Denna rapport är en fallstudie som har gjorts på det båttillverkande företaget FFAB. FFAB har svårigheter att styra materialflödet, från varumottag till montering, på ett standardiserat och förutsägbart vis. Som en följd av detta har montörerna svårt att hitta alla komponenter de behöver vilket spiller tid från själva monteringsarbetet. Syftet med fallstudien har således varit att klargöra materialförsörjningen till en av FFABs produktionslinor och ge förbättringsförslag för att reducera andelen icke-värdeskapande aktiviteter kopplat till produktionsprocessen. Fallstudien fann fem grundorsaker till icke-värdeskapande aktiviteter; oreda, materialpresentationen, monteringsstrukturen, informationssystemet och kittningen. Åtgärderna till de rådande problemen och därmed vår slutsats blev att införa 5S för att få bukt på den oreda som finns vid samtliga lagerpunkter, att standardisera kittningen och systematiken på materialfasaderna och att i större utsträckning involvera montörerna i planeringsarbetet.

An issue tracking system is a vital part of a company’s structure and organization. This system is primarily client-based and is only available through a client on a computer or the like. Because of this type of structure, the system is often limited to an internal level. However, implementing a web-based issue tracking system results in a wider availability and usability for users by providing the system to a mobile level. Since this study aims to develop and implement an artifact (web-based issue tracking system), then evaluate its usability, the research methodology: Design Science Research is appropriate for this study as its purpose is to implement and evaluate an artifact as a solution to a phenomenon or problem. A client-based issue tracking system in a business means that customers to a certain company only has the opportunity to monitor their issues if they have mutual remote-control capabilities and the same type of system. With a mostly quantitative questionnaire, designed according to the acceptance model Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT), data was collected regarding the usefulness of the artifact. The survey respondents were exclusively users of the Pyramid enterprise resource system. The result in accordance of UTAUT showed a positive attitude towards implementation and usability of the artifact, thus, making the conclusion of the study a positive attitude towards a web-based issue tracking system, as users of an enterprise resource planning system perceived the artifact as useful and at least as functional as the existing client-based implementation.

För att kunna leda och styra ett tillverkande företag krävs det att man mäter rätt saker för att skapa sig ett gediget beslutsunderlag. Vad som är rätt att mäta är dock ingen självklarhet. Många företag vet inte alltid varför de mäter just det de mäter och vissa mätningar görs av ren tradition. I vissa specifika situationer, till exempel vid en stor investering i exempelvis produktionen, är det intressant att mäta innan investeringen genomförs och sedan jämföra detta med tidpunkt efter att investeringen tagits i bruk för att identifiera förbättringar till följd av investeringen. Syftet med detta examensarbete är att ta fram övergripande faktorer och specifika mätetal som ett tillverkande företag bör följa upp beroende på vissa inre och yttre omständigheter kring företaget. Inre omständigheter syftar till olika tillverkningsegenskaper och produktegenskaper, och de yttre omständigheterna syftar till bland annat konkurrensfaktorer. Vi har utifrån detta skapat ett ramverk ur vilket man identifierar företagens inre och yttre omständigheter samt kopplar dessa till företagets mål vilket resulterar i specifika mätetal som passar just det aktuella företaget. För att kunna ta fram ramverket har vi i examensarbetet genomfört litteraturstudier, förintervjuer med tre tillverkande företag och telefonintervjuer med cirka 30 tillverkande företag. Vi har studerat befintliga prestationsmätningsmodeller ur vilka vi har kunnat sammanställa viktiga mätetal indelade i strukturerade grupper. Med hjälp av litteraturstudien och förintervjuerna kunde en hypotes med förväntat resultat av telefonintervjuerna formuleras. Resultatet av telefonintervjuerna diskuterades sedan tillsammans med hypotesen vilket resulterade i tabeller med mätetal för de framtagna faktorerna vilka ramverket slutligen bygger på.

Implementationen av ett affärssystem kan ses som starten på en längre resa. Efter att företag implementerat ett affärssystem, befinner de sig i postimplementationsfasen. Då det är både kostsamt och tidskrävande att byta ut affärssystemet med ett nytt, väljer oftast företag att behålla sitt nuvarande affärssystem och istället förbättra det så mycket som möjligt. Då samhället förändras snabbt och företagen växer, behöver affärssystemet ständigt förbättras för att stödja de ändrade kraven och förutsättningarna som uppkommer. Denna studie fokuserar på ständiga förbättringar av affärssystem, såsom exempelvis tillägg av funktioner, uppgradering eller anpassningar under postimplementationen. Syftet med studien är att undersöka hur verksamheter genomför arbetet med ständig förbättring av affärssystem i postimplementationsfasen. Studien visar att företagen genomför förbättringsarbeten, men att det kan finnas svårigheter kring att skilja på förbättringar i affärssystemet eller i processerna. Det framkommer även att ledningen har en stor påverkan på förbättringsarbetet och att fortsatt användarutbildning är viktigt i postimplementationen. Resultatet av studien visar att företagen idag inte har någon tydlig planering kring genomförandet av ständiga förbättringar. / The implementation of an ERP-system can be seen as the start of a long journey. After companies have implemented an ERP-system, they are in the post-implementation phase. Since it is both costly and time consuming to replace the ERP-system with a new one, companies usually choose to maintain their current ERP-system and instead continuous improve it as much as possible. As society changes rapidly and business grows, the ERP-system needs to constantly improve to support the changing requirements and conditions that arise. This study focuses on continuous improvement of ERP-systems, such as add-on functions, upgrades, or customizations, during the post-implementation phase. The purpose of the study is to investigate how businesses work with continuous improvement of ERP-systems in the post-implementation phase. This study shows that companies work with continuous improvement, but there may be difficulties in distinguishing between improvements in the ERP-system or in the processes. It also appears that the top management has a major impact on the improvement work and that continued user education is important in post implementation phase. The result of the study shows that companies today does not have any clear planning about the work with continuous improvements.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka framgångsfaktorer vid införandet av ERP-system i olika företag. Både kundernas och leverantörens syn på framgångsfaktorer vid införandet har klargjorts. Min empiriska undersökning har utförts på fem olika företag och jag har intervjuat totalt fem personer som samtliga haft mycket centrala roller vid ERP-införandena. Vid intervjuerna har jag använt mig av kvalitativ ansats där informanterna har fått berätta relativt fritt om vad de uppfattat kunna påverka framgången med införandet av ERP-systemen. Jag analyserade det insamlade materialet med hjälp av empirinär kvalitativ bearbetning, i form av innehållsanalys. Undersökningens resultat visar att kunderna och leverantören inte ser helt lika på vilka faktorer som bidrar till framgång. Det finns dock några tydliga samband mellan leverantörens och kundens syn på framgångsfaktorer. Samsyn ligger i att kunden ska göra en dokumenterad processmappning av verksamhetens före och efterläge vilket leder till att leverantörens arbete underlättas och implementeringen av systemet kommer igång snabbare. Vidare samsyn finns kring det faktum att kunden ska förbereda sig på den kommande förändringen genom att utbilda personalen i handhavandet av systemet samt ge personalen ökad förståelse kring förändringsproblematiken. Detta leder till större engagemang hos kunden och snabbare acceptans av systemet i företaget. / The purpose of this report has been to investigate successfactors when implementing ERP-systems in different companies. The opinion of both the supplier and the customer’s point of view about the successfactors has been explained. The empiricalstudy has included five different companies and a total of five persons. I have used a qualitative approach during the different interviews. The material from the interviews was analysed with the qualitative method content analysis. The study shows the supplier and the customers both have and have not the same opinion about which successfactors to consider when implementing. There are a few obvious connections between the supplier and the customer’s point of view. They agree about the importance of linking business processes and information to the system in the feasibility study. This will lead to an easier and more rapid implementation phase. They also agree about the importance of educating the personal, both in practical skills of the system and also information of the reactions of change in the organisation. This will lead to a greater engagement from the customer and quicker system acceptance.

Kraven från omvärlden att organisationer skall högprestera är ett faktum och de trappas upp varje dag vilket innebär att behovet av förändringar i verksamheten ständigt finns på ledningens agenda. Förändringar innebär enligt Ahrenfelt och Berner (1992) alltid en konflikt och många människor har inte förmågan att se möjligheterna istället för hoten. Mastec AB är en industrigrupp, bestående av sju dotterbolag, inom metall och plast med huvudkontor beläget i Huskvarna. Koncernen har valt att implementera Microsoft Business Solution Navision på alla dot-terbolag för att på så sätt skapa ett enhetligt affärssystem. I och med implementeringen har dock konflikter uppstått. Syftet är, med utgångspunkt i konfliktteori, att undersöka vilka konflikter som kan uppstå i samband med införandet av ett affärssystem med anknytning till parallell affärsutveckling samt ge exempel på hur dessa konflikter kan hanteras. Undersökningen påbörjades med en genomgång av lämplig litteratur inom konfliktteori. Den empiriska studien utfördes sedan på Mastec AB och inleddes med en kvalitativ intervju och följdes av en enkät på tre dotterbolag bestående av både kvalitativa och kvantitativa frågor. Utfallen från den empiriska studien analyserades sedan i förhållande till lämplig teori. Informationsbrist kan vara en orsak till att konflikter uppstår. Det mesta talar för att detta kan hanteras genom möten och ytterligare information. Det finns situationer där konflikter väljs att hanteras genom överkörning, exempelvis då tidspress föreligger. Studien visar också att det skett en parallell verksamhetsutveckling, dock inte medvetet. Även missförstånd kan leda till konflikter. Hantering av dessa kan exempelvis bestå av förändrat samarbete. Konflikter kan även uppstå när förväntningarna på verksamheten och systemet är diffusa. / Demands from the surrounding world concerning the fact that organizations must overachieve increases every day, which means that business changes always have to be on the management’s agenda. According to Ahrenfelt and Berner (1992) changes always mean a conflict and many people do not have the ability to see the opportunities instead of the threats. Mastec AB is a group of seven companies within the plastics- and metal industry with its headquarter situated in Huskvarna. It has chosen to implement Microsoft Business Solution Navision on all subsidiaries to attain a uniformed business system. In relation to the implementation, conflicts have arisen. The purpose is, with starting-point in conflicts theory, to investigate what conflicts that may occur when implementing a business system in connection to a parallel business development and also give examples on how to handle these. The investigation was initiated with a literature study with suitable ref-erences to conflicts. The empirical study was then carried out at Mastec AB and began with a qualitative interview which was followed by a survey that consisted of both qualitative and quantitative questions. The results from the empirical study were then analyzed in relation to appropriate theory. Lack of information can cause conflicts. This conflict may be handled through meetings and further information. There are situations when conflicts are chosen to be completely disregarded, which also is a way of conflict handling. The study shows that a parallel business development has occurred but not deliberately. Also misunderstandings can lead to conflicts. These can be handled by changing ways to collaborate. Conflicts can also arise when the expectations on the business and the business system are diffuse.

Detta examensarbete behandlar affärssystem (även kallade ERP-system) och implementering av dessa. ERP betyder Enterprise Resource Planning och innebär ett integrerat system som innefattar hela företagets verksamhet. Att införa ett affärssystem i en organisation är en stor investering och ofta en komplicerad uppgift, det är därför bra om tidigare erfarenheter från liknande implementationer kan utnyttjas. I mitt arbete har jag undersökt vilka faktorer en organisation bör beakta för att erhålla en lyckad implementering. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie där jag genom intervjuer med projektdeltagare har studerat den implementation som Volvo Lastvagnar Komponenter AB i Skövde nyligen har genomfört av affärssystemet SAP R/3. Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre övergripande områden; planering, utbildning och resurser. Dessa områden är alla viktiga att beakta i samband med en implementering av ett affärssystem för att implementeringen skall nå ett, för företaget, lyckat resultat.

I dagens hårda konkurrenssituation krävs det mer och mer av företags informations-system. Detta gör att fler och fler företag väljer att implementera ett integrerat affärs-system. Integreringen gör att företag får en enhetlig systemmiljö för hela företagets informationsbehandling. Implementeringen är dock en kostsam och tidskrävande process (Ekstrand, 1998). Mitt arbete behandlar frågeställningarna om varför företag väljer att implementera ett affärssystem, hur implementeringen förlöpte samt hur affärssystemet fungerar när implementeringen är färdig. Bland de företag jag vände mig till så var den främsta anledningen till att företag installerar ett affärssystem att systemen är omfattande och integrerade. Jag kom även till slutsatsen att det nästan är omöjligt att genomföra en implementering av ett affärssystem helt smärtfritt. Problemen beror dock inte alltid på affärssystemet utan på t.ex. dålig beredskap från företagens sida. Sammanfattningsvis fick jag intrycket att de flesta företag är nöjda med sitt val av system och de som inte ännu såg nyttan med systemen trodde att de inom kort skulle göra det.

Dagens företag är i stort behov av information. Företag som har många avdelningar behöver möjligheter för att enkelt och smidigt kunna samordna information för hela företaget. Affärssystem erbjuder denna möjlighet genom en modulbaserad konstruktion som integrerar ett företags samtliga avdelningar i ett enda system. Problem kan dock uppstå då ett valt affärssystem inte passar företagets verksamhet. En kompromiss mellan system och verksamhet måste då försöka uppnås. Ett affärssystem implementeras ofta i samband med en metod, vilken ger detaljerade beskrivningar för hur implementeringen ska gå till. På vilka grunder väljer företagen att arbeta efter en specifik metod då system och verksamhet behöver anpassas till varandra? Detta arbete bygger på en undersökning som har utförts genom en survey där fem företag har medverkat. Resultatet av undersökningen visar ett antal metoder samt presenterar orsaker till varför dessa metoder används.

Denna rapport behandlar ett tämligen outforskat delområde inom elektroniskt handel, nämligen integration av affärssystem och e-handelssystem. Huvudfrågan i denna rapport går ut på att undersöka hur företag har integrerat sitt affärssystem med sitt e-handelssystem. För att besvara huvudfrågan delades den upp i tre delfrågor. Dessa sökte besvara dels på vilken nivå inom Enterprise Application Integration som företagen hade integrerat systemen, dels vilka integrationstekniker företagen använder för att integrera systemen samt dels vilka effekter integrationen medfört för företagen. För att besvara problemställningen utfördes telefonintervjuer med fyra företag. Resultatet av undersökningen var att samtliga företag hade integrerat på Enterprise Application Integrations datanivå, vilket även var den nivå de hade börjat med att integrera. De integrationstekniker som användes varierade. Det var dock inte särskilt vanligt att använda nyare integrationstekniker. Integrationen medförde genomgående positiva effekter för företagen, även om vissa problem kvarstod. Inga större nya problem uppkom dock.