Skatter är ett ständigt aktuellt och omdebatterat ämne både här i Sverige och runt om i världen. Inkomstskatter påverkar både företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fåmansföretagen då delägaren ofta också arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. Därför blir det intressant att närmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delägaren. Reglerna påverkar ägarnas privatekonomi på ett direkt sätt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som ägaren får från bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjänst. Då 3:12-reglerna spelar en sådan central roll för fåmansföretagaren ställer vi oss frågande till hur detta i sin tur påverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar där angående företagets framtid. Problem: Hur påverkar 3:12-reglerna fåmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom ställde vi oss delfrågan, Har förändringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fåmansföretagen? Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur fåmansföretagens beteende påverkas av 3:12- reglerna när det gäller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen. Vi vill även undersöka ifall företagarna upplever att förändringarna som införts i 3:12- regler under de senaste åren har förenklat situationen för dem. Metod: För att ta reda på ifall fåmansföretagens beteende och ekonomi påverkas av 3:12-reglerna har vi utfört en kvalitativ undersökning. Det innebär att vi har gjort intervjuer med respondenter som antingen är delägare i ett fåmansföretag, revisor som arbetar på ett fåmansföretag eller ekonomiansvariga. Slutsats: Resultaten av vår undersökning visar att 3:12-reglerna påverkar fåmansföretagens ekonomi och beteende på olika sätt beroende på en mängd olika faktorer. Storleken på företaget, hur gammalt det är samt vilken bransch företaget fungerar inom är några av de faktorer som påverkar 3:12-reglernas inverkan på företagens ekonomi och beteende. Möjligheten för ägarna att ta ut vinst ur företaget som endast kapitalbeskattas kan medföra att man avstår från att göra långsiktiga investeringar, men i första hand är det verksamheten som styr var och när investeringar görs. Undersökningen visar att lönsamheten inte påverkas i någon större utsträckning av 3:12-reglerna. De förändringar som genomförts i reglerna under de senaste åren har inte bidragit till en förenklad situation för fåmansföretagarna ur en administrativ synvinkel, men de har inneburit gynnsammare förutsättningar rent ekonomiskt för ägarna till fåmansföretag.

I Sverige utgörs en stor del av Sveriges registrerade aktiebolag av fåmansföretag. Ett fåmansföretag i aktiebolagsform (FÅAB) är ett företag med endast en eller ett fåtal ägare. Dessa företag berörs av särskilda lagregler, de så kallade 3:12-reglerna. Anledningen till dessa regler är dels för att man vill skapa en neutralitetssträvan inom skattesystemet. Denna studie bygger på att genom en jämförande bild med förutsättningar tagna ur Inkomstskattelagen från åren 2005-2008, försöka beskriva de förändringar som skett av 3:12-reglerna när det gäller avyttring av andelar. Till min hjälp att försöka beskriva förändringarna samt vad dessa lett till har jag valt att använda mig av tre fiktiva företag. Studien visar att skattetrycket vid avyttring av andelar har minskat samt att det tillkommit nya regler vilka bland annat lett till en förenkling vid beräkningarna av skatten. Dock anses inte reglerna som fulländade varför nya regler kommer att formas i framtiden. / In the Swedish Register of Companies there are a large part of companies that are close companies. A close company is a company with just one or a few owners. These companies are affected by special law rules, the 3:12-rules. These rules are based on the wish to create neutrality within the Swedish tax system. This study is designed to compare the changes that has been in the 3:12-rules between the years 2005-2008 when it comes to a sale of shares. In my study I describe some of the effects of changes that recently been made in the rules, by comparing examples between three different companies. The study shows that the taxes decreased when a sale has been done. It also shows that the rules have gone through some changes that have led to a simplifying when we are going to calculate the taxes. But the rules are not complete why new rules are going to be presented in the future.

Uppsatsens titel: En studie om fåmansföretag och dess utdelning – Hur påverkar 3:12 reglerna företagens utdelningsbeslut? Slutdatum: 2008-06-02 Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, Kanditatuppsats i redovisning Författare: Annu Bhaskar & Daniel Teglund Handledare: Curt Scheutz Nyckelord: Fåmansaktiebolag, 3:12-reglerna, utdelning, revisionsplikt. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ägare till fåmansföretag resonerar vid utdelning. Delsyfte: Vilka faktorer påverkar fåmansföretagen och vad de måste ta hänsyn till. Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod. Empiri: Fallstudie på fem fåmansföretag och kvantitativ undersökning på 50 stycken fåmansföretag. Slutsats: Det viktigaste resonemanget för fåmansföretagare vid utdelning är att det ska finnas tillräckligt med kapital i företaget för att de skall kunna fortsätta sin verksamhet. Något som var väldigt viktigt för fåmansägarna var att inte överskrida 3:12-reglernas gränsbelopp, för att undvika att en del av utdelningen beskattas som inkomst av tjänst. Revisorn är även en faktor som påverkar storleken på utdelningarna. Utdelningarna har blivit större sedan de nya 3:12-reglerna infördes år 2006.

Från och med årsskiftet 2006 gäller nya beskattningsregler för fåmansföretagare. Reglerna började reformeras för några år sedan och har under utredningens gång diskuterats häftigt. Många företagare har tyckt att de förbisetts av lagstiftaren i de nya 3:12-reglerna då många av deras förmåner tagits bort. Syftet med vår undersökning var att ta reda på om förändringen av 3:12-reglerna medfört en förbättring eller försämring för företagen. Det undersöktes med utgångspunkt i företagens storlek, resultat och sammansättning av delägare. För att få så mycket verklighetsanknytning som möjligt genomfördes beräkningar på tre verkliga företag. Tanken med jämförelsen var att se hur dessa påverkades av förändringen. För att få ytterligare underlag för våra slutsatser intervjuades två revisorer och representanter från Skatteverket samt Svenskt näringsliv. Kopplat till beteendevetenskapen har vi analyserat vilka effekter förändringen av 3:12-reglerna har fått för företagarna. Vi har kommit fram till att ägarens privatekonomi påverkas olika beroende på hur företagets situation ser ut. Företagets situation påverkas av en rad faktorer, bland annat av dess mål och strategi. Vår undersökning visar att vinstgivande företag med höga lönekostnader där ägarna uppfyller spärreglerna är att ses som vinnare. Likaså är mindre företag vinnare då de nu har möjlighet till kapitalbeskattning genom att använda den nytillkomna schablonregeln. De företag som missgynnas av de nya 3:12-reglerna är de som tidigare kunde använda sig av löneunderlaget men som nu inte når upp till den höjda spärregeln. Vi anser att reglerna i de flesta avseenden blivit bättre med tanke på den nytillkomna schablonregeln.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet är en del av de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. Då samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delägarens aktier kvalificerade, vilket innebär att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna bedömning är av stor betydelse för delägarna i ett fåmansaktiebolag och syftet med denna uppsats är därför att utreda hur väl den praktiska tillämpningen av rekvisitet stämmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet. Syftet med regleringen är att förhindra att delägare genom olika bolagskonstruktioner kringgår de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag samt att förhindra att ersättning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istället för lön. Genom en studie av relevant praxis på området kan det fastslås att den senare praxisen på området skiljer sig från den äldre. Detta då det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd från ett bolag till ett annat där verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget. I den senare praxisen diskuteras även huruvida delägarna genom olika bolagskonstruktioner kan tillgodogöra sig kapital som hänför sig till den ursprungliga verksamheten. Den praxis som finns på området och den rättsutveckling som skett får anses stämma överens med det syfte som finns till regleringen. Detta främst då det annars skulle vara möjligt att genom olika omstruktureringar och överlåtelser skulle vara möjligt att kringgå de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. I de fall då det mellan det verksamhetsdrivande bolaget och delägarna finns ett holdingbolag som endast äger aktierna i det verksamhetsdrivande bolaget anses dock inte samma eller likartad verksamhet föreligga vilket innebär att delägarna utan de särskilda begränsningarna kan ta utdelning från bolaget. För att syftet ska efterlevas bör även en situation likt denna omfattas av rekvisitet samma eller likartad verksamhet. Det kan därför vara önskvärt att lagstiftaren för en diskussion kring relevant praxis och den rättsutveckling som skett på området.

Through the rulings RÅ 2010 ref. 11, HFD 2011 ref. 75 and HFD 2011 not 88 the Swedish Supreme Administrative Court have extended the concept of same or similar activities which can be found in section 57, clause 4 of the Swedish Income Tax Act. Through the ruling the Court has partly clarified the application area of the regulation but question marks still remains. In the statutory text there is no definition of what shall be regarded as same or similar activity and the preparatory work does not give any further direction on how the concept should be interpreted. Ever since the amendment in 1995 the general view has been that activities can be transferred between different companies without affecting the waiting period in the company of origin. This view have changed through the Swedish Supreme Administrative Courts latest ruling which may result in great tax consequences for partners that own so called passive asset management company in order to be able to retrieve capital from the company after five years, taxed as capital gains. The regulation essentially becomes applicable when the entire or part of a business is transferred to another close company and the receiving company’s business activity is within the framework of the transferring company’s business activity or when the companies have a similar connection. It is sufficient that the activity consist of capital management in order for the regulation to be applicable. How the capital is transferred between the companies is not of importance. The capital can be transferred both as bonus allocation and purchase price. The Swedish Supreme Administrative Court has also opened up the possibility to deskill shares through a so called “double insider”. The question has been raised if the double insider will fall within the application area of the Swedish Tax Avoidance Law but the uncertainty still remains. / HFD har genom avgörandena RÅ 2010 ref. 11, HFD 2011 ref. 75 samt HFD 2011 not 88 utvidgat begreppet samma eller likartad verksamhet i 57 kap 4 § 1 st. 1 p. IL. Domstolen har genom avgörandena delvis klargjort bestämmelsens tillämpningsområde men än kvarstår en del frågetecken. Vad som skall avses med ”samma eller likartad verksamhet” har inte definierats i lagtexten och förarbetena ger ingen vidare ledning för hur begreppet skall tolkas. Därav har rättsläget varit oklart. Den allmänna uppfattningen har sedan lagändringen 1995 varit att verksamheten kan flyttas runt mellan bolag utan att det påverkar karenstiden i det ursprungliga bolaget. Genom HFD:s senaste avgöranden har den här uppfattningen kommit att ändras vilket kan medföra stora beskattningskonsekvenser för delägare som innehar så kallade trädabolag i syfte att plocka ut kapitalet efter fem år till en beskattning i inkomstslaget kapital. Bestämmelsen blir i huvudsak tillämplig då hela eller delar av en verksamhet i ett fåmansföretag förs över till ett annat sådant bolag och där verksamheten i det övertagande bolaget ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten. Det är tillräckligt att verksamheten består av kapitalförvaltning för att bestämmelsen skall bli tillämplig. Vidare är det inte av betydelse hur kapitalet förs över mellan bolag, det kan ske både i form av vinstutdelning och i form av köpeskilling. Genom RÅ 2010 ref. 11 har HFD även öppnat upp för möjligheten att avkvalificera aktier genom en så kallad dubbel internare. Frågan har ställts ifall den dubbla internaren kan falla in under tillämpningsområdet för Skatteflyktslagen men än råder osäkerhet i frågan.

The 3:12-provisions are part of a legal system specified for owners of close corporations (companies owned and managed by a small group of businesspeople), for taxation of capi-tal gains and dividend. The reason for special rules for the taxation of these owners is to prevent them from transforming their income, to only be subject of the lower taxation of capital gains, instead of income of service. Since the rules were put in force, they have been subject to several changes. The most recent changes took effect on the 1 January 2006. They involve a higher importance for the rule of salary-based taxation. The rule of salary-based taxation means that compensation paid out to employees may increase the part of a company owner’s income which is taxed at the lower taxation of capital gains. The salary-base is calculated including compensation paid out in cash to employees based within the area of the European Economic Community. When applying the rule several problems in the interpretation arise. Questions concerning whether the part of per diem and allowance for expenses, which are subject to taxation, should be considered compensation paid out in cash, as well as whether board members are to be considered as employees. In addition, it is not certain how to deal with salaries in subsidiaries, which are trading companies, and salaries paid to employees outside of the European Economic Community. / 3:12-reglerna utgör en del av ett skattesystem för beskattning av kapitalvinst och utdelning för fåmansföretagsdelägare. Anledningen till att dessa skall beskattas enligt särskilda regler är att förhindra inkomstomvandling, så att exempelvis tjänsteinkomster inte beskattas som kapitalinkomster, och därmed med en lägre skattesats. Sedan regelverkets tillkomst har flera förändringar skett. De senaste förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2006, och innebär bl.a. att löneunderlaget får en ökad betydelse vid be-skattning av fåmansföretagsdelägare. Löneunderlagsregeln innebär att ersättningar utbetal-da till arbetstagare får öka den delen av fåmansföretagsdelägarens inkomster som beskattas som inkomst av kapital, och därför till en lägre skattesats än inkomst av tjänst. I löneunderlaget ingår kontanta ersättningar utbetalda till arbetstagare inom EES-området. Denna bestämmelse innebär flera tolkningssvårigheter vid dess tillämpning. Frågor uppstår om den skattepliktiga delen av kostnadsersättningar och traktamenten skall räknas som en kontant utbetald ersättning, samt om styrelseledamöter räknas som arbetstagare. Dessutom är rättsläget osäkert vad gäller löner utbetalade i dotterbolag som är handelsbolag, och löner utbetalade till arbetstagare utanför EES-området. Vad gäller den senaste är det troligt att löneunderlagsregeln står i strid med EG-rätten. Det finns inte något klart och tydligt svar att finna för dessa tolkningsproblem varken i lag-text, förarbete, praxis eller doktrin. Rättsläget vid tillämpningen av löneunderlagsregeln är därför osäkert. Eftersom bestämmelsen utgör en sådan viktig del vid beskattning av få-mansföretagare är det anmärkningsvärt att lagstiftaren inte lade mer vikt vid att utforma re-geln på ett annat sätt.

<p>The 3:12-provisions are part of a legal system specified for owners of close corporations (companies owned and managed by a small group of businesspeople), for taxation of capi-tal gains and dividend. The reason for special rules for the taxation of these owners is to prevent them from transforming their income, to only be subject of the lower taxation of capital gains, instead of income of service. Since the rules were put in force, they have been subject to several changes. The most recent changes took effect on the 1 January 2006. They involve a higher importance for the rule of salary-based taxation. The rule of salary-based taxation means that compensation paid out to employees may increase the part of a company owner’s income which is taxed at the lower taxation of capital gains. The salary-base is calculated including compensation paid out in cash to employees based within the area of the European Economic Community.</p><p>When applying the rule several problems in the interpretation arise. Questions concerning whether the part of per diem and allowance for expenses, which are subject to taxation, should be considered compensation paid out in cash, as well as whether board members are to be considered as employees. In addition, it is not certain how to deal with salaries in subsidiaries, which are trading companies, and salaries paid to employees outside of the European Economic Community.</p> / <p>3:12-reglerna utgör en del av ett skattesystem för beskattning av kapitalvinst och utdelning för fåmansföretagsdelägare. Anledningen till att dessa skall beskattas enligt särskilda regler är att förhindra inkomstomvandling, så att exempelvis tjänsteinkomster inte beskattas som kapitalinkomster, och därmed med en lägre skattesats.</p><p>Sedan regelverkets tillkomst har flera förändringar skett. De senaste förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2006, och innebär bl.a. att löneunderlaget får en ökad betydelse vid be-skattning av fåmansföretagsdelägare. Löneunderlagsregeln innebär att ersättningar utbetal-da till arbetstagare får öka den delen av fåmansföretagsdelägarens inkomster som beskattas som inkomst av kapital, och därför till en lägre skattesats än inkomst av tjänst.</p><p>I löneunderlaget ingår kontanta ersättningar utbetalda till arbetstagare inom EES-området. Denna bestämmelse innebär flera tolkningssvårigheter vid dess tillämpning. Frågor uppstår om den skattepliktiga delen av kostnadsersättningar och traktamenten skall räknas som en kontant utbetald ersättning, samt om styrelseledamöter räknas som arbetstagare. Dessutom är rättsläget osäkert vad gäller löner utbetalade i dotterbolag som är handelsbolag, och löner utbetalade till arbetstagare utanför EES-området. Vad gäller den senaste är det troligt att löneunderlagsregeln står i strid med EG-rätten.</p><p>Det finns inte något klart och tydligt svar att finna för dessa tolkningsproblem varken i lag-text, förarbete, praxis eller doktrin. Rättsläget vid tillämpningen av löneunderlagsregeln är därför osäkert. Eftersom bestämmelsen utgör en sådan viktig del vid beskattning av få-mansföretagare är det anmärkningsvärt att lagstiftaren inte lade mer vikt vid att utforma re-geln på ett annat sätt.</p>

<p>Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent.</p><p>Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas. Som ett tillägg i uppsatsen har vi tittat på de alternativa möjligheter ägaren kan använda sig av för att få en lägre total beskattning.</p><p>Resultatet vi har kommit fram till är att det är svårt att generellt säga vilka som gynnas respektive missgynnas av de nya reglerna. Det kan först göras genom att titta på den enskilda företagsledarens mål, situation och förutsättningar. Dock kan vissa grupper av företag och ägare urskiljas som gynnas samt som reglerna har blivit enklare för. De alternativa metoder och upplägg som finns att tillgå för den som vill lätta skattebördan vid försäljningen av sitt bolag är till stor del även de beroende på dennes avsikt med företaget och ekonomiska förutsättningar.</p>

Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent. Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas. Som ett tillägg i uppsatsen har vi tittat på de alternativa möjligheter ägaren kan använda sig av för att få en lägre total beskattning. Resultatet vi har kommit fram till är att det är svårt att generellt säga vilka som gynnas respektive missgynnas av de nya reglerna. Det kan först göras genom att titta på den enskilda företagsledarens mål, situation och förutsättningar. Dock kan vissa grupper av företag och ägare urskiljas som gynnas samt som reglerna har blivit enklare för. De alternativa metoder och upplägg som finns att tillgå för den som vill lätta skattebördan vid försäljningen av sitt bolag är till stor del även de beroende på dennes avsikt med företaget och ekonomiska förutsättningar.