Den svenska strategin för att implementera en cirkulär ekonomi avser att stödja Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dock kritiserar den akademiska litteraturen konceptet cirkulär ekonomi för bristande inkludering av social hållbarhet. Eftersom implementeringsåtgärder redan införs storskaligt både nationellt och i EU, har frågan lyfts om dess lämplighet i olika regionala kontext. Således ämnar denna studie att undersöka hur de aviserade åtgärderna för cirkulär ekonomi förväntas påverka social hållbarhet i svenska storstads- och landsbygdskommuner på olika sätt. En enkätundersökning utfördes till folkvalda politiker i 37 svenska kommuner. Resultaten visar att sociala hållbarhetsaspekter generellt inte förväntas påverkas nämnvärt i omställningen till cirkulär ekonomi. Detta kan förklaras med dess frånvaro i den politiska konceptualiseringen av cirkulär ekonomi. Vidare finner vi att landsbygdskommuner generellt är mer positiva till styrmedel för cirkulär ekonomi än storstadskommunerna. Vi avslutar med att föreslå att den svenska politiska tolkningen av cirkulär ekonomi skulle kunna justeras för att bidra till sociala hållbarhetsmål mer effektivt. / The Swedish strategy for implementing a circular economy aims to support the 2030 Agenda for Sustainable Development. However, academic literature is increasingly criticizing the circular economy concept for its lack of inclusion of social sustainability. With implementation measures already taking place economy-wide both nationally and in the EU, questions have been raised concerning its suitability to different regional contexts. Thus, this study aims to explore how the announced policies for circular economy are expected to affect social sustainability in urban and rural Swedish municipalities differently. A survey was conducted to elected officials in 37 Swedish municipalities. The results show that social sustainability aspects are generally not expected to be noticeably affected in the transition to circular economy. This could be due to its absence in the political conceptualization of the circular economy. Furthermore, we find that rural municipalities are generally more positive to the circular economy policies than their urban counterparts. We conclude by proposing that the Swedish political interpretation of the circular economy could be adjusted to support social Sustainable Development Goals more effectively.

In September 2015, the United Nations General Assembly adopted A/RES/70/1, 2015, a resolution that entails 17 integrative and indivisible UN Sustainable Development Goals, by the name of 2030 Agenda, a plan of action that calls for the transformation of the world to ecologically, economically and socially sustainable planet where peace and prosperity endure. With its indivisibility and universality characteristics, the Agenda puzzled the world states, demanding a new form of governance style for its realization. With the use of qualitative research methodology, this thesis, therefore, examines how the Agenda's policies are coordinated by the Swedish Government Agencies and what activities and mechanisms they use to integrate the Agenda' policies into their daily operational activities. Through collaborative governance and sociological institutionalism theoretical lens, results show that Government agencies use several mechanisms such as collaboration, dissemination of knowledge, leadership and communications to enhance the implementation of the 2030 Agenda in Sweden. Nevertheless, some challenges hinder the agencies from working with the Agenda on a full scale, that if addressed properly, it could have improved the current conditions.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur kommuners budget påverkar dess möjligheter kring arbetet med hållbar utveckling för att uppnå målen i Agenda 2030. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod och deduktiv ansats. För insamling av empiri har sju kommuner intervjuats för att dra en slutsats med hjälp av tidigare forskning och teori. Studiens slutsats visar att budgeten inte har någon direkt koppling med implementering av Agenda 2030. Dock anses budgeten vara en utmaning i avseende till anställning av personal och en innovativ hållbarhet.

Att ställa om en affärsverksamhet i en så omfattande utsträckning att den rådande produktionstekniken och kompetensen till stor utsträckning blir obrukbar innebär enorma utmaningar och förknippas med stor osäkerhet relativt inkrementella omställningar. Tidigare studier visar att inkrementella hållbarhetsomställningar har potentialen att förbättra hållbarheten i samhället definierat i Agenda 2030-termer, samtidigt som bolaget som implementerar omställningen har goda möjligheter att uppnå ökad lönsamhet. Studier på radikala hållbarhetsomställningar är däremot inte lika omfattande, varför vi i vår fallstudie av två svenska bolag inom järn- och stålindustrin via ett teoretiskt ramverk som går att koppla till Agenda 2030 vill kartlägga vilka stora möjligheter och utmaningar som är eller förväntas vara förknippade en radikal hållbarhetsomställning inom denna sektor. För att få svar på vad de främsta möjligheterna och utmaningarna är vid en radikal hållbarhetsomställning har vi utfört en innehållsanalys av respektive bolags årsrapport. Vi har även utfört intervjuer med tongivande personer på respektive bolag som är föremål för vår empiriska inhämtning. I empiriinsamlingen har vi letat efter faktorer att ta hänsyn till i omställningen som via Triple Layer Business Model Canvas går att härleda till ESG-ramverket samt Agenda 2030. Vår studie visar på väsentliga skillnader mellan inkrementella och radikala hållbarhetsomställningar kopplat till de miljömässiga-, sociala- och ekonomiska faktorerna. Framför allt kräver en radikal hållbarhetsomställning hög kompetens inom, och relativt stora resurser riktade mot områden som politik, samhällsutveckling och ekonomi. Utöver kompetensen i sig verkar kommunikation med ägare, samarbetspartners och befintliga samt potentiella kunder avgörande för att kunna hantera osäkerheten som en radikal hållbarhetsomställning ger upphov till. / Restructuring a business with such an amplitude that the current production technology and competence to a large extent becomes unusable entails enormous challenges and is associated with great uncertainty compared to incremental changes. Previous studies show that incremental sustainability adjustments have the potential to improve the companies profitability, and it can also contribute to a sustainable society, based on Agenda 2030 terms. Studies on radical sustainability changes, on the other hand, are not as extensive. On this basis, we take a case study look at two Swedish companies within the iron and steel industry, applying a theoretical framework that can be linked to Agenda 2030. Our goal is to map the greatest opportunities and challenges that can be expected when implementing a radical sustainability change in this sector. To get some answers regarding what the main opportunities and challenges are in a radical sustainability change, we have performed a content analysis of each companys annual report. To further broaden our empirical acquisition, we conducted interviews with individuals who have a leading role at each of the two companys. In the collection of empirical data, we have looked for factors to consider when doing the radical restructuring of the business, factors that can be traced via the Triple Layered Business Model Canvas into the ESG framework, and lastly Agenda 2030. Our study shows significant differences between incremental and radical sustainability changes linked to the environmental, social, and economic factors. Above all, a radical change in sustainability requires a high level of competence in, and relatively large resources aimed at, areas such as politics, societal development, and economy. In addition to the competence itself, communication with owners, existing and potential customers, and partners seems like the crucial factors in being able to handle the uncertainty that a radical sustainability adjustment gives rise to.

This essay describes an investigation done with reason of the imminent threat of the global climate changes and targets the swedish education of the arts in 2022. The purpose of the investigation is to clarify how some of the swedish art schools looks upon and manages environmental and sustainability related issues in their organizations. It validates the results from the perspective of the 2030 Agenda for sustainable development and identifies essential differences in the enviromental and sustainability work of the art schools. Initially, this essay briefly depicts the environmentally related goals of Agenda 2030 and the influence of the Swedish environmental law on the environmental and sustainability work of the art schools.Furthermore follows presentations of the national collaboration Klimatramverket and the art schools present environmental and sustainability work. The essay also contains an interpretation of the environmentally relevant parts of 2030:s Agendas goals for sustainable development and its meaning for art education. The result is then used as reference material towards the art schools environmental and sustainable work. The essay ends in a series of proposed political actions to boost equivalence, resolution and efficiency in the environmental and sustainability reformation of the Swedish art education and also presents topics for related future scientific studies.

The purpose of this study was to investigate why the work towards the Swedish national environmental objective “Thriving wetlands” is not expected to be complete by the year 2030. The study aimed to investigate which factors may simplify or complicate the work from the perspective of the county administrative boards and what resources are needed to reach the goal. The study is based on a survey using a semi-qualitative method. Results indicate that the way county administrative boards cooperate with national authority Naturvårdsverket and associated municipalities influences the workflow. Furthermore, parts of the Swedish environmental legislation are perceived as an obstruction to wetland conservation. Swedish national wetland funding is also viewed as problematic as the funding is split into multiple parts and does not take into consideration any long-term solutions. Additionally, the attitude of the public towards wetland protection is perceived as mostly indifferent and unknowing. However, since seven of the total 21 county boards did not answer the survey, the results may not be completely established by a scientific principle. Further studies are needed to obtain more detailed answers concerning the topics discussed in this study.

This study has examined how five large Swedish companies in retail work with sustainability. The study is based on a qualitative research strategy where the data collection method was carried out as a content analysis. Data was collected and analyzed from five large companies sustainability reports, based on five general themes - strategy, ethics, legal, environment and stakeholders. The studys theoretical frame of reference consists of previous research in strategy, CSR and stakeholders. These contribute with an understanding of how sustainability and entrepreneurship are connected. The results of the study states that all companies sustainability work is based on conscious strategies and originates from UN's global goals and Agenda 2030, which can also be linked to CSR. Variations occur between the companies through selected focus areas, in which the companies invest different amounts of resources. In the context of certain complex and difficult to manage situations, extensive objectives are presented and discussed, instead of giving a explanatory statement of what the companies are doing. Laws are followed by companies in an opportunistic way as they all conduct business in countries with less strict laws. Finally, it can be stated that all companies have a great sensitivity to their stakeholders and that the companies profit-making purposes permeate their sustainability work.

Title: Internet of Things in real estate companies owned by the municipality: A study on how IoT can be used to meet future climate goals Subject: Bachelor's thesis in business administration 15 credits Authors: Hampus Heikkinen and Victor Ifver Kävrestad Keywords: Internet of Things (IoT), Digitized property management, Real estate companies owned by the municipality, Energy consumption, Agenda 2030 Problem statements: What does the usage of Internet of Things look like today and does management control systems have any impact on its use? Will the Internet of Things be accepted and used in the future by real estate companies owned by the municipality?What opportunities are there to use IoT within the companies to achieve the climate goals that must be met by 2030? Purpose: Describe and analyze how municipal real estate companies use Internet of Things in their property management with a focus on the work to improve the energy efficiency. The thesis also wants to find out if companies will use the Internet of Things in the future. Method: We have used the qualitative method in this essay. Four interviews have been conducted through Zoom with people who work at municipal owned real estate companies to gather information on management and business development. Conclusion: Digitization in the real estate industry is far from fully developed which is the reason that the respondents in this study show a relatively low degree of digitization. Management control on the other hand does not hinder these companies but promotes the respondents ability to adapt to digitalization. The study also indicates that the Internet of Things will be accepted in the future. Finally, the study concludes that IoT sensors can be used to reduce energy consumption which will help companies to achieve the climate goals for 2030.

Hållbarhet är ett begrepp som har växt i och med en ökad medvetenhet bland omgivningen, och som har resulterat i bland annat fler regleringar för stora företag avseende hållbarhet. Därmed har hållbarhetsarbeten fått en mer naturlig ingång hos stora företag, medan SME-företag inte haft samma förutsättningar till att arbeta med hållbarhet. Dock har ett ökat socialt ansvar, på grund av till exempel Agenda 2030, medfört att även SME-företag behöver ta större hänsyn till deras hållbarhetsarbete för att målen ska nås. SME-företag utgör en omfattande del av det svenska näringslivet, och för att Agenda 2030 ska vara uppnåeligt behöver dessa arbeta i linje med de globala målen. Tidigare forskning är främst inriktad på stora företag och deras motivation till hållbarhetsarbete, medan forskning avseende SME-företag kopplat till motivation inte uppmärksammats i samma grad. Även forskning inom Agenda 2030 belyser framförallt stora företag, samtidigt som studier gällande SME-företag har åsidosatts. Därmed strävar syftet efter att öka förståelsen för vad som motiverar SME-företag till att arbeta med hållbarhet samt hur SME-företag förhåller sig till Agenda 2030. Studien bygger på en kvalitativ metod, där data är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog nio respondenter som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, där samtliga deltagare i studien är hållbarhetsansvariga inom respektive SME-företag. Data från intervjuerna har transkriberats och reducerats ner till kategorier och koder som därefter har introducerats i empirin, vilket sedan har analyserats med tidigare teorier för att kunna identifiera likheter och olikheter inom fenomenet. Resultatet av studien visar att det finns en intern vilja hos ledningen inom SME-företag att arbeta med hållbarhet, men att de främst motiveras av vad deras intressenter efterfrågar. Hållbarhetsarbetet bör således vara tillräckligt omfattande för att motsvara intressenternas krav och de förväntningar omgivningen har på SME-företaget. Hållbarhetsarbetet är en nödvändig del för att SME-företaget ska ha en långsiktig överlevnad. Vidare går det att konstatera att Agenda 2030 har underlättat för SME-företag att implementera och fastställa hållbarhetsmål inom organisationen, men att det dock inte har givit någon särskild förändring på SME-företags hållbarhetsarbeten. Därmed kan det behövas ytterligare regleringar för att Agenda 2030 ska ha en tydligare påverkan hos SME-företag. / Sustainability is a concept that has grown due to increased awareness among the society, which has resulted in, among other things, more regulations for large companies regarding sustainability. Thus, sustainability practices have received a more natural entrance in large companies, while SMEs do not conduct sustainability practices under the same conditions at all. However, increased social responsibility, due to for example Agenda 2030, has led to that SMEs also need to show greater consideration of their sustainability practices in order to achieve the goals. SMEs constitute an extensive part of the Swedish business community, which means that they also need to operate in line with Agenda 2030 in order for the global goals to be reachable. Previous research has primarily focused on large companies and their sustainability practices, while SMEs linked to motivation has not received the same degree of attention. Research within Agenda 2030 also emphasizes large companies in particular, whereas studies concerning SMEs have been disregarded. Thus, the aim is to increase the understanding of what motivates SMEs to conduct sustainability practices and how SMEs relate to Agenda 2030.  The study is based on a qualitative method, where data is collected through semi-structured interviews. A total of nine respondents participated who were selected based on a convenience sample, where all participants are responsible for sustainability within each SME. Data from the interviews have been transcribed and reduced down to categories and codes which have subsequently been introduced in the empirical study, and has then been analyzed with previous theories in order to be able to identify similarities and differences within the phenomenon. The study shows that there is an intrinsic volition at the management within SMEs to conduct sustainability practices, but that they are primarily motivated by what their stakeholders demand. Therefore, sustainability practices should be sufficiently extensive to match the stakeholders' requirements and the expectations the society has on the SME. Sustainability practice is a necessary part for SMEs to have a long-term survival. Furthermore, it can be stated that Agenda 2030 has made it easier for SMEs to implement and set sustainability goals within the organization, but that it has not resulted in any particular change in SMEs' sustainability practices. Thus, further regulations may be needed for Agenda 2030 to have a clearer impact on SMEs.

På Smedjegatan i Luleå samexisterar idag alla trafikslag. Gatan är även huvudhållplats för Luleå lokaltrafik. Gatan ligger i Luleås aktivitetscentrum, omringat av möjligheter för handel, bostäder, och andra bekvämligheter. Frågan om att göra gatan bilfri för att prioritera kollektivtrafik har uppstått förut, men inte gått igenom. Dock har användningen av lokaltrafik ökat signifikant de senaste tio åren, vilket återigen tar upp frågan om en framtid för Smedjegatan utan biltrafik. Syftet med rapporten är att utreda Smedjegatan i Luleås roll i dagens trafiksystem, och konsekvenserna av att göra gatan bilfri. Frågeställningen fokuserar på trafikflödesmässiga konsekvenser på Luleås centrumhalvö, Agenda 2030, mervärde av kollektivtrafiksprioritering, och hur utfallet kan ändras beroende på hur många kvarter söderut gatan omvandlas. Rapporten studerar endast på centrumhalvön i Luleå, och Smedjegatans närliggande parallella gator, Rådstugatan samt Kungsgatan.   Rapporten omfattar en litteraturstudie och en fallstudie av Smedjegatan i centrala Luleå. Litteraturstudien undersökte kollektivtrafikens betydelse för Agenda 2030 och nollvisionen, tillgänglighet och balans i transportsystem, bussprioritering, samt effekter av bilfria gator i stadskärnan. Dokumentstudien såg över Luleå kommuns översiktsplan, fördjupade översiktsplan, och vision för stadens utveckling. Utöver detta undersöktes även de tidigare utredningar som gjorts gällande trafiken i Luleå och Smedjegatan, exempelvis parkeringsutredningar, trafikräkningar, parkeringsbeläggning, och resvaneundersökningar. Sist gjordes en undersökning av genomfartstrafik på Smedjegatan.   Resultaten visar på att bussprioriterande åtgärder ökar attraktiviteten i kollektivtrafiken, men behöver ske på bekostnaden av biltrafiken. Bilen har länge varit ett prioriterat transportsätt, något som lagt prägel på Luleås stadskärna, i form av god tillgång till parkering samt överdimensionerade gator, i synnerhet i den södra delen av halvön. Dock tillgodoser bilen som transportmedel inte dagens hållbarhetsbehov. En marginell skillnad i ekologisk påverkan sker vid förflyttandet från användning av biltrafik till kollektivtrafik, men effekten på de sociala och ekonomiska dimensionerna är större. Bland annat kan högkvalitativ kollektivtrafik associeras med lägre hälsorisker och kostnader samt ökad jämställdhet, då den i störst utsträckning används av låginkomsttagare, ungdomar, samt kvinnor. Luleå kommun har som vision att skapa en blandad, tät och attraktiv stad samt agera för att kraftigt öka andelen resor med hållbara färdsätt. Det är även dessa aspekter som invånarna vill se prioriterade. Genomfartstrafikräkningen visar på att upp till 90,4% av all biltrafik på Smedjegatan åker igenom gatan utan att stanna, vilket innebär att majoriteten inte har gatan som målpunkt.   Påverkan av trafikflödet i Centrum skiljer sig beroende på hur många kvarter söderut som omvandlas på Smedjegatan. Störst trafikflöde till centrumhalvön inkommer från norr, och dessa trafikanter omfördelas till Rådstugatan samt Kungsgatan. Störst möjlighet att påverka flödet vid en avstängning finns på Södra Hamnleden, som idag kan anses överdimensionerad och har möjlighet prioritera kollektivtrafiken samt minska vägkapaciteten för att ytterligare bidra till en trafikreducerande effekt. I vilken utsträckning detta sker beror på hur många kvarter söderut som omvandlas på Smedjegatan. Det finns även större mervärdespotential för kollektivtrafiken samt gångtrafiken desto fler kvarter söderut en omvandling sker. Cykeltrafiken tar idag relativt lite yta i anspråk på Smedjegatan, därav är det oklart vilket direkt mervärde det finns för cykeltrafiken att omvandla Smedjegatan.