Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olika konstruktionsmaterialen limträ, stål och betong. Där målet är att utveckla ett underlag för nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten på arbetet ger en enkel överblick över informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen man ska ta hänsyn till vid dimensionering. Arbetet inleds med en allmän översikt på hur brandskyddet behövs i byggnader för att uppfylla de lagar och regler som ställs. För att få en större förståelse för hur de olika konstruktionsmaterialen beter sig under påverkan av brand, presenteras de olika materialegenskaperna och hur påverkningen för samtliga ser ut. Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hur man går till väga för att nå samma brandklass på konstruktionen för de olika materialen. För att utvärdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats. Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krävs för att ta fram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner. / Materialpåverkan vid brand

Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, förkortat till LARO, innebär att personer som är beroende av opioider blir behandlade med läkemedel för att minska suget efter andra opioider. Socialtjänsten, LARO-programmet samt polisen har alla en roll i denna typ av behandling. Socialtjänsten hjälper patienten att ansöka. Socialtjänstrepresentanter, personalgruppen från LARO-programmet samt enhetschefer träffas i en så kallad beslutskonferens, där de beslutar om den ansökande patienten ska få börja på programmet eller inte. I början av behandlingen kontrolleras patienten hårdare, kontrollen blir mindre ju längre patienten har varit i behandlingen och om patienten har följt behandlingens regler. Polisen hjälper till att kontrollera samt meddela LARO-personalen om patienter påträffas med andra droger. Patienter väljer programmet främst för att de anser att de är klara med droger, att de har förlorat vårdnaden om sina barn eller att de har träffat en ny partner. Några fördelar med programmet ansågs vara att patienterna får en chans till ett liv utan kriminalitet. De får en chans att få jobb, få en fast bostad och laga trasiga relationer. Några nackdelar ansågs vara bland annat svårigheten att prata om eventuella återfall med personalen på grund av rädslan för att bli utskriven. Även stigmatiseringen och den eviga missbrukarrollen ansågs vara en nackdel.

När en patient vårdas vid livets slut i hemmet ställer det krav på de närstående, krav som de ibland inte är redo för. Att vara närstående till en patient med allvarlig sjukdom som erhåller palliativ vård vid livets slut kan skapa ett lidande. Vårdpersonal bör involvera både patient och närstående i vårdandet och ge stöd anpassat efter deras behov. Kunskaper behövs om hur ett professionellt stöd kan utformas i vårdandet, också till de närstående. Metoden som valdes till detta arbete var en analys av kvalitativ forskning Arbetet har bidragit till en djupare förståelse för närståendes upplevelser av delaktighet. Syftet med uppsatsen är att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet vid palliativ omvårdnad i hemmet. Resultatet i vår uppsats visar att närstående ofta upplever brist på stöd och information. Dessa brister leder till en upplevelse av att inte tillåtas vara delaktig. Det är viktigt för närstående att få information och stöd för att uppleva delaktighet. Vårdpersonalens empatiförmåga och kunskaper inom bemötande och kommunikation har betydelse för hur den vårdande relationen med närstående blir.

In conjunction with an overview of the organizational structure of the municipality of Arvika the Balanced Scorecard was introduced as a management model. After the Balanced Scorecard has been in use over a period of years the conception of it varies throughout the organization. The purpose of this study is identifying which factors are facilitating and which factors are obstructing when implementing the Balanced Scorecard in the municipality of Arvika. This is a case study of the staff organization of the municipality of Arvika. The study is explanatory as our objective is to describe why the current situation appears as it does today. A qualitative method has been applied during this study. Empirical data has been collected through interviewing 17 managers and supervisors at various administrative levels within the organization. The result of the study shows that there are several factors which are facilitating as well as several factors which are hindering in the implementation of the Balanced Scorecard. Examples of factors obstructing the implementation are the lack of information of the management model as well as the absence of a project organization. Factors such as that the model is perceived to be effective and useful within the organization as well as that it enables an undifferentiated monitoring throughout the organization are examples of facilitating factors.

Geóloga / Chile es un país que destaca por su vitivinicultura a nivel mundial, sin embargo, esta actividad sigue prácticas tradicionales, donde la relación de la geología con la formación de los suelos y cómo esta interacción afecta al desarrollo de la vid es aún poco comprendida. Es en este contexto, que esta memoria tiene por objetivo realizar una caracterización geo-vitivinícola de Chile para efectos de le generación de criterios geológico y geomorfológicos de evaluación de zonas de cultivo de la vid. En virtud de este objetivo se realizó un mapa, escala 1:1.000.000 utilizando la geología generada por el SERNAGEOMIN (2004). Para acotar la zona de estudio, se definieron 17 valles vitivinícolas establecidos en el Decreto N°464, el cual determina las denominaciones de origen chilenas, a los cuales se les añadió la componente geológica mediante la incorporación de cuencas hidrográficas proporcionadas por la Dirección General de Aguas (DGA). Los valles se encuentran divididos en las regiones vinícolas de Atacama, Coquimbo, Aconcagua, del Valle Central, Sur y Austral. Para cada una de estas regiones y sus respectivos valles se describió la geología a escala regional y se caracterizaron las morfoestructural de Cordillera Principal, Depresión Central y Cordillera de la Costa. Además, a modo de explorar la incorporación de información de mayor detalle, se selecciona el Valle de Casablanca para realizar un mapeo escala 1:100.000 en base a la carta de la zona Valparaíso-Curacaví, con el fin de diferenciar los distintos tipos de depósitos y sus geomorfologías y también se estudió la variación del nivel estático, en un periodo de 10 años, para 28 pozos ubicados en este valle. Por su parte, en el Valle de Copiapó se realizó un mapeo de arcillas mediante imágenes satelitales ASTER para reconocer la distribución de los minerales illita, caolinita, montmorillonita y vermiculita. Por último, para seis valles definidos como prioritarios (Casablanca, Maipo, Rapel, Maule, Curicó e Itata) se realizaron mapas de aspecto y pendientes. Los valles se caracterizan por presentar variaciones norte-sur y este-oeste de las unidades geológicas y las unidades morfoestructurales y si bien valles de la misma región vitivinícola tienen características similares entre sí, cada uno de estos presenta particularidades únicas que los diferencian. Para Casablanca se pudo apreciar que el mayor detalle en la geomorfología permite diferenciar cuatro unidades geomorfológicas, que en el mapa de escala 1:1.000.000 corresponde a una. En cuanto al nivel estático es posible apreciar una clara disminución de este a lo largo de los años y en el Valle de Copiapó es posible reconocer las arcillas illita y caolinita. En base a las cuencas hidrográficas y las características geomorfológicas, se proponen posibles tres valles vitivinícolas en la Región de Aysén supeditados a las condiciones mesoclimáticas de ellos. Cada uno de estos presentan unidades de roca particulares, los cuales pueden representar interesantes terroirs en un escenario de cambio climático. Es así como la comprensión de las características geológicas enfocada a los valles vitivinícolas chilenos, podrá permitir la generación de criterios de evaluación de predios agrícolas.

Memoria para optar al título profesional de: Ingeniero Agrónomo / La Región de Coquimbo se ha visto afectada por un fenómeno de sequía desde el año 2007, obligando a los agricultores a dejar de regar parronales destinados a la producción de uva. El objetivo de este estudio fue evaluar estrategias de manejo agronómico aplicados en postcosecha para reducir los efectos negativos de la sequía sobre un parronal de vid pisquera. Para este estudio se utilizaron 54 plantas de vid de 19 años de edad, establecidas en pie franco. Se aplicó ácido húmico en dosis equivalentes a 30 kg ha-1, estiércol de cabra en dosis de 20 ton ha-1, y sin aplicación de enmiendas, estos tratamientos fueron combinados con una poda severa y sin poda en un diseño factorial, resultando 6 tratamientos: T1: Sin enmienda y sin poda; T2: Ácido Húmico, sin poda; T3: Estiércol, sin poda; T4: Sin enmienda, con poda; T5: Ácido Húmico, con poda y T6: Estiércol, con poda. El riego fue suspendido inmediatamente después de cosecha, para posteriormente evaluar los tratamientos sobre las propiedades del suelo y sus efectos en la planta. Los efectos de las enmiendas en el suelo fueron marginales, la aplicación de ácido húmico sólo produjo un efecto significativo sobre el número de poros de drenaje rápido en profundidad, pero sin afectar las variables fisiológicas en la planta. Los tratamientos con poda, en tanto, obtuvieron potenciales xilemáticos menores a sus pares no podados. Además se logró establecer una relación lineal positiva entre el potencial xilemático y la conductancia estomática (R2= 0,53) y esta última con la fotosíntesis neta (R2= 0,91). Por otra parte, hubo una relación lineal negativa entre el potencial xilemático y el DPV (R2= 0,78), lo que indicaría que a finales de la temporada, el estado hídrico de la planta estaría mayormente determinado por factores ambientales, más que por el contenido de agua en el suelo. Finalmente las diferencias encontradas no afectaron los componentes del rendimiento, por lo tanto, ante una falta de suministro hídrico después de la cosecha, una poda fuerte permitiría un ahorro efectivo de agua en el suelo debido a una menor transpiración, sin afectar los componentes del rendimiento. / The Coquimbo Region has been affected by a drought since 2007 forcing farmers to stop water supply for the production of grapes. This study evaluated postharvest agronomic management strategies to reduce the negative effects of drought on pisco grape vineyards. Fifty four 19 years old vines (grown in their own roots) were used. We applied humic acid (30 kg ha-1), goat manure (20 ton ha-1) or neither, and combined these treatments with severe pruning and no-pruning in a factorial design with 6 treatments: T1: Without amendment and without pruning; T2: Humic acid, without pruning; T3: Manure, without pruning; T4: Without amendment, with pruning; T5: Humic acid, with pruning and T6: Manure, with pruning. Irrigation was interrupted immediately after harvest and the effects of the treatments on soil properties and plant traits were evaluated. The effects of the soil amendments were only marginal, and the application of humic acid produced only a significant effect on the coarse porosity in depth, but without affecting the physiological variables in plants. Pruning treatments obtained lower stem water potentials than none pruning treatments. Furthermore, positive linear relationships were established between stem water potential and stomatal conductance (R2= 0.53) and the latter with net photosynthesis (R2= 0.91). A negative significant linear relationship between stem water potential and VPD (R2= 0.78) was observed, indicating that at the end of the season, plant water status would be largely determined by environmental factors, rather than soil water content. Finally, the differences found did not affect the yield components, therefore, if no water supply is available after harvest, severe pruning after harvest would allow effective water savings in the soil due to lower transpiration, without affecting yield components.

Tesis para optar al Título Profesional de Ingeniero Agrónomo y al Grado de Magister en Ciencias Agropecuarias Mención Producción Frutícola / Debido a la falta de trabajadores calificados para el desarrollo de las labores agrícolas, la baja productividad y el alto costo que representan para los productores, se realizaron dos estudios para evaluar el incremento productivo y eficiencia de la mano de obra en parronales. El primer estudio evaluó la calidad de las instrucciones de la labor de poda en la variedad Superior, en 5 predios en la comuna Alto de Carmen, Región de Atacama. El segundo estudio evaluó la realización de un ajuste de carga dirigido con tres ensayos en las variedades Thompson Seedless, Red Globe y Flame Seedless. La primera variedad ubicada en la Comuna de Doñihue, Región O‟Higgins, y las dos últimas variedades ubicadas en la Comuna del Alto del Carmen, Región de Atacama.

<p>Tidigare forskning visar att det finns olika framgångsfaktorer för återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer för återgång i arbete för personer som haft en långtidssjukskrivning, d.v.s. längre än 60 dagar, inom Jämtland läns landsting (JLL). Utifrån resultatet i denna studie ville vi se om det förelåg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anställda som varit långtidssjukskrivna. Två chefer intervjuades också för deras syn på de anställdas återgång. Alla intervjuade var kvinnor mellan 30-60 år och de hade olika arbeten inom sjukvård, administration och landstingsservice. Genom personalhandläggare och chefer fick vi kontakt med lämpliga intervjupersoner. Vi fann att framgångsfaktorer för återgång i arbete inom JLL var: en god fysisk arbetsmiljö, en god psykosocial arbetsmiljö, organisationens stöd, Försäkringskassans stöd men även Försäkringskassans regelverk och byråkrati som får anställda att välja tjänstledighet utan lön istället för sjukskrivning, stöd från familj och vänner, ett bra ledarskap, arbetsträning och arbetsanpassning, en hög intern locus of control och en god hälsa. Slutsatsen visade att de viktigaste framgångsfaktorerna var: ett tidigt stöd från organisationen i rehabiliteringen, ett bra ledarskap, en bra arbetsmiljö, medarbetarens motivation till återgång i arbete och en hög intern locus of control.</p>

<p>Ersättning för inkomstförlust vid personskada betalas enligt 5 kap. 1 § Skadeståndslagen (1972:207) och 9 § Trafikskadelagen (1975:1410) och utgör normalt den största delen av ersättningsposterna för personskada ekonomiskt räknat. Beräkning av esättning för inkomstförlust är i flera fall ett komplicerat och tidskrävande spörsmål för försäkringsbolagen och andra inblandade organ. Detta särskilt när det handlar om att fastställa den framtida inkomstförlusten för till exempel barn, arbetslösa, hushållsarbetande och egna företagare med flera.</p>

<p>The drama of Kristina Lugn’s Kvinnorna vid Svansjön (The women by the Swan Lake) takes place in the dialogue and language; the same ambiguous language that is found in Lugn’s poetry. In this essay I examine how meaning and dramatic tension is created in the dialogue of Kvinnorna vid Svansjön.</p><p>I describe the play, using concepts from various drama theories. However, the most important concepts of classical drama theory such as "story" and "plot" are not really applicable. This is because of the contradictory information given in the dialogue. For the same reason, the dramatic ”space” is very hard to define. I found other concepts, ”theme/motif” and ”symbol”, more rewarding. These elements carry the spheres of interest and constitute the metaphors that create unity in the play. The main themes/motifs in this drama are ”love” and ”death”, which are closely connected to the main symbol, ”water”.</p><p>According to theatre theorist Erika Fischer-Lichte, dramatic dialogue contains a tension between ”writing” and ”orality”. This tension is my starting point when examining the dialogue of Kvinnorna vid Svansjön, which constantly alternates between monologue (writing) and face-to-face dialogue (orality). The tension between writing and orality is also present linguistically in the play; writing is represented by lyrical, metaphorical language and orality by everyday spoken language. I find that communication often occurs through associative and thematic language use. There are many connections between the metaphors/themes on the linguistic level and the motifs/themes on the dramatic level. Lugn’s thematic dialogue gives new life to worn-out metaphors.</p><p>I connect the tension in dialogue and language to the play’s floating spatial dimension, in which I make out two levels: ”reality” and ”fantasy”. These levels are as deceptive as the language of the play and help to create uncertainty and suspense about the dramatic reality.</p>