The purpose of this study, The after-school care teacher’s professional role - A study of  primary school teachers understanding and attitudes towards the after-school care teachers professional role and how that can affect collaboration between the school and after-school care, is to illustrate the understanding and attitudes towards after-school care teachers found with primary school teachers. Another purpose is to examine in what way the understanding and the attitudes can affect the collaboration between school and after-school care as well as the after-school care teachers ability to operate professionally. I have chosen to conduct a qualitative study through questionnaires and one interview. This study is built on a social costructivistic perspective. The results show that the understanding and attitudes found with primary school teachers do effect the possibilities of cooperation between the school and after-school care. Mostly the understanding of the professional role of the after-school care teacher can be found to be quite good whilst the attitudes show that primary school teachers see the after-school care teacher as having more of a supporting role to the primary school teacher. / Syftet med denna studie, Fritidslärarens yrkesroll - En studie av grundskolelärares förståelse för och attityd till fritidslärarens yrkesroll och hur den kan påverka samverkan mellan skola och fritids, är att belysa förståelse och attityder gentemot fritidsläraren hos grundskolelärare. Ett vidare syfte är att undersöka på vilket sätt förståelsen och attityden kan påverka möjligheten för samverkan mellan skola och fritids samt fritidslärares möjligheter att verka professionellt. Jag har valt att använda en kvalitativ metod genom enkäter och en intervju. Studien bygger på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat visar på att grundskolelärares förståelse och attityd kan ses påverka möjligheten till samverkan mellan skola och fritids. Till stor del kan en se att grundskolelärares förståelse för fritidslärarens yrkesroll är god medan attityder visar på hur grundskolelärare ser fritidsläraren som en medhjälpare och assistent till grundskoleläraren.

How do we create a successful collaboration between school and after-school care? – Three different models of collaboration The present study aims to investigate the different models of collaboration between schools and after-school care centers. The impetus for this study was my impression that the collaboration is not successful everywhere and I wanted to provide examples of models that are effective. The study is focused on presenting the advantages and disadvantages of various collaborative models, and consists of qualitative interviews with both teachers and after-school care providers. The material has been analyzed from a sociocultural as well as interactionist perspective. The study revealed that the different models work well, but they also struggle with the issue of finding time for joint planning between the different professional groups and occasionally even with the division of roles among the educators. It is my assessment as well that the collaboration in the examined schools works well because the educators at these schools showed great respect for each other’s different competencies. My conclusion is that the success of a collaborative model to a large extent depends on the attitudes of the educators with regard to respecting each other’s professional competence, as well as having a genuine interest in and commitment to developing an effective collaboration. / Syftet med föreliggande studie var att studera olika samverkansmodeller mellan skola och fritidshem. Utgångspunkten var min uppfattning att samverkan inte fungerar överallt och jag ville ge exempel på fungerande modeller. Studien är inriktad mot att förmedla för -och nackdelar med olika samverkansmodeller. Studien består av kvalitativa intervjuer med både lärare och fritidshemspedagoger. Materialet har analyserats utifrån både ett sociokulturellt och ett interaktionellt perspektiv. De slutsatser som studien lägger fram är att de olika modellerna fungerar väl, men att de även dras med problemet att få tid till gemensamma planeringar mellan de olika yrkesgrupperna och ibland även rollfördelningen mellan pedagogerna. Min tolkning är också att samverkan på de undersökta skolorna fungerar väl för att pedagogerna på de undersökta skolorna visade stor respekt för varandras olika kompetenser. Min slutsats blir att en fungerande samverkansmodell till stor del hänger på pedagogers inställningar vad det gäller att respektera varandras yrkeskompetenser, samt att ha ett genuint intresse och engagemang för att utveckla en fungerande samverkan.

Syftet med ubdersökningen är att ta reda på hur mycket och på vilket sätt fritidspersonalen samverkar med lärarna. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritids belysas. Det kommer undersökas om och vad som fungerar bra men även ta upp problematiken som finns kring samverkan.

The purpose of the study is to investigate the level of loneliness and social dissatisfaction among third, fourth and fifth grade elementary school students considering three variables: maternal work status, after school care arrangement type, and after school activities. The sample of the study consisted of 732 (third, fourth and fifth grade) elementary school students in three public elementary schools in Ankara. In the present study Loneliness and Social Dissatisfaction Scale (Asher &amp / Wheeler, 1985) and the information form was used. The information form included questions about gender, age, sibling status, after school care arrangement, maternal work status, people/ place they spend their after school time, and activity types done after school. The results of analysis of variance showed that there is no significant difference in loneliness and social dissatisfaction level of students depending on their after school care arrangement types as relative care, non relative care, sibling/self care, and center care. Moreover, no significant difference was found among loneliness and social dissatisfaction level of students who have working mothers and stay-at-home mothers. Additionally, analysis of the activity types students are involved after school, namely, active, passive and adult supervised/preprogrammed activities, revealed no significant difference in terms of loneliness and social dissatisfaction level. Independent from the analysis done, gender or age differences of students were examined considering their loneliness and social dissatisfaction level. However, no differences were found among the groups.

Since the year of 2000, some of the country and city governments had already established regulations or sent out official documents to encourage the schools under them to implement ¡§Primary School After-School-Care Service¡¨. 2003, it is officially classified into Children and Youth Welfare Act as a part of the law, and established ¡§After-School-Care services for Primary schools and staff qualification standards¡¨ to propose to the whole country. Its goal is to encourage women to give birth and to enable the parents to work without burdens, especially for those families who are receiving double-income, so that their children can grow up healthy. Also, schools which are located in the mountains, remote areas, or islanders, aborigines have the privilege to establish first, and the care service have to match the work hours of the parents. This research is taking Zuo-Zheng, Tainan as sample, and is researching on the conditions of remote primary schools¡¦ After-School-Care Service. We interviewed the principals of the primary schools, the head of administrative organizations and unofficial groups, and also did survey on the parents. We used descriptive statistics to analyze, and make discusses on if it is correspondent with the needs and goals, if gaps are found during the execution of the policy, and related advices are made for references. The conclusion of the founding are listed below: 1. After-School-Cares at remote areas cannot meet the needs. 2. After-School-Cares at remote areas are facing difficulties. 3. After-School-Cares at remote areas did not practice well. 4. The idea of After-School-Care is lack of cognition. 5. The policy of After-School-Care is complex and lack of continuity. At last according to the founding, we came up with advices for government organization of education: 1. Establish supplementary measures according to different regions. 2. Enhance the propaganda of the policy to enable the establishment of common views.

The purpose of this study was to gain a clearer picture of how after-school-care teachers’ work with fundamental values in after-school care, both practically and theoretically based on the curriculum Lgr 11. I wanted to acquire a broader understanding of the school's core values and what kinds of tools teachers used to cope with their task. I proceeded with two questions: How does after-school care proactively work with core values based on gender, ethnicity and class? How does the work on value issues at after-school care centers compare with Lgr 11? In my study, I used literature studies and a qualitative analysis of five interviews with afterschool care teachers. I came to the conclusion that the fundamental values were difficult to interpret and that the majority of the interviewed after-school care teachers adapted the core values after the schools "needs". Keywords: values, after-school care, standards, development and learning / Syftet med den här undersökningen var att få en tydligare bild över hur fritidspedagoger arbetar med värdegrundsarbetet, både praktiskt och teoretiskt utifrån läroplanen Lgr 11. Jag ville införskaffa en bredare förståelse om skolans värdegrund och vilka verktyg som används av pedagogerna för att klara av uppgiften. Jag utgick från två frågeställningar i arbetet: Hur arbetar fritidshemen i förebyggande syfte med värdegrundsfrågor utifrån genus, etnicitet och klass? Hur förhåller sig arbetet med värdegrundsfrågor på fritidshemmen i förhållande med Lgr 11. För att få fram mitt resultat använde jag mig av litteratur och att intervjua fem fritidspedagoger. Jag kom fram till att värdegrundsarbetet är svårtolkat och att många av de intervjuade fritidspedagogerna anpassade värdegrunden ut efter skolans ”behov”. Bakgrunden till min studie uppkom under min sista VFU period då jag såg ett behov av värdegrundsarbete i en elevgrupp där jag fann vissa motsättningar. Efter eget initiativ till övningar med dessa elever insåg jag hur eleverna var mottagliga och hur de inblandade utvecklats med hjälp av värdegrundsövningarna. Det var så jag såg hur viktigt värdegrundsarbete i skolan är. Nyckelord: värdegrund, fritidshem, normer, utveckling och lärande

År 2016 kom den nya reviderade läroplanen, där Skolverket beskriver de målen som finns för fritidshemmet. Det har därmed blivit mer tydligt vad fritidshemmet ska arbeta med under fritidsverksamheten. I studien är vi intresserade av följande frågor.Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna om fritidsverksamheten?Vilken roll anser vårdnadshavarna att läraren i fritidshem har?Hur uppfattar vårdnadshavarna samspelet mellan fritidslärare och vårdnadshavare?Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna när det gäller lärande på fritidshem?I studien har kvalitativ metod använts med intervjuer. Åtta vårdnadshavare med elever på två olika fritidshem deltar i studien. I resultatet framgår det att vårdnadshavarna har olika uppfattningar om fritidshemmets verksamhet. Den uppfattning som dominerar bland vårdnadshavarna är att fritidshemsverksamheten är en plats där deras barn kan få passning och utöva fri lek. Vårdnadshavarna efterfrågar mer information av lärarna om fritidshemmets uppdrag och hur de arbetar med eleverna för att få mer insyn och kunna påverka verksamheten. Därmed anser vissa vårdnadshavare att fritidslärarna måste bli bättre på att informera om verksamheten, för att öka vårdnadshavarnas insyn och påverkan.

Den fysiska beröringen sker dagligen i det pedagogiska arbetet i fritidshemmet utan att vi pratar om det. Det sker närsomhelst i olika situationer såsom tröstning, uppmuntran eller konflikt. I samhället finns det en diskurs kring fysisk beröring överlag, om den är lämplig inom det pedagogiska arbetet eller hur läraren ska förhålla sig till den. Denna studie undersöker hur lärare i fritidshemmet uppfattar och förhåller sig till fysisk beröring. Frågeställningar är, hur uppfattar läraren den fysiska beröringen i fritidshemmet samt hur förhåller sig lärare till den fysiska beröringen i fritidshemmet mellan lärare och elev. Syftet och frågeställningarna kopplas till teorin fenomenologi. Kännetecknande för denna teori är upplevelsen av ett fenomen ur olika perspektiv. Fenomenet i denna studie är fysisk beröring. I syfte att synliggöra fenomenet används en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. I studien deltar nio legitimerade lärare i fritidshem vilka är fördelade på olika arbetsplatser i Hallands län. Det empiriska materialet transkriberas och analyseras genom Gills metod. Resultatet visar på hur lärare använder pedagogiska strategier för att skapa relationer med eleverna. Dock är strategierna påverkade av den rädsla många lärare, framför allt de manliga, känner inför den fysiska beröringen. Rädslan bygger på hur andra vuxna i omgivningen uppfattar den fysiska beröringen. Detta leder till att läraren inte tar hänsyn till elevens pedagogiska behov, utan fokuserar på samhällets normer. På detta sätt skapas olika förhållningssätt till den fysiska beröringen. / The physical touch takes place daily in the educational work in the leisure center without us talking about it. It happens at any time in different situations such as comfort, encouragement or conflict. In society there is a discourse around physical touch in general, if it is appropriate within it the pedagogical work or how the teacher should relate to it. This study examines how teachers in the leisure center perceives and relates to physical touch. Questions are, how perceive the teacher the physical touch in the after-school center and how teachers relate to the physical the touch in the leisure center between teacher and student. The purpose and questions are linked to the theory of phenomenology. Characteristic of this theory is the experience of a phenomenon from different perspectives. The phenomenon in this study is physical touch. In order to make the phenomenon visible, a qualitative study with semi-structured interviews is used. In the study, nine certified teachers in leisure centers who are distributed in different workplaces participate in the study Halland County. The empirical material is transcribed and analyzed using Gill's method. The results show how teachers use pedagogical strategies to create relationships with the students. However, the strategies are influenced by the fear many teachers, especially the male ones, feel before the physical touch. The fear is based on how other adults in the environment perceives the physical touch. This leads to the teacher not taking the student's into account educational needs, but focuses on society's norms. In this way, different are created approach to the physical touch.

The increased demand for Out of School Hours Care (OSHC) has been linked to changes that have occurred in the family structure and work habits. OSHC programs operating on school sites under the management of a committee of parents and school representatives provide parents with one option to meet the needs for care of primary age children. This study examined the issue of OSHC from the perspectives of workers involved in the provision of services in government school sites in the ACT. Data were gathered by way of semi-structured interviews with nineteen coordinators from sixteen After School Care (ASC) centres. The data were analysed to find similarities in the experiences of workers interviewed. Extracts from the interviews are presented in the findings to illustrate the perceptions care givers have about their work and areas where changes can be made to improve the quality of ASC services. The study provides information on the factors affecting the provision of quality services and suggests possible directions for future planning and research in this area. The findings indicate that the care givers interviewed perceived their role as a positive influence in the lives of children and families. Care givers sought to provide relaxed environments for children after the school day. Many centres operated with the strong support of parents, schools and management committees. The findings suggest that ASC centres can and do operate successfully on school sites in the ACT and that care givers were generally happy with the level of service provided. However, variability in the facilities and support provided to centres was noted. The study concludes that real improvement to the quality of programs and support of workers is dependent on the introduction of nationally recognised standards in the provision of ASC.

The purpose of this study is to examine some after-school teachers’ perceptions about the outdoor stay at the after-school care centre in the schoolyard and in the leisure- environment. Five semi-structured interviews were conducted with the after-school teachers at five after-school care centres in the Stockholm area. In the theoretical part presents the leisure- governance and ongoing research on outdoor learning, research on the school playground and kindergarten local environment affects children in their development and learning, and after-school teachers’ professional identity. The theoretical foundation is based on the phenomenographic approach. The questions are: • What is outdoor education according to the after-school teachers? • According to after-school teachers, what educational opportunities are provided by the schoolyard and the local environment? • How do the after-school teachers use the schoolyard and local environment? The result shows that outdoor education can be a knowledge invigorating complement to the indoor teaching and a way for the after-school centre to supplement the compulsory schoolday. The play outdoors can help to increase children's social development, creativity and imagination. The after-school teachers used the schoolyard and local environment for various purposes which may be due to different circumstances, knowledge and experience to carry out educational activities outdoors. But it may also depend on whether the after-school teacher focuses on the regular school day or in the afternoon at the after-school care centre. / Syftet med denna studie är att undersöka några fritidspedagogers uppfattningar om fritidshemmets utomhusvistelse på skolgården och i närmiljön. Studien avgränsas till fem fritidshem i Stockholmregionen.  Denna studie utgår från tre frågeställningar. Dessa är:  • Vad är utomhuspedagogik enligt fritidspedagogerna? • Vilka förutsättningar ger skolgården och närmiljön enligt fritidspedagogerna? • Hur använder fritidspedagogerna skolgården och närmiljön? I det teoretiska avsnittet redogörs för fritidshemmets styrformer och aktuell forskning som berör utomhuspedagogik, forskning, hur skolgården och fritidshemmet närmiljö påverkar barnens utveckling, lärande samt fritidspedagogens yrkesidentitet. Den teoretiska grunden utgår från den fenomenografiska ansatsen. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan vara ett kunskapsstärkande komplement till inomhusundervisningen och ett sätt för fritidshemmet att komplettera skolan. Leken utomhus kan bidra till att öka barnens sociala utveckling, kreativitet och fantasi. Fritidspedagogerna använde skolgården och närmiljön för olika ändamål som kan bero på olika förutsättningar, kunskaper och erfarenheter av att utföra pedagogisk verksamhet utomhus. Men det kan även bero på om fritidspedagogen lägger fokus på den ordinarie skoldagen eller på eftermiddagarna på fritidshemmet.