No description available.

Vårt problemområde är hur den fria leken ser ut på en 1-3 års avdelning ur ett genusperspektiv. Syftet med examensarbetet är att få en större inblick i hur barn leker med varandra och vilken betydelse barns kön har för deras val av lek, lekkamrat och leksaker. De frågor vi har utgått ifrån är: Leker flickor och pojkar oftast med barn av samma kön eller leker de könsblandat? Är flickorna mest i dockvrån och pojkarna mest i bilhörnan och byggrummet? Vad är det för leksaker flickor och pojkar använder? Vad är det för slags lekar som barnen leker när de är könsblandade och var leks lekarna? Vad vi ville veta var hur dessa lekar såg ut när barnen lekte könsblandat jämfört med när de lekte med barn av samma kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på en förskola med 13 barn, i en av Lunds kranskommuner. Där var vi under fyra dagar. Under denna undersökning kom vi fram till att barn i denna ålder gärna leker med varandra och gärna med gemensamma leksaker. Våra resultat visade även att barnen oftast vistades i det största rummet men även att barnen redan i denna ålder förstår sig på att samspela, turas om med leksaker och att visa en viss hänsyn till varandra.

Redan i små barns vardag, kan en traditionell genussyn observeras i exempelvis leksaks- och klädaffärernas kategorisering av ”flick- och pojkprodukter”. En kategori-sering som jag anser kan styra in barnen i den konstruerade bilden av hur man är, och därmed ska ”göra”, sitt kön. Syftet med denna studie var att undersöka tre förskole-avdelningars barnlitteratur, som barn i åldrarna ett till tre år har tillgång till, ur ett genusperspektiv. Studien syftade även till att ta reda på hur förskollärare från respektive avdelning ser på och uppfattar den barnlitteratur som de använder sig av i sitt arbete med barn.Studien utgick från en i huvudsak kvalitativ metod där tre olika datainsamlingsverktyg användes för att samla in underlag till studien: fotografering av barnlitteratur, en översiktlig litteraturanalys av barnlitteratur samt kvalitativa intervjuer med förskol-lärare.Resultatet visade att de undersökta förskoleavdelningarnas bokutbud har dubbelt så många böcker om manliga karaktärer än om kvinnliga karaktärer. Dessa karaktärer skildras utifrån ett könstraditionellt perspektiv vilket på olika sätt förstärker den manliga dominansen. När det gäller förskollärarnas uppfattningar om barnlitteraturens betydelse och innebörd visade det sig att deras utsagor kännetecknas av ett dubbelt budskap där deras verbala medvetenhet inte praktiseras i deras handlingar, vare sig när det gäller val av barnlitteratur eller användning av barnlitteratur. / Already in the everyday of children, a traditional view of gender can be identified. For example how toys and clothing stores’ categorize products for girls respective boys. A categorization that I consider may direct children into the constructed picture of how one is, and therefore “does”, its gender. This essay aimed to investigate the selection of children’s literature at three pre-schools, that children between the ages of one and three, from a gender perspective. The purpose with this essay was also to find out how pre-school teachers, from each pre-school, comprehend the children’s literature that they use in their line of work.The essay is based mainly on a qualitative study that used three different types of methods to collect data as the study’s foundation: photography of children’s literature, a general literature analysis of children’s literature and qualitative interviews with pre-school teachers.The result showed that the book selections of the investigated pre-schools had double the amount of books about male characters than about female characters. These characters are portrayed from a stereotypical gender perspective that, in different ways, reinforces the male dominance. The result that pertains the pre-school teachers’ comprehensions of the importance and significance of children’s literature in pre-schools showed that their statements are characterized by a double message. A message where their verbal awareness does not show in their actions, not in the way they select children’s literature nor in the way they use children’s literature.

Children’s utterances have been studied in different languages; however, only a few studies refer to Swedish. The aim of the present study is to describe utterance types, subordinate clauses and utterance length for a group of three and four year old Swedish children without known functional impairments. The study included 29 children, 17 girls and 12 boys, in a larger city in the south-east of Sweden. The children, all native Swedish speakers, were aged 3;0 to 4;11. Sound recordings were made during a playing session with one of the authors in the children’s day care centers.The utterances were divided into the categories elliptical responses, incomplete and partly unintelligible utterances, imitative utterances and independent utterances. Mean Length of Utterance (MLU) was calculated for the 50 first independent utterances. Subordinate clauses were classified and counted and placement of the sentence adverb was studied. Elliptical responses were frequently used. Incomplete or partly unintelligible utterances were relatively common, but imitative utterances were rare. Subordinate clauses were used by 23 of the 29 children. Relative subordinate clauses were the most common type, and were used across the age range. Most of the children placed the sentence adverbial correctly. The children had utterances ranging from one to 23 words, and the most common utterance length was four words. The MLU ranged from 2.36 to 7.04. Frequent use of subordinate clauses resulted in a higher MLU. The older children used subordinate clauses more frequently and had a lower percentage of elliptical responses. The MLU had a tendency to increase with age. The great variety in the results shown in the present study, can be explained by the fact that children aged three and four are in a process of developing their language. Children with a more frequent use of subordinate clauses had higher MLU values, suggesting a relation between language complexity and MLU. The results show that MLU is a reliable measure of children’s language level in the ages three and four years. / Barns yttranden har undersökts i flera studier på olika språk, men det finns endast ett fåtal studier som berör det svenska språket. Syftet med föreliggande studie är att beskriva yttrandetyper, bisatser och yttrandelängd hos en grupp tre- och fyraåriga svenska barn utan kända funktionsnedsättningar. I studien deltog 29 barn, 17 flickor och 12 pojkar, i en större tätort i sydöstra Sverige. Barnen var i åldern 3;0 till 4;11 och hade svenska som modersmål. Ljudupptagning skedde under samtal i en leksituation med en av uppsatsförfattarna på barnens förskola. Yttrandena delades in i kategorierna elliptiska svarsyttranden, ofullständiga eller delvis oförståeliga yttranden, imitativa yttranden och självständiga yttranden. Yttrandemedellängd (eng: Mean Length of Utterance, förkortat MLU) räknades ut för de 50 första självständiga yttrandena. Förekomst av olika bisatstyper och placering av satsadverbial i bisatser undersöktes också. Elliptiska svarsyttranden var vanliga hos barnen. Ofullständiga eller delvis oförståeliga yttranden förekom i viss utsträckning, och imitativa yttranden var ovanliga. Bisatser förekom hos 23 av de 29 barnen. ”Som” var den vanligaste bisatsinledaren och förekom i hela åldersgruppen. De flesta barnen placerade satsadverbialet korrekt i bisatserna. Barnens yttranden var mellan ett och 23 ord långa, och den vanligaste yttrandelängden var fyra ord. MLU varierade från 2,36 till 7,04. Frekvent användning av bisatser gav högre MLU. De äldre barnen använde fler bisatser och hade en mindre andel elliptiska svarsyttranden. MLU hade en viss tendens att öka med ålder. Barn i åldern tre till fyra år befinner sig i en språklig utvecklingsfas, vilket speglas i den stora variationen i resultaten. Att barn som använde många bisatser hade högt MLU tyder på ett samband mellan språklig förmåga och yttrandelängd. Detta visar i sin tur att MLU är ett tillförlitligt mått på barns språkliga nivå i åldern tre till fyra år.