Affärssystems-implementationer är kostsamma och det är i den fasen som flest misslyckanden sker. Motstånd från de potentiella användarna är den största anledningen till att implementationerna misslyckas. En sektor som är särskilt intressant är små och medelstora företag inom den tillverkande industrin eftersom de har begränsade resurser i form av tid, kompetens och pengar vilket utgör ett hinder vid införande av ett nytt system och det är viktigt att förstå vilka problem som kan uppkomma. Vår fråga är således: Vilka orsaker till användarmotstånd kan det finnas vid en implementering av ett nytt affärssystem? Vi har gjort en kvalitativ undersökning på tre olika företag inom ovan nämnda sektor där vi har gjort personliga intervjuer med användare, ledning och projektledare. Frågorna baserades på våra undersökningar i vetenskapliga artiklar och böcker. Vi har även gjort en teoretisk modell som användes som struktur till intervjuguiden. Resultatet blev att vi kom fram till följande orsaker; kommunikation, gränssnittskvalitet, högsta ledningens engagemang och stöd, involvering, underlättande åtgärder, timing, erfarenhet och personliga orsaker. Vid intervjuerna insåg vi att implementationerna inte hade inneburit något större motstånd i företagen. Detta gjorde att vi fick studera utsagor om motstånd snarare än faktiskt motstånd. / Enterprise Resource Planning (ERP) implementations are costly and it is in this phase that most failures occur. Resistance from the potential users is the main reason that implementations fail. A sector that is particularly interesting is the small and medium sized enterprises in the manufacturing industry as they have limited resources in terms of time, expertise and money, which creates barriers to the introduction of a new system and it is important to understand the problems that may arise. Our question is therefore: What are the causes of user resistance that might arise at an implementation of a new ERP? We have conducted a qualitative study of three different companies in the above sectors in which we have been doing personal interviews with users, management, and project managers. The questions were based on our research in scientific articles and books. We have also made a theoretical model used to structure the interview guide. The result was that we came to the following reasons; communications, interface quality, top management commitment and support, involvement, facilitation conditions, timing, experience and personal reasons. In the interviews, we realized that the implementations had not meant any resistance in the companies. This forced us to study the statements of resistance rather than actual resistance.

I en konkurrenskraftig omvärld, finns det ett behov hos företag av väl integrerade informationssystem. Systemen har till uppgift att se till att aktuell information i verksamheten kommer alla till godo när personalen har behov av den. Idag har företag standardiserade affärssystem till sin hjälp för att hantera den information de har behov av i sin verksamhet. Studien har haft som syfte att beskriva hur anskaffningsprocessen kan se ut på olika företag och att besvara följande frågor: ·       På vilka grunder togs beslutet om införskaffande av ett nytt affärssystem? ·       Har ledningen varit involverad i anskaffningsprocessen? ·       Ledde implementeringen till ett system företaget blev nöjda med? Studien har gjorts med en kvalitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer användes för att samla in empiri. Empirin har sedan ställts mot olika teorier med utgångspunkt i affärssystem och anskaffningsprocessen. Studien har visat att besluten på de företag som intervjuats har tagits på ungefär liknande grunder och att ledningens engagemang har varit av stor betydelse för de förändringar företagen har ställts inför i anskaffningsprocessen. Den implementering anskaffningsprocessen ledde till, har gett företagen affärssystem som de i stora drag har blivit nöjda med, trots att ett av företagen ansåg sig ha blivit lurade av systemleverantören vid upphandlingen. Denna missnöjdhet kan tänkas ha berott på bristande kunskap om anskaffningsprocessen.

Dagens organisationer arbetar kontinuerligt med att utvecklas, ofta genom nya systemlösningar. Affärssystemprojekt är mycket komplexa och krävande vilket leder till att många projekt slutar med ett misslyckande. Med dagens utvecklingstakt innefattar nya systemlösningar ett samarbete över en längre tid med kunder som systemleverantör. Idag räcker det inte att känna till sitt affärssystem, utan det måste finnas en förståelse för kundens verksamhet och dess affärsprocesser. För lyckade affärssystemprojekt krävs det arbete med kundens affärsprocesser, med IT som möjliggörare för förändringar inom kundens organisation. Det som byggs upp är en lång relation med kontinuerligt arbete som innefattar förbättringar, för kunden, men även för att systemleverantören ska nå vinster. Det är därmed viktigt att förstå vad som krävs för att nå ett lyckat affärssystemprojekt, och vilka effekter som ska eftersträvas. Syftet med uppsatsen är att identifiera uppfattade kritiska framgångsfaktorer och kundeffekter vid affärssystem-baserad verksamhetsutveckling i form av process- och systemförbättringar ur ett relationsperspektiv. Uppsatsen baseras på fyra djupgående intervjuer med respondenter som varit delaktiga under ett affärssystemprojekt. Två respondenter från varje part är utvalda för att få ett mångsidigt perspektiv på projektet. Respondenterna är även uppdelade från både de strategiska och det operativa perspektivet. De två parterna har sedan tidigare en mycket lång relation. För att besvara syftet har slutsatserna delats upp i två kategorier: kritiska framgångsfaktorer vid affärssystem-baserad verksamhetsutveckling samt kundeffekter efter affärssystem-baserad verksamhetsutveckling. Kritiska framgångsfaktorer är faktorer som behöver hanteras på rätt sätt för att affärssystemprojekt ska bli lyckade och effekter är de vinster kunden kan erhålla från affärssystem-baserad verksamhetsutveckling. I uppsatsen identifierades totalt 19 kritiska framgångsfaktorer och nio upplevda kundeffekter. Under den empiriska studien identifierades fem nya kritiska framgångsfaktorer och en ny upplevd kundeffekt. De kritiska framgångsfaktorerna som enligt den empiriska studien ansågs ha störst inverkan var: utbildning, helhetsbild, sätta upp riktlinjer samt detaljera processer. De upplevda kundeffekterna som ansågs gett störst resultat baserat på respondenterna under den empiriska studien var: beslutsunderlag, automatisering samt gränsöverskridande.

Sammanfattning Ett affärssystem kan ses som ett standardiserat, verksamhetsöverskridande systemstöd. Införandet av affärssystem har stora inverkningar på organisationen och är komplext, resurs- och tidskrävande. Det är många faktorer att ta hänsyn till, vilket resulterar i att flera systeminföranden misslyckas. Kontentan av ett misslyckande kan innebära stora förluster för organisationen och i värsta fall leda till konkurs.   Uppsatsens syfte har varit att rekonstruera framgångsfaktorer med processkartläggning vid ett systeminförande. Den har en kvalitativ ansats som är baserad på intervjuer med personer i tre olika yrkesroller. Uppsatsen ska med sina slutsatser underlätta genomförandet av framtida systeminföranden.   Fallstudien visar på att definierade verksamhetsprocesser kan synliggöra och tydliggöra informationsflöden, data och funktioner i systemprocesser som behövs för att stödja verksamhet och ställa krav på och underlätta val av affärssystem. Strömlinjeformade affärs- och systemprocesser resulterade i att organisationen kunde rationalisera och få ökad produktivitet. Förändringsarbetet underlättades genom att låta användarna vara med vid kartläggningen av processerna. Att skapa en helhetsbild över organisationen gav insikt för hur den såg ut samt ökade acceptansen för det nya affärssystemet. Drivkraften som detta medförde, var att den anställde blev mer motiverad, eftersom den ville se kartläggningen gå i uppfyllelse. Genom att förankra systeminförandet kunde ledningen enklare införa det nya affärssystemet, eftersom användaracceptansen var högre. Processkartläggningen gav dessutom beslutsunderlag för att avgöra om det var verksamhetsprocesser, systemprocesser, eller båda delarna som behövde anpassas. Genom att använda sig av processkartläggning inför ett systeminförande kunde fallföretaget öka chanserna för att lyckas, eftersom organisationen gemensamt kartlade vilka processer i verksamheten som affärssystemet skulle stödja. Därav är rekommendationen att använda processkartläggning som ett verktyg inför ett systeminförande, eftersom detta visat sig skapa många positiva effekter.

Bakgrund och problemdiskussion: Redovisningen förändrades med användningen av datorn och digitala redovisningssystem. Framtidens utveckling handlar om att ta nästa steg, från datorisering till digitalisering. Med den tekniska utveckling som artificiell intelligens tagit är nu självkörande bilar och automatisk cancerscreening ett faktum och även inom redovisningen spås AI få en stor påverkan. Det finns forskning som påvisar att redovisningsekonomer inom snar framtid kommer att kunna ersättas fullt ut av AI och att det finns stora fördelar med detta i form av effektivisering. Men hur ser det ut idag, går det att ersätta redovisningsekonomer med tänkande datorer? Om inte, vad är det som hindrar denna profetia från att bli verklighet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur AI används i ett modernt redovisningssystem idag samt undersöka vad som hämmar att AI ska kunna ta en större roll iredovisningssystem framöver Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med karaktären av en fallstudie i tillsammans med inslag av en intervjustudie och normativ forskning. Den empiriska insamlingen av data har gjorts utifrån föreläsningsmaterial, webbsidor, videomaterial och en semistrukturerad intervju från företaget systemutvecklaren Fortnox. Slutsats: Slutsatserna som kan dras utifrån studiens syfte är i huvudsakliga drag att AI spelar en roll i samtliga arbetsuppgifter som en redovisningsekonom har i dagsläget. Däremot är det ingen som uppgift som till fullo kan överlåtas till AI i dagsläget men det finns funktioner i redovisningssystemet som kräver väldigt låg mänsklig inblandning vilket går att härleda till de legala hinder som föreligger tekniken. Framför allt så är det legala och kunskapsrelateradefaktorer som till största del utgör ett hinder för att tekniken ska kunna utnyttjas i högre grad inom redovisningen. Samtidigt så går det även att identifiera en mängd andra hinder såsom mindset när det kommer till förändringar, kostnader med att införa AI samt säkerhetsrisker men där vi gjort bedömningen att dessa i något avseende går att härleda till kunskapsbristen vilket utgör den enskilt största faktorn att arbeta med för att överkomma dessa hinder.

Användarmotstånd beskrivs vara en av de vanligaste kritiska momenten vid implementering av affärssystem och är en vanlig orsak för att IT-projekt misslyckas. Det finns flertalet orsaker som bidrar till användarmotstånd som kan hanteras med hjälp av tillämpning av adekvata strategier. Syftet med studien är att undersöka olika SME ́s för att identifiera strategier som används vid implementering av affärssystem för att kunna presentera rekommendationer för val och tillämpning av lämpliga strategier för att hantera användarmotstånd. Studien som genomförts med en kvalitativ forskningsansats för att skapa förståelse för vilka strategier organisationer använder sig av för att hantera användarmotstånd vid implementation av ett affärssystem. Studiens resultat indikerar på att kunskapen för användarmotstånd är bristande och att det vanligtvis inte tas till beaktning vid en implementation i SME ́s. Studiens slutsatser bidrar med rekommendationer att beakta vid en implementation av affärssystem i syfte att skapa trygghet hos användare och därmed hantera användarmotstånd.

Examensarbetet utfördes hos ett företag under april till juni månaden 2011. Det senaste året har företagets betalningsföreläggande ökat av diverse orsaker. En del leverantörsfakturor betalas inte i tid. När leverantörsfakturor inte betalas i tid kommer det krav/betalningspåminnelser och betalningsföreläggande till företaget. Syftet med examensarbetet var att felsöka och analysera befintlig leverantörsreskontraprocesskartan och dess subprocesser. Utifrån denna bakgrund har det presenterats förslag på förbättringar som skall leda till att krav/betalningspåminnelser och betalningsförelägganden minimeras. Visionen är att uppnå noll betalningsföreläggande. För att kunna uppfylla examensarbetets syfte har det gjorts litteraturstudier och intressentanalys. Utifrån intressentanalys har det gjorts personliga intervjuer med medarbetare på företaget för att kunna identifiera de problem, som orsakar till att flödet av krav/betalningspåminnelser och betalningsföreläggandet har ökat det senaste året. Diverse problem/orsaker har identifierats som orsakar krav/betalningspåminnelser och betalningsföreläggande. Den vanligaste orsaken till att fakturor inte betalas i tid är att en beställare inte beställer varan/tjänsten i inköpssystemet, utan väljer att göra telefonbeställningar, eller åka direkt till butik och göra beställning. Görs en beställning utanför inköpssystemet utelämnas viktig information till leverantören gällande faktureringen. Telefonbeställningar görs bland annat för att en beställare inte har alltid tillgång till inköpssystemet, varför det har föreslagits en handdator som ett lösningsförslag till problemet. Ett annat identifierat problem/orsak är att företaget inte har kontroll över de reklamerade fakturorna som reklameras av deras Extern IT Partner. Detta leder till att en faktura kan reklameras av samma orsak flertal gånger, vilket fördröjer betalningen. Lösningsförslag till detta är att reklamationsprocessen skall hanteras internt. Med dessa lösningsförslag och några till kommer flödet av krav/betalningspåminnelser att minkas som i sin tur kommer minimera antal betalningsföreläggande. Även om krav/betalningspåminnelser kommer kan de hanteras på ett korrekt sätt med hjälp av lösningsförslagen.

Det råder hög konkurrens på många olika marknader. Företag har i olika utsträckning implementerat affärssystem för att kunna konkurrera i en allt hårdare miljö med snabbare förändringar. Syftet med denna studie är att identifiera nyckelfaktorer för en lyckad implementering av ERP-, Enterprise Resource Planning, -affärssystem, med fokus på produktionsprocesser inom lean. För den empiriska undersökningen valdes ett svenskt företag som fokuserar på att ytbehandla metallprodukter åt svenska kunder. Komplikationer uppstod för implementering av ERP och implementeringen försenades. Denna studie utreder dessa problem och identifierar nyckelfaktorer för en lyckad ERP implementering. Utöver detta visar denna studie att företagets försening av implementering av ERP beror på komplexa faktorer där företaget inte har lyckats med att bejaka nyckelfaktorer för en lyckad implementering av ett affärssystem. Företaget har påbörjat ERP-implementering utan att ha utfört en adekvat analys av vad affärssystemet kommer att medföra för positiva och negativa effekter samt pga. resursbrist inte kartlagt sina egna produktionsprocesser innan implementering. Studiens huvudsakliga slutsats är att företaget måste ta ett beslut hur de skall fortskrida med implementeringen då det kommer att kosta kapital och extra personal samt utbildning för att affärssystemet skall kunna implementeras och för att företagets produktionsprocesser skall kunna dra maximala fördelar av affärssystemets implementation. Denna studie befäster tidigare resultat angående kritiska nyckelfaktorer och en lyckad implementering av ERP-affärssystem. Utöver detta tillförs välbehövlig kunskap om skräddarsydd ERP-implementering i en svensk kontext. Komplementariteter mellan humana resurser och kritiska nyckelfaktorer har identifierats och analyserats för en lyckad implementering av ERP. Betydelsen av en adekvat kartläggning av flöden och produktionsprocesser före man startar en ERP-implementering har också visats i så väl tidigare forskning men också här i denna studie. Slutligen visas här också att alla delar i företaget, såväl produktion, flödeshantering och humana resurser deltar i ett delikat samspel där inte enbart ERP-affärssystemet skall anpassas till dessa delar men också att det är essentiellt att delarna anpassas för en lyckad ERP-implementering. / Different markets today are highly competitive ones. Firms have in varying degree implemented ERP in order to be able to compete in an increasingly harsh and rapidly changing environment. The purpose of this study has been to identify key factors for a successful implementation of ERP with a focus on production processes within lean. For the empirical study and survey, a Swedish company which focuses on surface-treating metal products. Complications arose with their implementation of a new ERP and the implementation was delayed. This study investigated these problems and identified key factors for successful ERP implementation. Furthermore, this study has shown that the firm’s delay in implementation of ERP has been due to complex factors whereas the company has not been able to comply to key factors for successful implementation and they have started an implementation process without adequate analysis, resources and level of education. This study confirms earlier results regarding critical success factors and a successful implementation of ERP. Furthermore, valuable knowledge on new and customised ERP-software implementation in a Swedish context is added to a growing body of earlier research on ERP-implementation in SMEs. Complementarities between human resources and critical success factors have been identified and analysed for a successful implementation of ERP. The importance of an adequate mapping of flows and production processes before the implementation of ERPs have been shown in earlier research but also here in this study. Finally, this study also shows that all analysed parts of the company; production, supply chain management and human resources participate in an intricate interplay; showing that it is not only essential that the ERP system is adapted to these individual parts but also that these integral parts of the company themselves are adapted to the ERP.

Det ställs ett samhällsansvar på organisationer att arbeta med hållbarhetsfrågor, då tillverkningsindustrin står globalt sett för 36 procent av koldioxidutsläppen. Organisationer behöver anpassa sina processer gällande produktion, distribution samt leveranser av varor och tjänster.  Idag finns det begränsad kunskap om hur organisationer tillämpar och använder affärssystem för att stödja sin hållbarhetsstrategi. Studiens syfte har varit att bidra med rekommendationer för hur affärssystem stödjer organisationer inom tillverkningsindustrin att arbeta med hållbar utveckling. Det har utförts en kvalitativ studie och en tematisk analys med fokus på ekologisk hållbarhet. Studien undersökte hur användning av affärs- och BI-system kan stödja organisationer att arbeta med hållbar utveckling. Studien presenterar rekommendationer som stödjer arbetet med hållbar utveckling vid användning av affärs- och BI-system. Resultatet visar att affärs- och BI-system kan generera kvalitetssäkrad data i jämförelse med stödsystem som kräver manuell hantering.

Utifrån tidigare kursutvärderingar för kurser som behandlar materialplanering och styrning har det framgått att det finns en brist på praktiska övningar i relation till kursens innehåll. Kollegiet Industriell ekonomi och maskin, IE/MA-kollegiet på Högskolan i Borås vill därför skapa en simulering, där studenterna får möjligheten att sätta teorin i praktik samt lära sig att handskas med ett affärssystem. Syftet med denna rapport är att skapa en förstudie inför simuleringar inom kurser som behandlar materialplanering och styrning. Målet med att skapa en förstudie är att utöka kursens praktiska övningar och förbereda studenter inför kommande utmaningar på arbetsplatsen. För att framställa en förstudie har litteraturundersökningar, kvalitativa intervjuer samt en fallstudie genomförts. Intervjuerna genomfördes med företaget Jeeves som utvecklaraffärssystemet GARP samt en representant från Industriell ekonomi och Maskin kollegiet från Högskolan i Borås. I rapporten framgår att simuleringar har hög positiv påverkan på studenters lärande. Genom att sätta teorin i praktik leder det till att studenter får en ökad kunskap i det studerade ämnet. Med tanke på att det finns en brist på praktiska övningar i kurser som behandlar materialplanering och styrning så vill lärarkollegiet utöka de praktiska övningarna i syfte om att ge studenterna möjligheten att öka kunskaperna inom både materialplanering och hur man handskas med ett affärsystem. Under utförandet av förstudien visade det sig att den viktiga delen inom materialplanering behandlas under Material- och produktionsstyrnings-verktyget i affärssystemet. För att möjliggöra en simulering krävs en god interaktion mellan leverantör och lärarkollegiet, då en grunddatabas behöver förberedas innan studenterna genomför simuleringen samt att en gemensam server behöver skapas för att möjliggöra installationen av affärssystemet. / Based on the previous course evaluations for courses that deal with material planning and control, it has emerged that there is a lack of practical exercises in relation to the course content. Therefore the board of Industrial economics and Machinery at University of Borås wants to create a simulation for the students, where students get the opportunity to put the theory into practice and learn to deal with a business system. The aim of this report is to create a feasibility study for a simulation in courses that deal with materialplanning and control. The goal of creating a feasibility study is to expand the course’s practical exercises and prepare students for future challenges at the workplace. To create a feasibility study literature surveys, qualitative interviews and a case study were conducted. The interviews were conducted with the company Jeeves, which develops the business system GARP, and a representative from the broad of Industrial economics and Machinery from the Univeristy of Borås. The report shows that simulations have many positive effects on students’ learning. By putting the theory into practice it leads to an increased knowledge in the studied subjects for the students. Given that there is a lack of practical exercises in courses that deal with materialplanning and control, the teaching staff wants to expand the practical exercises in order to give students the opportunity to increase their knowledge in both materialplanning and how to deal with a business system. During the performance of the feasibility study, it turned out that the important part of the material and production planning deals under the tool called Material Planning and production management in the business system. To enable a simulation, a good interaction between the supplier and the teaching staff is required and a basic database needs to be prepared before the students carry out the simulation. To enable the installation of the business system a common server needs to be created.