Många medborgare har ibland svårigheter med att förstå delar av detaljplaner och plankartor som presenteras av Sveriges kommuner. Det presenterade materialet kan uppfattas som komplex och det krävs ibland god kunskap inom området för att fullt förstå sig på detaljplaner. I samband med detta står även kommuner inför svårigheter när det kommer till att locka till sig flera medborgare till medborgardialoger. Ungdomar är speciellt underrepresenterade i medborgardeltagande och vissa anser till och med att deras röst inte blir hörd (Alinazari & Alvinder, 2018). I syfte till att öka medborgardeltagande och förståelse för detaljplaner finns det idag flera tillvägagångssätt som kommuner kan använda sig av. Detta kan vara allt från 3D-visualiseringar till att använda Virtual Reality (VR). I vissa fall går det även att använda mobiltelefonen för att använda VR. Användningen av VR är väldigt nyligen etablerat och det är idag endast ett fåtal kommuner som använder sig av det. Många kommuner känner inte till möjligheterna med VR eller har varken kunskap eller möjlighet till att använda det. Genom att etablera smartphone-VR kan medborgare i alla åldrar, med fokus på ungdomar i studien ta del av visualiseringar och VR-material var som helst och när som helst. Den här studien  testade hur smartphone-VR kan användas som ett kompletterande visualiseringsunderlag för detaljplaner tillsammans med andra visualiseringsformer med hjälp av programvaran Juxtapose (2019). Tillhandahållandet av smartphone-VR presenterades med hjälp av online tjänsten RoundMe (2019). De visualiserade modellerna skapades i Sketchup. Vilket är ett visualiseringsprogram som både är lättillgängligt och idag brukas av många kommuner. Frågor om det visuella innehållet ställdes i en enkät som deltagarna fick besvara. Statistiken som alstrades av enkäterna sammanställdes med enkel linjär regressionsanalys. Detta möjliggjorde undersökandet ifall det fanns en statistisk signifikans mellan de besvarade frågorna i enkäten. Även ifall det fanns något samband mellan upplevd förståelse och faktisk förståelsen för det presenterade materialet. Deltagarna i studien får även rangordna den egna uppfattade förståelsen för det presenterade materialet. Den faktiska förståelsen mättes utifrån deltagarnas enkätsvar. Med hjälp av de besvarade enkäterna visade det sig att det fanns en delvis ökande förståelse för detaljplaner med hjälp av Juxtapose och smartphone-VR som komplement. Den största implikationen av resultatet var att personer med bakgrund inom samhällsbyggnade hade lägst faktisk förståelse för det presenterade visualiseringarna. Implementeringen av detta i praktiken kan därför vara en genomförbar lösning till att öka ungdomars förståelse för detaljplaner. Implementeringen behöver inte bara innebära att ungdomars förtåelse ökar utan även att det kan locka flera medborgare till att delta i medborgardialoger. / A lot of Swedish citizens struggle to understand parts of detailed development plans when they are presented by Municipalities. The presented material can at often times be seen as difficult to understand and previous knowledge regarding development plans are usually needed to fully understand them. In occurrence with this, Swedish municipalities find themselves struggling in order to attract participants to public participation events regarding upcoming development plans. Today’s youth is especially difficult to attract and also integrate into planning dialogue events and are thus greatly underrepresented and some youth even feel like their voice goes unheard (Alinazari & Alvinder, 2018). In order to change this downgrade in citizens dialogue attendance, and to increase citizens knowledge regarding detailed development plans, municipalities could use a couple of new techniques. These techniques range from the use of 3D-renderings to using Virtual Reality (VR), which also in some cases could be used with the help smartphones. The use of VR is although a pretty fresh establishment to the market which means that there’s only a few municipalities who actually established it as part of their citizens dialogue techniques. The majority of Sweden's municipalities don’t even know that it is possible to use VR in citizens dialogue nor have the knowledge of how to use it. By implementing smartphone based VR with a sharp focus on youth, they would be able to take part of 3D/VR based development plans anywhere at any time. This study aimed to test how smartphone based VR could be used as a complementary visualization material to development plans with the help of other visualizations such as the software Juxtapose. The provision of smartphone based VR was  handed out with the help of an online service called RoundMe (2019), which took part in this study. The visualized material which were present in the study had been made with Sketchup. A software which not only is easy to access but also widely used by Sweden's municipalities. Questions regarding the different visualizations was handed out through a questionnaire. The summed up statistics was then analysed with the help of simple linear regression analysis. The participants were also able to rank their own understanding of the presented material. The actual representation of their knowledge was analysed with the help of their answers from the questionnaire. The result of the study could with the help of the answered questionnaires be analysed and the answered that followed was that the complementary use of visualized material and VR could actually increase the understanding of development plans. The biggest noted implication during the study was that participants with a urban planning background had the lowest actual knowledge of the presented visualizations. The implementation of this could thus be of viable use when it comes to improving on younger people's understanding of development plans. And also mean that other societal groups learning would improve and interest more people to attend at public consultation events.

<p>På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. </p><p>För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. </p><p>Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. </p><p>Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. </p><p>För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.</p>

På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.

Den första detaljerade topografiska karteringen som täcker en större del av Sverige är den s.k. Häradskartan som framställdes under 1800-talets andra hälft och som följdes av Generalstabens topografiska karta under början av 1900-talet. För framställning av kartorna upprättades först stomkartor genom transporter av äldre kartor i större skala från skiften och lantmäteriförrättningar. Historiska topografiska kartor ur Häradskartan och stomkartorna till Generalstabens topografiska karta publicerades under 2023 av Naturvårdsverket i form av digitala kartraster som georefererats med en automatisk metod baserad på rutnät av kartbladshörn för kartserierna. Denna studie syftar till att undersöka huruvida resultatet av den automatiska georefering som utförts med kartbladshörnen kan förbättras med en metod baserad på identifiering av gemensamma passpunkter mellan de historiska kartan och den moderna topografiska karta som finns tillgänglig som öppen data från Lantmäteriet. För att den metod som används ska vara användbar för en intresserad allmänhet undersöktes de möjligheter för georeferering av de historiska topografiska kartorna som finns med kostnadsfria Open Source-programvaror och öppna data. För att resultatet av georefereringen ska kunna utvärderas i en praktisk tillämpning undersöktes skapande av 3D-visualiseringar av de historiska kartorna. Studien avgränsas till ett område omfattande 400 000 ha huvudsakligen i Örebro län och de georefereringsmetoder som finns i programvaran QGIS. Passpunkter identifierades i den moderna topografiska kartan där byggnadspunkter för slott, kyrkor och herrgårdar som kunde verifieras genom sökningar i bebyggelseregister kompletterades med gränspunkter, vägkorsningar och hydrografiska objekt som visuellt kan antas sammanfalla vid studie av geometrier i de automatiskt georefererade kartorna. För att de kartblad som bygger upp kartserierna ska passa ihop över skarvarna efter georeferering mosaikerades dessa kartblad till ett gemensamt virtuellt kartraster. Resultaten av georefereringen visade att de medelavvikelser som uppmättes i de automatiskt rektifierade kartorna, ca 50 m för Häradskartan och ca 150 m för stomkartorna, kunde förbättras till ca 30 m för båda kartmaterialen med ca sex passpunkter/kvadratmil. Det framgår dock att stora lokala variationer i storleken på felen finns såväl före som efter transformationerna och studien visar på att en mer komplex lokal transformationsmetod med en stor mängd passpunkter fördelade över kartan behövs för att erhålla generella förbättringar av passningen. De skapade 3D-visualiseringarna visade på att en visuellt bättre passning ändå kunde erhållas även med de relativt få passpunkter som använts här. / The first detailed topographic mapping of larger parts of Sweden is the so-called District Economic Map that was produced during the second half of the 19th century and which was followed by the General Staff Map in the beginning of the 20th century. These maps were produced from skeleton maps that were constructed from transports of older large-scaled maps from legal shifts and parcel acts. Historical topographic maps from the District Economic Map and the skeleton maps for the General Staff Map were published in 2023 as digital raster maps that has been georeferenced using an automatic method based on a grid of corner coordinates for the map series. This study aims to investigate whether the result of the automatic georeferencing method can be improved using a method of identifying common ground control points between the historical maps and the modern topographic maps that are available as open data from the Swedish Land Survey. In order for the applied methods to be available to an interested general public this study investigates the possibilities of performing the georeferencing using free open-source software and open data. To allow the evaluation of the georeferencing results in a practical application the historical maps are visualized in 3D. The study is limited to an area encompassing 400 000 ha mainly in Örebro county and the georeferencing algorithms that are available in the QGIS software. Ground control points were identified in the modern topographic map by supplementing building points representing castles, churches and manor houses that can be verified by researching registries of built heritage with boundary points, road crossings and hydrographic objects that visually appear to coincide when studying the geometries of the automatically georeferenced maps. In order to ensure that the map sheets that make up the map series fit over the sheet edges the sheets were mosaicked in a single virtual raster. The results of the georeferencing process show that the mean deviations that could be measured in the automatically referenced maps (approx. 50 m for the District Economic Map and approx. 150 m for the skeleton maps) could be improved to approx. 30 m in both cases using about six control points per 10 000 ha. Large variations in the sizes of local errors are prevalent both before and after the transformations and the study shows that a more complex local transformation method using a large amount of control points is required in order to achieve a general improvement of the fit with modern data. Visualizing in 3D did show, however, that a visually significant improvement could be achieved already using relatively few control points as in this study.

I dagens samhälle är digitalisering en självklarhet genom olika former av applikationer vilka samspelar med människan. Det ställer höga krav på både användare och utvecklare, att de ska vara anpassningsbara. Inom fastighetsbranschen är visualisering ett väl etablerat verktyg för att kommunicera information, och en del av digitaliseringen sker genom mjukvaror som 3D-applikationer. Det är givet att dessa visualiseringsapplikationer måste förhålla sig till ett antal punkter som vilken information som ska presenteras, hur det ska förmedlas samt vilken nivå av abstraktion att bistå. På senare tid har begreppet användarbarhet blivit väldigt populärt där det grundläggande är att designa med människan i centrum. Det är en strategi för interaktiv utveckling där fokus är användarna och definierar vad folk har för kunskap, vad de arbetar med, gör och känner. Vid utveckling av dessa mjukvaror är det viktigt att just fokusera på individen för att en produkt eller tjänst ska bli så god som möjligt, vilket underlättar acklimatiseringen för slutanvändarna. Denna undersökning har fokuserat på användarupplevelsen av design som koncept samt existerande teorier vilket behandlar principer och element i 3D. Målgruppen har varit utvecklare av 3D-applikationer där undersökningen gjorts på fastighetsspekulanter, deras åsikter har legat som grund för viktiga funktioner inom en mjukvara. Datainsamlingen har skett enligt kvalitativa intervjuer, litteraturstudie och en benchmarkundersökning. Undersökningen har visat att respondenterna i det stora hela bekräftar tidigare forskning, med mindre bortfall. I studien har det framkommit ytterligare delar som är viktiga både från undersökningen med respondenterna och genom benchmarkingen.