In 1972, the United Nations (UN) held its first international environmental conference in Stockholm with 113 participating countries and during the conference, participants agreed that the environmental issue is as important to humanity as peace and development. The concept of sustainable development arose in the 1980s and gained global spread in 1987 when the World Commission launched its report on environment and development and defined sustainable development as "A development that satisfies today's needs without compromising the ability of future generations to satisfy their needs." During the 2000s, the United Nations has highlighted the importance of companies taking responsibility for their activities and contributing to sustainable development through two initiatives. This has led to companies wanting to take responsibility for their business but do not know how to proceed. The purpose of this study is to provide knowledge of how sustainability strategy can be formulated using the UN Global Compact and the UN Sustainable Development Goal and how the Sustainability Strategy can be implemented. The theoretical framework is based primarily on a model that is clearly focused on implementing sustainability strategies, but also research that addresses difficulties with implementing sustainability strategies. The study also contains an attachment with important concepts. The method is based on qualitative interviews with employees at BillerudKorsnäs and is supplemented by a documentary study. The results of the interviews and the document study are described in the study section. The analysis connects results and theory to study how BillerudKorsnäs handled implementation of sustainability strategy and difficulties with this. The study shows that BillerudKorsnäs has dealt with the implementation of the sustainability strategy and has formulated a sustainability strategy that can clearly be linked to the UN Sustainable Development Initiative.

El presente trabajo de investigación se da en un contexto en que el acceso a agua segura es una prioridad. Ello se refleja, a nivel mundial, en los Objetivos de Desarrollo Sostenible, siendo el número 6 garantizar la disponibilidad de agua y su gestión sostenible y el saneamiento para todos, y en el Perú, en la Política Nacional de Saneamiento y el Plan Nacional de Saneamiento aprobados por los Decretos Supremos N°s 007-2017-VIVIENDA y 018-2017-VIVIENDA, respectivamente. Para el cumplimiento de las metas trazadas si bien se requiere realizar inversiones en infraestructura que permitan cerrar la brecha de acceso tanto al servicio de agua potable como alcantarillado, también resulta necesario darle sostenibilidad a la prestación de dichos servicios a través de una adecuada gestión. Para ello, se requiere que tanto los prestadores como las entidades con competencias desarrollen sus capacidades para el ejercicio de sus funciones.

Global hierarchies based on power and resources affect international migration and ethnic relations in many ways. To understand how this works you have to understand processes of globalization – like global agreements. One case of global agreement is the 2030 Agenda for Sustainable Development, which is described as a plan of action and contains 17 universal goals for global sustainable development. In Sweden, the plan of action is described as inevitable because the global challenges that stand before us is associated with high costs. The way global challenges are constructed like a threat can be derived from the neoliberalism. Neoliberalism can be understood as a governmentality and a policy rationality. In this thesis, I aim to discuss the neoliberal governmentality and neoliberal policy rationality that can be seen in the 2030 Agenda for Sustainable Development using critical discourse analysis. One of the things my study showed is that the 2030 Agenda goals are aimed to solve problems through “economic affordability”, market logic and governance/self-management. These ways of solving problems can be derived to neoliberals in several ways – one of them being the neoliberal way of constructing problems and solutions in line with neoliberal interests like market competition and “free choices”. Another thing my study showed is that the 2030 Agenda for Sustainable Development can be seen as a form of administrative technique of the biopower.

Sammanfattning Den här studien handlar om Agenda 2030 som är en del av de globala målen för att skapa enhållbar utveckling. Fram till år 2030 ska alla världens länder enas mot en hållbarhet, utrotafattigdom och hunger, bekämpa ojämlikhet och främja jämställdhet. Syftet med studien är attundersöka om tjänstemännens arbete påverkas av Agenda 2030 i Luleå och Haparandakommun. Med hjälp av Lipskys teori och Seväs ramverk kommer studiens syfte besvarasgenom att undersöka om faktorer som kännedom om Agenda 2030, policyförståelse,implementeringsresurser och policyövertygelse påverkar tjänstemännens arbete vidgenomförandet av Agenda 2030 i Luleå och Haparanda kommun.En kvalitativ undersökning i form av intervjuer har genomförts. Det empiriska underlagetbestår av samtalsintervjuer med 3 tjänstemän från Luleå kommun och 2 intervjuer medtjänstemän från Haparanda kommun. Studiens resultat har visat att kännedom om Agenda2030, policyförståelse och policyövertygelse påverkar tjänstemännens arbete vidgenomförandet av Agenda 2030 i Luleå och Haparanda kommun. Ett annat intressant resultatsom studien visat är att tjänstemän från respektive kommun anser att regeringens styrningkring agendan borde göras tydligare. Nyckelord: Agenda 2030, Luleå, Haparanda, Handlingsutrymmet, Policyförståelse,Implementeringsresurser, policyövertygelse, Hållbarutveckling.

Abstract Introduction: Countries all over the world has through the UN Global Development Goals, Agenda 2030, voluntarily committed to work for an environmentally, socially and economically sustainable world. Countries may have different conditions for achieving the goals, and for managers this kind of change can result in higher expectations on the leadership. Malaysia is one of Southeast Asia's most economically developed countries, but within the country there are still knowledge and economic gaps. It appears that managers in a Malaysian context can face many challenges when implementing the sustainability work that Agenda 2030 requires. Previous research shows limitations in how managers implement and communicate sustainability issues, without it becoming too abstract and difficult for the employees to understand. Therefore, we consider it important to study this subject. Purpose: By examining how managers implement sustainability work, such as Agenda 2030, in the organization, we can gain a greater understanding of which aspects that are important in a change work and how managers deal with the increasing expectations. Research methodology: The study is a case study based on a qualitative research method with an inductive approach. Eleven recorded semi-structured interviews, with 22 questions, were conducted with various managers in a multinational Swedish company operating in Malaysia, including the CEO and the Sustainability manager of Southeast Asia. The theoretical framework is, from the empirical material, based on three themes- leadership in change, communication and create an understanding through learning. Result and analysis: The result from the study shows that the role of leadership, communication and creation of an understanding through learning are important aspects for a successful organizational change, which the sustainability work with Agenda 2030 brings.  Conclusion: We have found that leadership, communication and creation of an understanding through learning is three important aspects when managers implement sustainability work. This study shows that through good communication, continuous work with sustainability issues and contributing with the right education, managers can create an understanding and commitment in the implementation process for the employees. At the same time, it seems advantageous for managers to set a good example, have a good understanding for employees different conditions and opportunities, and that the context can play a big role when it comes to understanding and working with sustainability. Keywords: Sustainability, Agenda 2030, Organizational change, Leadership, Implementation, Communication, Learning

Medvetenheten för den mänskliga påverkan på miljön ökar och har blivit en alltmer viktig fråga inom nationell politik. Sverige vill se sig själva som en internationell förebild vad gäller alla dimensioner av hållbarhet och i uppfyllandet av de globala målen, något som kräver ett stort engagemang från hela samhället. Inom civilsamhället spelar icke-statliga organisationer (NGO:s) en viktig roll i detta, både genom sin egen verksamhet med miljöskyddande arbete och folkbildning, och som övervakare av att åtaganden uppfylls av olika makthavare i samhället. Tidigare forskning målar upp NGO:s som viktiga aktörer inom hållbarhetsfrågan och diskuterar hur de kan anamma denna roll på bästa sätt. Forskningen tyder även på att deras syn på hållbar utveckling kan skilja sig åt beroende på deras fokusområden. Med NGO:s framträdande roll inom hållbarhetsfrågan i beaktning syftar studien till att undersöka hur dessa förhåller sig till hållbarhetskonceptet. Med hjälp av intervjuer med representanter från tre icke-statliga miljöorganisationer (ENGO:s) samt relevanta dokumentationer från dessa kunde studien besvara hur några ENGO:s i Sverige arbetar med hållbar utveckling, samt vilket perspektiv de har på konceptet och hur detta skiljer sig åt. Undersökningen gjordes i relation till grön ekonomi och några utvalda globala mål inom Agenda 2030 samt utgick från begreppen hållbar utveckling och miljörättvisa. I resultatdelen framhävs bland annat miljörättvisa och sambandet mellan miljöförstöring och ekonomisk tillväxt. Organisationernas syn på hållbar utveckling skiljer sig åt något, och de inkluderar aspekter av miljömässig-, social- och ekonomisk hållbarhet till olika grad i sitt arbete. Samtliga anser att ekonomisk hållbarhet är den minst viktiga delen inom hållbar utveckling och något som förstör för den sociala och miljömässiga hållbarheten. Organisationen med starkast fokus på klimatet är minst benägen att implementera hållbar utveckling i sitt arbete och ser inte att klimatet har en stor del av konceptet. De andra två organisationerna har ett mer holistiskt synsätt på hållbar utveckling och sambandet mellan de tre dimensionerna, och vikten av att implementera dessa i sitt miljöarbete. Dessa två organisationer har även ett tydligt fokus på miljörättvisa. Organisationernas inställning till vilken roll de spelar i uppfyllandet av de globala målen skiljer sig åt beroende på deras fokuspunkter. De arbetar dock alla med det 13:e globala målet, vilket handlar om att bekämpa klimatförändring-arna, men till olika grad och med olika angreppssätt. Något som genomsyrar samtliga organisationers arbete är påverkansarbete och folkbildning, vilket de alla tre identifierar som vikta aspekter av deras miljöarbete. De lägger även stor vikt vid samarbete, och ser att de behöver gå ihop för att kunna påverka och för att utbyta kunskap.

Den svenska strategin för att implementera en cirkulär ekonomi avser att stödja Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dock kritiserar den akademiska litteraturen konceptet cirkulär ekonomi för bristande inkludering av social hållbarhet. Eftersom implementeringsåtgärder redan införs storskaligt både nationellt och i EU, har frågan lyfts om dess lämplighet i olika regionala kontext. Således ämnar denna studie att undersöka hur de aviserade åtgärderna för cirkulär ekonomi förväntas påverka social hållbarhet i svenska storstads- och landsbygdskommuner på olika sätt. En enkätundersökning utfördes till folkvalda politiker i 37 svenska kommuner. Resultaten visar att sociala hållbarhetsaspekter generellt inte förväntas påverkas nämnvärt i omställningen till cirkulär ekonomi. Detta kan förklaras med dess frånvaro i den politiska konceptualiseringen av cirkulär ekonomi. Vidare finner vi att landsbygdskommuner generellt är mer positiva till styrmedel för cirkulär ekonomi än storstadskommunerna. Vi avslutar med att föreslå att den svenska politiska tolkningen av cirkulär ekonomi skulle kunna justeras för att bidra till sociala hållbarhetsmål mer effektivt. / The Swedish strategy for implementing a circular economy aims to support the 2030 Agenda for Sustainable Development. However, academic literature is increasingly criticizing the circular economy concept for its lack of inclusion of social sustainability. With implementation measures already taking place economy-wide both nationally and in the EU, questions have been raised concerning its suitability to different regional contexts. Thus, this study aims to explore how the announced policies for circular economy are expected to affect social sustainability in urban and rural Swedish municipalities differently. A survey was conducted to elected officials in 37 Swedish municipalities. The results show that social sustainability aspects are generally not expected to be noticeably affected in the transition to circular economy. This could be due to its absence in the political conceptualization of the circular economy. Furthermore, we find that rural municipalities are generally more positive to the circular economy policies than their urban counterparts. We conclude by proposing that the Swedish political interpretation of the circular economy could be adjusted to support social Sustainable Development Goals more effectively.

In September 2015, the United Nations General Assembly adopted A/RES/70/1, 2015, a resolution that entails 17 integrative and indivisible UN Sustainable Development Goals, by the name of 2030 Agenda, a plan of action that calls for the transformation of the world to ecologically, economically and socially sustainable planet where peace and prosperity endure. With its indivisibility and universality characteristics, the Agenda puzzled the world states, demanding a new form of governance style for its realization. With the use of qualitative research methodology, this thesis, therefore, examines how the Agenda's policies are coordinated by the Swedish Government Agencies and what activities and mechanisms they use to integrate the Agenda' policies into their daily operational activities. Through collaborative governance and sociological institutionalism theoretical lens, results show that Government agencies use several mechanisms such as collaboration, dissemination of knowledge, leadership and communications to enhance the implementation of the 2030 Agenda in Sweden. Nevertheless, some challenges hinder the agencies from working with the Agenda on a full scale, that if addressed properly, it could have improved the current conditions.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur kommuners budget påverkar dess möjligheter kring arbetet med hållbar utveckling för att uppnå målen i Agenda 2030. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod och deduktiv ansats. För insamling av empiri har sju kommuner intervjuats för att dra en slutsats med hjälp av tidigare forskning och teori. Studiens slutsats visar att budgeten inte har någon direkt koppling med implementering av Agenda 2030. Dock anses budgeten vara en utmaning i avseende till anställning av personal och en innovativ hållbarhet.

Att ställa om en affärsverksamhet i en så omfattande utsträckning att den rådande produktionstekniken och kompetensen till stor utsträckning blir obrukbar innebär enorma utmaningar och förknippas med stor osäkerhet relativt inkrementella omställningar. Tidigare studier visar att inkrementella hållbarhetsomställningar har potentialen att förbättra hållbarheten i samhället definierat i Agenda 2030-termer, samtidigt som bolaget som implementerar omställningen har goda möjligheter att uppnå ökad lönsamhet. Studier på radikala hållbarhetsomställningar är däremot inte lika omfattande, varför vi i vår fallstudie av två svenska bolag inom järn- och stålindustrin via ett teoretiskt ramverk som går att koppla till Agenda 2030 vill kartlägga vilka stora möjligheter och utmaningar som är eller förväntas vara förknippade en radikal hållbarhetsomställning inom denna sektor. För att få svar på vad de främsta möjligheterna och utmaningarna är vid en radikal hållbarhetsomställning har vi utfört en innehållsanalys av respektive bolags årsrapport. Vi har även utfört intervjuer med tongivande personer på respektive bolag som är föremål för vår empiriska inhämtning. I empiriinsamlingen har vi letat efter faktorer att ta hänsyn till i omställningen som via Triple Layer Business Model Canvas går att härleda till ESG-ramverket samt Agenda 2030. Vår studie visar på väsentliga skillnader mellan inkrementella och radikala hållbarhetsomställningar kopplat till de miljömässiga-, sociala- och ekonomiska faktorerna. Framför allt kräver en radikal hållbarhetsomställning hög kompetens inom, och relativt stora resurser riktade mot områden som politik, samhällsutveckling och ekonomi. Utöver kompetensen i sig verkar kommunikation med ägare, samarbetspartners och befintliga samt potentiella kunder avgörande för att kunna hantera osäkerheten som en radikal hållbarhetsomställning ger upphov till. / Restructuring a business with such an amplitude that the current production technology and competence to a large extent becomes unusable entails enormous challenges and is associated with great uncertainty compared to incremental changes. Previous studies show that incremental sustainability adjustments have the potential to improve the companies profitability, and it can also contribute to a sustainable society, based on Agenda 2030 terms. Studies on radical sustainability changes, on the other hand, are not as extensive. On this basis, we take a case study look at two Swedish companies within the iron and steel industry, applying a theoretical framework that can be linked to Agenda 2030. Our goal is to map the greatest opportunities and challenges that can be expected when implementing a radical sustainability change in this sector. To get some answers regarding what the main opportunities and challenges are in a radical sustainability change, we have performed a content analysis of each companys annual report. To further broaden our empirical acquisition, we conducted interviews with individuals who have a leading role at each of the two companys. In the collection of empirical data, we have looked for factors to consider when doing the radical restructuring of the business, factors that can be traced via the Triple Layered Business Model Canvas into the ESG framework, and lastly Agenda 2030. Our study shows significant differences between incremental and radical sustainability changes linked to the environmental, social, and economic factors. Above all, a radical change in sustainability requires a high level of competence in, and relatively large resources aimed at, areas such as politics, societal development, and economy. In addition to the competence itself, communication with owners, existing and potential customers, and partners seems like the crucial factors in being able to handle the uncertainty that a radical sustainability adjustment gives rise to.