar ett samhälle med för tiden nya värderingar och strukturer.

Under 1970-talet genomfördes en omfattande regionalpolitik och decentraliseringspolitik i Sverige. Regionalpolitiken hade som syfte att omlokalisera statliga myndigheter från Storstockholmsregionen till andra delar av landet. Denna omlokaliseringspolitik togs fram genom utredningar som Lokaliseringsdelegationen skapade. I detta arbete undersökte jag varför Civilförsvarsstyrelsen omlokaliserades till Karlstad från Stockholm, hur processen gick till på riksdagsnivå, om det fanns vissa kriterier att uppfylla för en sådan flytt och hur det debatterades om detta. Insamling av data skedde via riksdagens egna material i form av riksdagsmotioner och propositioner. Utredningarna från Lokaliseringsdelegationen visade att det krävdes kriterier för att en viss region skulle bli tilldelad omlokaliserade myndigheter från Storstockholmsregionen. Vilka myndigheter en region fick berodde också på de lokala förhållandena och när det gällde myndigheter med koppling till Försvarsmakten där Sveriges överbefälhavare hade möjligheten till invändningar. Regionalpolitiken var präglad av prioriteringar som tog sig i uttryck av vilka förutsättningar och assistans en viss region skulle få. / During the 1970s, comprehensive regional and decentralization policies were implemented in Sweden. The purpose of regional policy was to relocate state authorities from the Greater Stockholm region to other parts of the country. This relocation policy was developed through investigations created by the Localization Delegation. Thus, the demarcation of the thesis also becomes clear by following only the Civil Defense Board and the Parliament's source material to find out about the authority's move to Karlstad. In this work, I investigate why the Civil Defense Board was relocated to Karlstad from Stockholm, how the process went on at parliamentary level, whether there were certain criteria to fulfill for such a move and how the debate was progressing about it. Data collection was done by the Swedish parliament own material in the form of parliamentary motions and proposals. The investigations from the Localization Delegation showed that criteria are required for a particular region to be allocated to relocated authorities from the Greater Stockholm region. Which authorities a region gets also depends on the local conditions and whether Sweden's commander-in-chief has any objections. Regional policy is characterized by priorities that express what conditions and assistance a particular region should receive.

På grund av bristande erfarenheter inom byggtekniken gällande fukt har många skolor byggda under 1970-talet fuktproblem idag. I uppdrag av Vöfab ska tre olika fuktskadade objekt som har renoverats jämföras med varandra. Objekten består av tre skolor i Växjö som är byggda under 1970-talet. Objektens fuktskador och åtgärder ska undersökas. Detta görs för att analysera om samma typ av åtgärder vidtagits samt om samma typ av fuktproblem uppkommit i alla tre objekten. I studien ska det med hjälp av det teoretiska ramverket även undersökas om ytterligare fuktproblem kan uppkomma i framtiden trots renoveringarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka genus i bilderböcker publicerade under 1970-talet och 2010-talet och jämföra dem för att se om det finns en skillnad mellan åren. Jag har arbetat med pojkar och maskulinitet i fyra svenska bilderböcker för att se hur pojkarnas känslor är gestaltade samt hur de behandlas av andra karaktärer. Jag har även tittat på leksakerna som syns i illustrationerna för att se om de kan ge en indikation över pojkarnas genus samt studerat om genus är tydligast i bild eller text.   För att nå mina resultat har jag använt termen performativt genus samt ett schema över stereotypa könsroller skapat av Maria Nikolajeva för att se om pojkarna agerade i likhet med deras födda genus och om de var gestaltade på ett stereotypt maskulint sätt. Jag använde även Gillian Roses metod kompositionsanalys för att analysera bilderna. Min undersökning fann att pojkarna både visade sina performativa genus och ett större antal stereotypa manliga egenskaper men alla visade även ett par stereotypa kvinnliga egenskaper. Leksakerna existerade främst som rekvisita men befäste pojkarnas manliga genus då de flesta var maskulina. Jag kunde även se en skillnad i hur böckerna från 1970-talet och 2010-talet gestaltade genus, främst gällande hur känslor visades. De äldre böckerna fokuserade mer på pojkarnas fysiska aktiviteter medan de nyare fokuserade på deras känslotillstånd.

Syftet är att undersöka tre konstnärers olika tillvägagångssätt att förmedla politiska budskap i bildvävnader under 1960- och 1970-talet i Sverige. Med utgångspunkt i Siri Derkert, Maria Adlercreutz och Sandra Ikses konstnärskap och formvärld görs en kvalitativ litteraturstudie. Utifrån motiv, material och hantverkstekniker undersöks hur de arbetar med det politiska budskapet. Siri Derkert producerar två bildvävar under 1960-talet. Att som konstnär prova de textila materialen ligger till viss del i tiden. Med Edna Martin som konstnärlig ledare på Handarbetes Vänner (HV) uppstår flera samarbeten mellan konstnärer och HV som utvecklar textilväven mot konsten från nyttotextil. Miljöengagemanget är ett tydligt budskap i väven Vad sjunger fåglarna???? av Siri Derkert som är en av Sveriges första textila vävnader med ett politiskt budskap. Motivet uttrycks i ett formspråk som har släktskap med collage. Maria Adlercreutz arbetar tydligt med fotografiets realism och tillskillnad från Derkert har hon en utbildning inom textil och väver sina vävnader själv. Sandra Ikse är även hon utbildad inom textil men arbetar mer med tekniken och materialets strukturer i sitt uttryck. Derkert representerar 1960-talet i studien, Adlercreutz och Ikse 1970-talet. Hantverksskickligheten och materialets traditionella kontext blir en del av budskapet i väven vilket Ikse och Adlercreutz även utnyttjar aktivt.

1970-talet var en tid av förändring. Oljekriser, industrikriser och strukturkriser var alla aktuella under perioden och detta innebar nya utmaningar för politiker på alla plan.  Den tredje industriella revolutionen gav utökade möjligheter men den innebar också att många tidigare svenska industrijobb försvann eller flyttade annanstans. Det var även en brytpunkt politiskt, 1976 fick Sverige sin första icke socialdemokratiska regering på flera decennier och början av Socialdemokraternas nedgång har av flera daterats till just 1970-talet. Socialdemokraterna förlorade även makten på kommunal nivå i flera delar av landet, till exempel i Nyköping där de tidigare haft en egen majoritet i kommunen innan 1976. I grannkommunen Oxelösund å andra sidan behöll Socialdemokraterna makten.  Både Nyköping och Oxelösund är små, sörmländska kommuner som historiskt präglats av industri, industri som i stor utsträckning började försvinna under perioden. Varför var det så då att de fick två så olika utfall? Var det slump eller kan vi hitta anledningar i kommunernas olika förutsättningar och Socialdemokraternas agerande i respektive kommun?

No description available.