Anhörigas närvaro vid avancerad hjärtlungräddning (A-HLR) har på senare år varit ett internationellt diskuterat ämne. Flera undersökningar har gjorts som undersökt anhörigas syn på sin egen närvaro vid denna akuta vårdsituation. Dessa studier har visat att anhöriga i stor utsträckning önskar få möjlighet att närvara vid en A-HLR situation. Av denna anledning var det av intresse att studera akutsjuksköterskors syn på detta. Syftet med studien var att undersöka och jämföra attityder och erfarenheter av anhörigas närvaro vid A-HLR hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården, akutmottagningen och hjärtintensivvårdsavdelning. Studien bygger på en enkätundersökning som lämnats till samtliga sjuksköterskor på dessa enheter (n=101). Data har analyserats statistiskt med chitvåtest samt Fishers exakta test. I resultatet framkommer tydligt att ambulanssjuksköterskorna är de sjuksköterskor som har mest erfarenhet av anhörigas närvaro under A-HLR. De är också den grupp sjuksköterskor i denna jämförelse som ser mest positivt på att anhöriga finns närvarande. För övrigt är de den grupp som i minst utsträckning aktivt kan välja att utesluta anhörigas närvaro i jämförelse med slutenvårdsarbetande sjuksköterskor. Då tidigare forskning visar att anhöriga önskar och bör ges möjligheten att närvara vid A-HLR situationen kan resultatet av denna studie leda till mer strukturerade utbildningsinsatser för akutsjuksköterskan.

Sjuksköterskan ställs inför etiska konflikter i mötet med en patient vid hjärtstopp i den prehospitala miljön. Hjärtstopp orsakas av otillräcklig cirkulation på grund av asystoli eller kammarflimmer. Tidig hjärt- och lungräddning (HLR) med god kvalitet och effektiva bröstkompressioner är livsavgörande. Sjuksköterskan ska följa en etisk kod och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för att så god vård som möjligt ska ges till patienten. I den prehospitala miljön uppkommer etiska konflikter oftare än i andra vårdsituationer på grund av flera olika faktorer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans etiska förhållningssätt vid prehospitalt hjärtstopp. Resultatet baserades på tretton vetenskapliga artiklar och delades upp i två teman: etiskt ansvar och dilemma gällande patient respektive anhöriga. För att sjuksköterskan skulle kunna förbereda sig i ambulansen var det viktigt att det fanns information om patienten och om HLR var påbörjad. De två största dilemman som sjuksköterskan upplevde var beslutet om HLR och de närståendes involvering. Sjuksköterskan kände lika stort ansvar att ta hand om patienten som ansvar att ta hand om de närstående. Konklusion och implikation av denna litteraturstudie var att sjuksköterskan ställs inför etiska dilemman vid prehospitalt hjärtstopp och måste vara förberedd på det oväntade. För att underlätta beslutet om HLR krävdes god information om patientens hälsotillstånd, planering och förberedelser inför mötet med patienten och en etisk och moralisk grundinställning hos sjuksköterskan. En möjlighet till förbättring för sjuksköterskan i ambulansen skulle kunna vara en form av journalsystem som är kopplat till sjukhusen. / The nurse is often confronted by ethical conflicts in the relationship with the patient during cardiac arrest in the prehospital environment. Cardiac arrest is caused by insufficient circulation due asystole or ventricular fibrillation. Early cardiopulmonary resuscitation (CPR) with good quality and efficient compressions are cardinal for life saving. The nurse should follow an ethical code and with a moral responsibility make sure that the best care is provided for the patient. In the prehospital environment ethical conflicts occurs more often than in other situations because of many different factors. The aim of this literature-study was to elucidate the nurse´s ethical approach during prehospital cardiac arrest. The result was based on thirteen scientific articles which were split up in two themes; ethical dilemma and responsibility towards the patient and ethical dilemma and responsibility towards the relatives. For the nurse to prepare in the Ambulance it was of importance that there was information about the patient and knowledge if CPR was started. The two biggest dilemmas for the nurse was the decision about CPR and the involvement of the relatives. The nurse felt as much responsibility to take care of the patient as the relatives. Conclusion and implication of this literature-study was that the nurse is confronted with ethical dilemmas during the out-of-Hospital Cardiac Arrest and has to be prepared for the unexpected. To facilitate the decision about CPR the nurse was required good information about the health of the patient, planning and preparing before the meeting with the patient and the nurse should have an ethical and moral basic approach. A possible improvement for the nurse in the ambulance could be a form of journal system that was linked to the hospitals.

Location Management is defined as the process of tracking the position of a mobile terminal when it moves to its associated area within the network. This allows the network to detect the mobile user’s path for the purpose of call delivery. The location management schema in a public-LAN mobile network (IS-41 and GSM) is based on centralized two-tier database architecture. The root level is called the Home Location Register (HLR) and the second level is called the Visitor Location Register (VLR). The HLR permanently stores all the mobile users’ location information and the types of services subscribed in the user’s profile database. The VLR stores the location information whenever a user registered in the HLR moves to its related location area within the network. By contacting the HLR, the VLR authenticates and updates the mobile user’s current position when a mobile terminal moves from one location area to another. The HLR then updates the mobile terminal’s new location information and removes the mobile terminal from its previous VLR. There can be multiple VLR’s under each HLR in a network. In the current location management schema, all the information requests, queries, acknowledgements have to go through the HLR. This results in excessive overload at the HLR. This overload becomes high when the number of mobile terminals increases within the network. The heavy traffic at the root (HLR) may cause congestion, degradation of the bandwidth at the root and hence becomes a major bottleneck for the entire network. To solve this congestion/bottleneck problem, a modified iterative protocol with VLR cache was introduced, where the VLRs in the network handle all de-registration, registration and acknowledgement of messages. The HLR only handles updating the location information of the mobile terminal in its database. This reduced the excess load/traffic experienced at the HLR thus improving the network’s performance. The modified protocol was tested with different cache replacement policies such as First-In First-Out (FIFO), Random and Least Frequently Visited (LFV) with uniform traffic with random mobile terminal movement. In this thesis report, we extend the previous work in the modified iterative protocol by 1) increasing the topography of the network, to analyze the impact of network’s size on performance and 2) changing the mobile terminal traffic pattern from uniform traffic with random mobile terminal movement to non-uniform traffic with unbalanced probability movement. With these changes, we analyzed the modified protocol’s performance with different cache replacement policies (FIFO, LFV and Random) under uniform traffic with random movement and non-uniform traffic with unbalanced probability movement.

Aim The aim of this study was to find out how the research that has changed CPR training developed from a historical perspective. The question at issue was: When the recommendations for chest compressions/ventilation, defibrillator and education have been changed, what kind of research led to the development? Method To fulfill the aim of this study we chose a review process. First we read the international guidelines for cardiopulmonary resuscitation (CPR) published by the American Heart Association (AHA), from year 1980 until year 2010. Secondly we chose the most important changes that had been made within the issues we had selected, then we examined the research that had supported these issues. Studies that had resulted in a change of adult basic CPR were used. Developments in health care and so-called advanced CPR were excluded as well as studies that included CPR for two performers. No exclusions of older studies were made since this is a historical review. Results The development of CPR has been going on for many centuries and the goal has been to increase the survival rate from sudden cardiac arrest. This has led to numerous studies of different nature. In 1974 AHA published the first national guidelines and research has since developed an internationally recognized CPR procedure. It strives towards simplicity both in the performance of chest compression/ventilation and in the use of a defibrillator. The aim within CPR education has been to go from the education being lecture-based into education-based with more hands-on practice and greater frequency in refresher training.  A great success for CPR has been the introduction of the automated external defibrillator (AED) and its spread in the community. Conclusions After having examined the researches we have come to the conclusion that parallel progress in many areas are required to change and improve CPR procedure and associated education. The experimental research that is necessary in some parts of medicine is complex, given the ethical decisions that need to be done in a matter of life and death. AHA along with international experts in the field have been pushing the development in CPR research forward. / Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur forskningen som har förändrat hjärt- lungräddningsutbildningen ser ut, ur ett historiskt perspektiv. När rekommendationerna för bröstkompressioner/ventilation, defibrillator och utbildning har förändrats, vad finns det för forskningsunderlag som har lett fram till utvecklingen? Metod För att uppfylla studiens syfte valde vi ett reviewförfarande. Vi utgick från de internationella riktlinjerna för hjärt- lungräddning (HLR), publicerade av det amerikanska HLR - rådet American Heart Association (AHA) från år 1980 till år 2010. Utifrån riktlinjerna urskiljde vi de enligt oss viktigaste förändringarna inom de delar vi valt att fokusera på och därefter granskade vi forskningen som stött dessa. Studier med resultat som påverkat utveckling inom HLR för allmänheten användes. Förändringar innefattande avancerad HLR för sjukvård samt HLR för två utövare selekterades bort. Exkludering av äldre studier gjordes inte, då detta är en historisk tillbakablick. Resultat Utvecklingen inom HLR har pågått under många århundraden och strävan efter att öka överlevnad vid plötsligt hjärtstopp har lett till mängder av studier av varierande karaktär. AHA publicerade de första nationella riktlinjerna år 1974 och genom forskning har sedan dess ett internationellt vedertaget HLR-förfarande tagits fram. Det strävar mot enkelhet både vid utförandet av ventilation/bröstkompressioner och i användandet av defibrillator. Målet med utvecklingen inom HLR-utbildning har varit att effektivisera genom att gå från föreläsningsbaserad undervisning, till mer praktisk träning med högre frekvens. En stor framgång för HLR har varit införandet av automatiserade defibrillatorer (AED) och dess spridning i samhället. Slutsats Granskning av forskning visar att det har krävts framsteg parallellt inom många områden för att förändra och förbättra HLR-förfarandet och tillhörande utbildning. Den experimentella forskning som är nödvändig inom vissa delar av medicin är komplex i och med de etiska ställningstaganden som behöver göras när det handlar om liv och död. AHA har varit den organisation som stått bakom och tillsammans med experter från hela världen utfört den forskning som drivit hjärt- lungräddningen framåt.

<p>Anhörigas närvaro vid avancerad hjärtlungräddning (A-HLR) har på senare år varit ett internationellt diskuterat ämne. Flera undersökningar har gjorts som undersökt anhörigas syn på sin egen närvaro vid denna akuta vårdsituation. Dessa studier har visat att anhöriga i stor utsträckning önskar få möjlighet att närvara vid en A-HLR situation. Av denna anledning var det av intresse att studera akutsjuksköterskors syn på detta. Syftet med studien var att undersöka och jämföra attityder och erfarenheter av anhörigas närvaro vid A-HLR hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården, akutmottagningen och hjärtintensivvårdsavdelning. Studien bygger på en enkätundersökning som lämnats till samtliga sjuksköterskor på dessa enheter (n=101). Data har analyserats statistiskt med chitvåtest samt Fishers exakta test. I resultatet framkommer tydligt att ambulanssjuksköterskorna är de sjuksköterskor som har mest erfarenhet av anhörigas närvaro under A-HLR. De är också den grupp sjuksköterskor i denna jämförelse som ser mest positivt på att anhöriga finns närvarande. För övrigt är de den grupp som i minst utsträckning aktivt kan välja att utesluta anhörigas närvaro i jämförelse med slutenvårdsarbetande sjuksköterskor. Då tidigare forskning visar att anhöriga önskar och bör ges möjligheten att närvara vid A-HLR situationen kan resultatet av denna studie leda till mer strukturerade utbildningsinsatser för akutsjuksköterskan.</p>

Location dataflow analysis of mobile objects in GSM network is performed in this project. Dataflow are analyzed in these network nodes: BTS, BSC, MSC, and HLR. During research it is analyzed how data flows changes during day period, how these changes influence network nodes. The possibilities to gather and store data about subscribers' location are explored. The main target of this project is to set guidelines for implementation of European Union directive ST15449 in real GSM networks. Statistic data about data flow types is supplied by real GSM network operator. Experiments were performed using emulator of GSM network data flows. Additional features necessary for analysis were specified and implemented. After analysis it is determined that lowest impact of location dataflow is for BSC component. It is proposed to implement any location data gathering device in BSC nodes.

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär 5000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på våra sjukhus: Hjärtstopp behandlas med hjärt-lungräddning (HLR). Sjuksköterskan är ofta den som upptäcker patienter med hjärtstopp, och den som utbildar i HLR. Syfte: Syftet var att beskriva nya alternativ till den traditionella metoden för HLR-utbildning. Metod: Examensarbetet är gjord som en litteraturöversikt och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och SveMed. Resultat: Tre olika nya typer av HLR utbildning identifierades; användandet av en simulatordocka som ger datorbaserad återkoppling eller ljudbaserad återkoppling, videoinspelning med självreflektion samt interaktiva datorspel. Metodiken som använde simulatordockor med datoråterkoppling och ljudbaserad återkoppling gav bäst utvecklingsresultat på värden som bröstkompressioner och inblåsningar. Diskussion: Ett optimalt HLR utbildning scenario består av fyra komponenter. Dessa komponenter består av; simuleringsdockor som ger feedback via ljudspår och datorprogram, videoinspelning på den individuella sjuksköterskans insats, interaktiva datorspel samt att sjuksköterskor undervisar sjuksköterskor för bästa möjliga HLR insats. Slutsats: För att vårdpersonal, framförallt sjuksköterskor, ska kunna optimera sina insatser vid HLR-situationer, bör de nyare metoderna för utbildning göras tillgänglig i både grundutbildningen till sjuksköterska och även för verksamma sjuksköterskor. / Background: In Sweden approximately 5000 patients suffer from sudden cardiac arrest in our hospitals every year. Cardiac arrest is treated with cardiopulmonary resuscitation (CPR). Nurses are often those who come across patients with cardiac arrest, and also those who teach CPR. Purpose: The purpose of this paper was to describe new alternatives to the traditional methods for teaching CPR. Method: This examination paper is designed as a literature review, and includes eleven scientific articles. The literature search was made in the databases Pubmed, Cinahl and SveMed. Result: Three different types of new CPR educations were identified; the use of simulation equipment which gives computer based feedback or audio feedback, video recordings with self-reflection, and interactive computer games. Discussion: An optimal CPR education scenario consists of four components; Simulation equipment which gives feedback by audio and computer programs, video recording of the individual nurses contribution, interactive computer games and also nurses who educates nurse for the best CPR effort. Conclusion: In order to optimize healthcare professionals, especially nurse contribution to CPR scenarios, should the new educational types be made available in both the basic education for nurses and also for active working nurses.

Bakgrund - År 2017 var det ungefär 92 000 folkbokförda personer som dog i Sverige. Hjärt- och kärlsjukdomar stod för ca 34% av de dödsfallen och främst var det ischemiska hjärtsjukdomar, däribland hjärtinfarkt som var orsaken. Att som familjemedlem vara närvarande och bevittna hjärt- och lungräddning (HLR) är påfrestande och känsloladdat. Enligt tidigare forskning finns det för- och nackdelar med att tillåta familjen närvara vid hjärt- och lungräddning. Syfte - Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av familjens närvaro vid hjärt- och lungräddning.Metod - En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av två databaser, PubMed och CINAHL. Artiklarna är granskades utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU 2018) och innehållet analyserades enligt innehållsanalysen beskriven av Fribergs (2017).Resultat - I resultatet framkom tre kategorier med sammanlagt 15 underkategorier. Sjuksköterskorna upplevde att det gynnade familjen att närvara under hjärt- och lungräddning. Dock framstår det i studierna att sjuksköterskan blev mer medveten om egna handlingar och skickligheter när familjen medverkade. Deras närvaro var stressande och sjuksköterskorna var rädda för att familjen skulle störa arbetet.Konklusion - Sjuksköterskornas attityd till familjens närvaro präglades av erfarenheter och självsäkerhet i deras arbete. Resultatet var varierande med både positiva och negativa erfarenheter och inställningar till familjenärvaro. Studierna visar på att både sjuksköterskan och familjen har mycket att vinna på om familjen får medverka under pågående hjärt- och lungräddning. / Background - In 2017, about 92 000 people died in Sweden. Cardiovascular diseases accounted for approximately 34% of these deaths and the main cause was ischemic heart disease, including myocardial infarction. As a family member, being present and witness cardiopulmonary resuscitation is stressful and emotional draining. There are, according to previous research, pros and cons of allowing the family to attend cardiopulmonary resuscitation.Aim - The aim of this literature review was to illuminate nurse’s experience regarding the family’s presence during cardiopulmonary resuscitation.Method - This litterateur review is based on ten scientific articles of qualitative design. The data collection was made using two databases, PubMed and CINAHL. The articles were review based on Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (SBU 2018) and analyzed with the process described by Fribergs (2017).Results - In the result, three categories were found and divided into 15 subcategories. Nurses experienced that the family favored to attend the resuscitation. However, it appears in the studies that the nurse became more aware of her own actions and skills when the family participated. Family presence made the nurse stressed and felt fears that they might interfere with the work.Conclusion - The nurse’s attitude toward family’s presence was characterized by experience and self-assurance in their work. The result was varied with both positive and negative experiences and setting for family attendance. The studies show that both the nurse and the family have a lot to gain if the family is involved in the procedure such as cardiopulmonary resuscitation.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal skall omedelbart utföra hjärt- och lungräddning (HLR) om en person plötsligt får ett oväntat hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande att detta inte skall utföras, detta ställningstagande benämns som ej HLR. Studier visar dock att både sjukvårdspersonal och patienter saknar kunskap kring HLR och dess riktlinjer. Oftast är det äldre personer, personer med demens samt kvinnor som har ett ej HLR-beslut. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av ej HLR-beslut. Metod: En litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas under sex olika teman; etik, relation mellan sjuksköterskor och läkare, relation mellan sjuksköterskor och patienter/anhöriga, kommunikation, beslutsprocessen och dokumentation och riktlinjer/policy. Temat kommunikation har två underteman; kommunikation mellan sjuksköterska och patient och kommunikation i vårdteamet. Konklusion: Det finns en okunskap hos både sjukvårdspersonal, patienter och anhöriga kring ej HLR-beslut. Detta visar på att det krävs mer utbildning kring HLR-beslut samt att kommunikationen bland sjukvårdspersonal behöver förbättras. Riktlinjer behöver bli mer tydliga likaså sjuksköterskans roll i processen. / Background: Healthcare professionals should immediately perform cardiopulmonary resuscitation (CPR) if a person suddenly gets an unexpected cardiac arrest, unless there is a documentary statement that this is not to be done. This statement is termed DNR (do-not resuscitate). It appears that healthcare professionals and patients lack knowledge about CPR and its guidelines/policy. Most often, older people, people with dementia and women usually have a non-CPR decision. Aim: The aim of this literature study was to highlight nurses’ experiences of do-not-resuscitate orders. Method: A literature study based on ten scientific studies with a qualitative approach. Result: The results have been identified under six different themes; ethics, relationship between nurses and doctors, relationship between nurses and patients/relatives, communication, decision-making and documentation and guidelines/policy. Communication has two under-themes; communication between nurse and patient and communication in the care team. Conclusion: There is a lack of knowledge among healthcare professionals, patients and relatives regarding do-not-resuscitate orders. This demonstrates the need for education and that communication improvements have to be made. Guidelines need to be clearer as well as the role of the nurse in the process.

Idag ställs allt högre krav på prehospital akutsjukvård och dess tillgänglighet. Forskning visar att samhället är allt mer beroende av frivilliga resurser, som SMS-livräddare. Dock är frivilliga insatser som utförs vid akuta situationer av icke professionella personer ett relativt outforskat område. Det behövs fördjupad kunskap om vad som motiverar livräddarna att oegoistiskt hjälpa en för dem främmande människa. Syftet i föreliggande studie är att beskriva SMS-livräddarens upplevelse av att vara först på plats vid en hjärtstoppssituation. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och åtta kvalitativa intervjuer. I resultatet redovisas huvudkategorin "Medmänsklighet och samhällsansvar". Drivkraften bakom kan förstås som ett ansvar för medmänniskan, relaterat till det lokala samhället och ett ofrånkomligt beroende av att vara solidarisk med varandra. Både ett intresse för individen och ett intresse för orten tycks finnas. Den bakomliggande drivkraften kan ytterligare förstås som empati och handlingskraft som manifesteras i en stolthet över att kunna hjälpa en drabbad människa. Då tycks det inte ha någon avgörande betydelse att uppskattningen uteblir. Följande fyra generiska kategorier med citat från informanterna framkommer i resultatet: Handlingsfokusering; Otillräcklighet och frustration; Empati och engagemang samt Bekräftelse och egen stolthet. Studiens slutsats är: att då professionell vård saknas finns det frivilliga människor som i akuta situationer utanför sjukhus är beredda att agera. En känsla av att göra någonting är bättre än att inte göra någonting alls. Ytterligare forskning behövs om insatstid och utfall vid hjärtstopp utanför sjukhus i relation till SMS livräddares insatser.