Sammanfattning Sedan introduktionen av HLR för 50 år sedan har förutsättningarna för att rädda liv förändrads avsevärt. Många av patienterna som vårdades på sjukhus var äldre och hade svåra kroniska sjukdomar och deras utsikter för en lyckad HLR utan följdkomplikationer var ofta minimala. Beslut om ej-HLR ska fattas av läkaren men bör föregås av samtal med övrig vårdpersonal. Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors delaktighet och upplevelser i beslutsprocessen när ej-HLR fattades. Studien utfördes som en deskriptiv litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar kvalitets granskades. De utvalda artiklarna höll alla medel eller hög vetenskaplig kvalitet. Resultatet visade att sjuksköterskors delaktighet varierade och att delaktigheten kunde yttra sig på olika sätt. Sjuksköterskor initierade ofta beslutet om ej-HLR och upplevde moralisk stress när de stod mellan patienten och läkaren. Sjuksköteskor upplevde också en känsla av lättnad över att inte ha det yttersta ansvaret samt hade lättare att acceptera palliativ vård än vad läkaren hade. Konklusion: Tydligare riktlinjer om sjuksköterskors delaktighet skulle underlätta och minska risken för osäkerhet och passivitet hos sjuksköterskor. Det behövs ytterligare forskning om sjuksköterskors egna åsikter hur de vill ingå i beslutsfattandet om ej-HLR samt vad deras involvering ska innefatta i klinisk praxis. / Abstract Since the introduction of CPR 50 years ago has the potential to save lives changed significantly. Many of the patients who were treated in hospitals were older and had chronic diseases and their prospects for successful CPR without following complications were often minimal. Decisions on DNR shall be taken by the physician but should be preceded by discussions with other health professionals. The aim of this study was to identify nurses' involvement and experiences in DNR decision-making. The study was conducted as a descriptive literature review and 12 scientific articles was quality examined. The selected articles were all of medium or high scientific quality. The results showed that nurses' participation varied and that participation could be heard in different ways. Nurses often initiate the order for DNR. Nurses experienced moral distress when they were between patient and doctor. Nursing also experienced a sense of relief of not having the ultimate responsibility. Nurses found it easier to accept palliative care than the doctor had. Conclusion: Clearer guidelines on nurses' participation would facilitate and reduce the risk of uncertainty and passivity of nurses. Further research on nurses' own views of how they want to be included in decision-making on DNR is needed and what their involvement should include in clinical practice.

Sammanfattning Studien handlar om seniorer och deras upplevda kunskaper inom hjärt- lungräddning.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ta reda på om seniorer i Stockholms kommuner har den kunskap som krävs för att rädda en annan persons liv vid hjärtstopp. Vidare var syftet att beskriva de sorters begränsningar som upplevs av seniorer vid utförandet av hjärt- lungräddning. Studiens frågeställningar var: - Vilken kunskap har seniorer idag om hjärt- lungräddning? - Upplever seniorer att det finns begränsningar med att utföra hjärt- lungräddning?   Metod För att kunna besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ undersökning i form av en enkät där målpopulationen var seniorer över 65 år och sex av 26 Stockholms kommuner representerades. Telefonkontakt upprättades med föreningar och besök anordnades för enkätutlämning. Ett kvalitativt inslag i form av två intervjuer genomfördes för att få instruktörernas syn på seniorers kunskaper och begränsningar. Intervjufrågorna behandlade här samma ämnen som seniorerna haft i sin enkät.   Resultat Analysen av enkätsvaren visade att intresset för utbildning inte skiljer mellan könen. Män har dock en större tendens till att agera vid nödfall än kvinnor. Skillnader mellan åldersgrupper kunde ses då 70 % i åldern 65 till 75 år och 30 % av 75 till 85-åringarna var intresserade att gå en HLR-utbildning. Av 111 individer kunde 44,3 % se sig själva utföra hjärt- lungräddning vid en nödsituation och de är även medvetna om vikten att ringa 112 innan HLR påbörjas. Resterande del är rädda för att göra fel och ser åldern som ett handikapp. Vad åldern som handikapp betyder vet vi inte. Instruktörerna påpekade dock att de kan ha svårt för att utföra djupa bröstkompressioner under lång tid och att ta sig ner på golvet.   Slutsats Det vi kunde se på resultaten var att det fortfarande fanns en stor andel seniorer som inte kunde hjärt- lungräddning. Hur ska man då locka dessa individer till utbildningar… Kan en lösning vara att omforma utbildningarna till seniorernas fördel?

BakgrundHjärt- och lungräddning (HLR) är en metod med syfte att återuppliva någon som fått ett hjärtstopp. Komplikationer med HLR är vanliga och vissa riskerar därför inte att gagnas av HLR. Ett beslut om Ej-HLR kan då initieras. Beslutet fastställs av läkare och ska diskuteras med patienten, ibland även med anhöriga om patienten saknar beslutsförmåga. Sjuksköterskans ansvar är att uppmärksamma omvårdnadsbehov som uppstår hos både patient och anhörig, och att anpassa omvårdnaden utefter dessa behov. Studier visar att det hos sjukvårdspersonal finns variationer i uppfattningen om vad Ej-HLR innefattar. SyfteSyftet med denna litteraturöversikt är att beskriva upplevelser och erfarenheter som patienter och anhöriga har i samband med beslut om Ej-HLR. MetodLitteraturöversikten har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av metodologi från systematiska översikter. Sökning har gjorts i CINAHL och PubMed, den resulterade i 11 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen har utförts med stöd av Fribergs analysmodell. ResultatI resultatet presenteras patienters och anhörigas upplevelser kring kommunikation, autonomi, känslor. Kunskap framkommer ha en stor betydelse kring Ej-HLR där nivån av kunskap kan ha en inverkan på autonomi, delaktighet, eventuella missförstånd och osäkerhet kring processen. Känslor som skuld och ånger är vanliga hos anhöriga där de ofta är kopplade till tidpunkten för beslutet. Kulturella aspekter och synen på livet och döden kan påverka hur patienter och anhöriga känner kring livsvilja och lidande samt deras inställning till ett beslut. SlutsatsKommunikation, kunskap, känslor och existentiella perspektiv påverkar upplevelser och erfarenheter hos patienter och anhöriga. En ökad förståelse för patienternas och de anhörigas situation kan bidra till en ökad medvetenhet, kommunikation och stöttande attityd hos sjuksköterskor. / BackgroundCardiopulmonary Resuscitation (CPR) is a method to revive a person who has suffered acardiac arrest. Performing CPR can potentially lead to serious complications, necessitating a balance of risks versus benefits. When the benefits do not outweigh the risks, doctors may, in consultation with the patient or their relatives, decide on a do-not-resuscitate (DNR) order. Nurses in their role have a responsibility to tailor care to both the patients´ and the relatives´ needs. The interpretation of DNR can vary among nurses, which can affect nursing care. AimThe aim of this literature review is to describe the patients’- and relatives’-experiences related to the decision of a DNR order. MethodThis literature review has been carried out as a structured literature review with elements of methodology from systematic reviews. The search has been done in CINAHL and PubMed, it resulted in 11 articles with both a qualitative and quantitative approach. The analysis has been made with support from Friberg´s model of analysis. ResultsThe results present the patients and relatives experiences regarding communication, autonomy, and emotions. Knowledge appears to be of importance when it comes to DNR where the level of knowledge can influence autonomy, participation, potential misunderstandings, and uncertainty about the process and decision-making. Emotions such as guilt and regret are common among relatives, often linked to the timing of the decision. Cultural aspects and the view on life and death can affect how patients and relatives feel about suffering and the will to live, as well as their attitudes towards a decision. ConclusionsCommunication, knowledge, emotions, and existential perspectives affect the experiences of patients and their relatives. An increased understanding of the patients and relatives situation can contribute to improved awareness, communication, and supportive attitudes among nurses.

Bakgrund: HLR är en åtgärd som används vid cirkulationsstopp. Sjuksköterskan arbetar nära patienten och ska påbörja HLR där syftet är att upprätthålla cirkulation. Huvudområdet för sjuksköterskan är omvårdnad där kärnkompetenser motsvarar det centrala. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband med hjärt- lungräddningsituationer på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt baserad på artiklar av kvalitativ design. Datainsamling utfördes i databaserna MEDLINE och CINAHL samt via sekundärsökningar. Från sökningarna kvalitetsgranskades 17 artiklar. Resultatet är baserat på elva artiklar. Dataanalysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Dataanalysen resulterade tre teman och sex subteman. Teman som framkom var Att vara koncentrerad i samband med HLR-situationer, Att uppleva otillräcklighet som profession och Att uppleva trygghet i situationen. Resultatet belyser att HLR-situationer inkluderar känslor hos sjuksköterskan samt att arbetsprocessen påverkas av flera faktorer. Slutsats: En trygghet i HLR-situationen kan skapas genom att sjuksköterskan tillsammans med teamet känner kontroll över situationen, uppleva en självsäkerhet över sin kunskap samt att patientens och närståendes önskningar är tillfredsställda.

Bakgrund: Hjärt- och lungräddning (HLR) är den första hjälpen för att behandla ett hjärtstopp. Etiska riktlinjer för HLR i Sverige rekommenderar anhörigas närvaro om det finns bra förutsättningar. Sjuksköterskor har olika roller vid en återupplivningsinsats som bland annat deltagande i HLR och stöd till anhöriga. Anhöriga ska inkluderas i ett patientperspektiv och deras delaktighet är viktig att beakta av sjuksköterskorna genom interpersonella relationer och ömsesidighet i förhandling med anhöriga.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning på vuxna patienter i sjukhusmiljö. Metod: En litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar har analyserats, varav 7 kvalitativa, 4 kvantitativa och 2 kvalitativa/kvantitativa. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier: Ett svårt beslut, En utmaning att hantera anhörigas närvaro och Tillfälle som medför möjligheter med 7 underkategorier. Konklusion: Anhörigas närvaro uppfattas som ett svårt beslut när det gäller att tillfråga eller inte anhöriga. Strukturella hinder i organisationen och emotionella reaktioner hos anhöriga är faktorer som sjuksköterskor anser försvåra beslutet. Sjuksköterskor uppfattar att det är en utmaning att behandla med anhöriga närvarande eftersom det skapar osäkerhet och kräver en extra sjuksköterskeresurs. Anhörigas närvaro uppfattas som ett tillfälle som har flera potentialer, vilket innebär att anhörigas engagemang och sjuksköterskors professions utveckling möjliggörs. / Background: Cardiopulmonary resuscitation (CPR) is the first emergency procedure for a cardiac arrest. Ethical guidelines for CPR in Sweden encourage family presence during appropriate circumstances. Nurses have different roles during a resuscitation effort which includes: participation in CPR, supporting the family, etc.. Nurses should include family members in the patient's perspective and they should implement family members’ participation through interpersonal relationship and mutuality in negotiation. Purpose: To describe nurses' perceptions of family presence during CPR on adult patients in a hospital setting. Method: A literature review with 13 articles, consisting of 7 qualitative, 4 quantitative and 2 qualitative/quantitative analyzed. Results: Three categories emerged from the analysis:  A difficult decision, A challenge to deal with family members’ presence, and Opportunity with possibilities, with 7 subcategories. Conclusion: The decision to ask family to be present during CPR is perceived by nurses as a difficult one. Organizational barriers and the emotional reactions of families are factors that influence their perceptions about asking family to be present or not. Nurses perceive that it is a challenge to deal with family presence because it creates uncertainty and requires additional personal. Family presence is perceived by nurses as an opportunity with considerable potential to involve the patient’s family and for the nurses themselves to development within their profession.

I november 2006 släpptes de nya svenska riktlinjerna för avancerad hjärt- lungräddning (A-HLR). Detta medförde en rad förändringar jämfört med tidigare riktlinjer. Syftet men föreliggande studie är att undersöka vilka moment som upplevs som stressande i samband med A-HLR och om införandet av nya riktlinjer har påverkat stressnivån. Genom att ta reda på vilka moment som upplevs som stressande kan utbildningen i framtiden förändras för att på ett bättre sätt svara mot de faktiska problemområdena Metoden genomfördes som en enkätundersökning och delades ut till IVA avdelningar på tre olika sjukhus. Totalt deltog 132 sjuksköterskor i enkätundersökningen. Flertalet (93 %) svarade att de upplever någon form av stress i samband med att de behandlar en patient med hjärtstopp Tendensen är dock att de verkar vara hjälpta av de nya riktlinjerna. Den förändring som ansågs mest stressande var nya rutiner för att hålla koll på tiden under ett hjärtstopp (86% ). 13% ansåg även att denna stress blivit värre med de nya riktlinjerna. Erfarna sjuksköterskor upplevde generellt mindre stress än oerfarna. Den erfarenhet som reducerade stressen mest var att aktivt ha varit delaktig vid hjärtstopp. Att ha tränat A-HLR nyligen ansågs också reducera stressen och samtidigt förbättra inställningen till de nya riktlinjerna. Erfarenhet av hjärtstopp var den starkaste stressreducerare. Förändringar av arbetsrutiner anses allmänt sett vara stresskapande men trots detta visar denna studie att nya väl genomtänkta riktlinjer som syftar till en minskad komplexitet faktiskt kan vara stressreducerande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

<p>Beslutsfattande angående Ej HLR är ett komplext fenomen, därför att det kräver att hänsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krävs förändring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar beslutsfattandet angående Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan påverka beslutsfattandet, genom att främja patientens och de närståendes autonomi och delaktighet. En god kommunikation och individanpassad information främjar respekt för patientens autonomi. Sjuksköterskans förmåga att bedöma patientens informationsbehov och beredskap för diskussion samt patientcentrerade förhållningssätt är betydelsefullt. En välfungerande kommunikation bland vårdpersonalen har en positiv inverkan på beslutsfattandet. Längden av sjuksköterskans erfarenhet, vårdpersonalens olika uppfattningar, svårigheten av diskussion, bristande kontinuitet i patientens vård, patientens hälsotillstånd, livskvalitet och närståendes involvering kan påverka eller komplicera beslutsfattandet. En god vård bygger på patientens autonomi och delaktighet, vilket i sin tur bidrar till att främja patientens välbefinnande. Det krävs fler svenska studier om sjuksköterskans delaktighet i beslutsfattandet och utbildning gällande diskussion om ännet för att förbättra beslutfattandet.</p>

Beslutsfattande angående Ej HLR är ett komplext fenomen, därför att det kräver att hänsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krävs förändring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar beslutsfattandet angående Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan påverka beslutsfattandet, genom att främja patientens och de närståendes autonomi och delaktighet. En god kommunikation och individanpassad information främjar respekt för patientens autonomi. Sjuksköterskans förmåga att bedöma patientens informationsbehov och beredskap för diskussion samt patientcentrerade förhållningssätt är betydelsefullt. En välfungerande kommunikation bland vårdpersonalen har en positiv inverkan på beslutsfattandet. Längden av sjuksköterskans erfarenhet, vårdpersonalens olika uppfattningar, svårigheten av diskussion, bristande kontinuitet i patientens vård, patientens hälsotillstånd, livskvalitet och närståendes involvering kan påverka eller komplicera beslutsfattandet. En god vård bygger på patientens autonomi och delaktighet, vilket i sin tur bidrar till att främja patientens välbefinnande. Det krävs fler svenska studier om sjuksköterskans delaktighet i beslutsfattandet och utbildning gällande diskussion om ännet för att förbättra beslutfattandet.

Bakgrund: Redan på 80-talet fördes diskussioner om anhörigas närvaro under hjärt- och lungräddning (HLR) och vissa sjukhus hade som rutin att erbjuda anhöriga att närvara. En HLR situation kan vara traumatisk och leda till krisreaktioner som är viktiga att beakta i bemötandet. Den anhörige som drabbas av krisreaktioner är i behov av stöd. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur vårdpersonal ser på anhörigas närvaro under HLR. Metod: Studien är gjorde som en strategisk litteraturstudie och analyserad med innehållsanalys. Systematiska sökningar gjorde i databaser för att hitta relevanta artiklar till uppsatsen syfte. Resultat: Att känna trygghet och kunnande i sin yrkesroll påverkar vårdpersonalens attityd till anhörigas närvaro. Erfarenheter av anhörigas närvaro ger personalen en mer positiv bild och att de erbjuder anhöriga att delta vid fler tillfällen. De som inte har direkta erfarenheter av anhörigs närvaro under HLR har ofta en negativ syn på att de närvarar och tror att de skulle störa insatsen. Många oroar sig för personal- och utrymmesbrist De flesta saknar riktlinjer vilket bidrar till oenighet i personalgruppen hur de ska hantera situationen runt HLR. Slutsats: Det är tvetydigt huruvida anhöriga ska få närvara och avsaknaden av riktlinjer skapar osäkerhet kring situationen med anhörig närvarande under HLR.

No description available.