Inledning- Det har satts upp mål på både global och nationell nivå för att bekämpa klimatförändringarna som sker på vår planet. Mat och måltider berörs direkt och indirekt av flera av dessa mål. På avdelningen Måltidsservice i Härryda kommun har arbete med att miljöutveckla skolmaten skett i mer än ett decennium, något som de ansvariga önskade en uppföljning på.  Syfte- Att undersöka om och i så fall hur klimatavtrycket från skolmaten i Härryda kommuns gymnasieskola har förändrats från år 1993 till 2020. Ett andra syfte är att undersöka eventuella förändringar i skollunchernas innehåll med avseende på livsmedel under samma tidsperiod. Material och metod- För att undersöka eventuella förändringar i klimatavtryck över tid har skolluncher från stickprov i tidsperioden 1993-2020 klimatberäknats. För att se eventuella förändringar i skollunchernas innehåll har frekvenser på fem utvalda livsmedel studerats.  Resultat- Det finns ingen signifikant skillnad i CO₂emellan period 1 (1993+1998+2003) och period 2 (2013+2018+2020). Där finns svaga tendenser som tyder på minskning i skolmatens klimatavtryck under det senaste decenniet. Förekomsten av rent nötkött, produkter av gris och ris har minskat i skolluncherna medan vegetabiliskt protein och kött från fågel har ökat.  Slutsats-Någon signifikant skillnad i klimatavtryck mellan 1993 och 2020 kunde inte fastställas. Det fanns tydliga förändringar i skollunchernas innehåll med avseende på livsmedel under samma tidsperiod. / Introduction-Targets have been set at both global and national levels to fight the climate changes that are happening on our planet. Food and meals directly and indirectly affect several of these goals. For more than a decade the Meal service-department in Härryda kommun have been working on making their school meals more sustainable and now they want a follow-up on that.  Aims- To investigate if and in that case how the carbon footprint from the high school of Härryda kommun’s school meals has changed from 1993 to 2020. A second purpose is to investigate any changes in the content of the school lunches referred to foods. Materials and methods-In order to investigate possible changes in carbon footprints over time, samples of school lunches in the time period 1993-2020 have been calculated. In order to see any changes in the content of the school lunches, frequencies of five selected foods have been studied. Results-There is no significant difference in CO₂e between period 1 (1993 + 1998 + 2003) and period 2 (2013 + 2018 + 2020). There are small tendencies that indicate a decrease in carbon footprint from the school meals in the last decade. The presence of pure beef, products of pig and rice have decreased in the school meals, while plant-based protein and meat from birds have increased. Conclusion-No significant difference in climate imprint between 1993 and 2020 could be determined. There were obvious changes in the content of the school lunches with regard to food during the same time period.

Today, the construction sector accounts for one-fifth of Sweden's climate impact. The Swedish Parliament has decided that Sweden should have net zero greenhouse gas emissions by 2045. This is happening at a time when Sweden is constantly growing. In 2025, we will have 11 million inhabitants. That means hundreds of thousands of new homes, more infrastructure and more public facilities. It is therefore critical that the building and construction sector collectively adjust its approach to climate neutrality. To achieve this vision, it is essential that construction companies drive the work throughout their value chain with a holistic focus across all environmental areas, from design and production to demolition. If Sweden is to achieve net zero greenhouse gas emissions by 2045, public procurement must take the lead and become fossil-free or climate-neutral within a few years Construction and real estate contracts, together with civil engineering and infrastructure, account for a significant proportion of public purchases in Sweden, and what is built today will affect nature, the environment and people for a long time to come. One way for Sweden to achieve these goals is to set more and higher requirements in public procurement.  Public clients have a major influence through the choices they make in their investments and construction contracts to achieve the vision of climate neutrality. When a public works procurement is carried out, the contractor usually has limited possibilities to make decisions that have a significant impact on the CO2e emissions of the project. This means that the contractor is critically dependent on the climate requirements set by the clients in order for the company itself to achieve its climate targets. The overall aim of this study was thus to contribute to a better understanding of how public clients currently reason - and what can be done to bring about a positive shift - in order for public clients to set higher climate requirements in construction contracts and in the production of dwellings.  This scientific study is conducted as a qualitative case study at Skanska Sweden, where an abductive research approach has been used for data collection. The study used a quantitative method in the form of a questionnaire survey where 16 municipal housing and real estate companies from the western geography of Sweden participated as respondents in the form of their respective Chief Executive Officer.  The results of the study highlighted the opportunities that the Paris Agreement and other climate policy measures have brought to actors in the Swedish building and construction sector. Furthermore, the results show that each actor in the construction sector needs to work strategically to set their own climate targets and implement them throughout their operations, with production methods that enable the use of materials with low or net zero climate impact and increase their reuse in order to succeed in achieving Sweden's goal of achieving climate neutrality by 2045. The municipal housing and property companies that participated as respondents have shown a willingness to act sustainably, this is considered to be very helpful for the development of sustainable public procurement in Sweden, these are also consistent with what previous research has found. There is a need for collaboration between municipal housing and property companies and the construction sector where, by identifying the specific challenges faced by municipalities, it is recommended that they set higher climate and competence requirements in public procurement and allow these to permeate the entire value value chain with systematic monitoring for a successful transition. / Idag står bygg- och anläggningssektorn för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. Detta sker samtidigt som Sverige ständigt växer. År 2025 är vi 11 miljoner invånare. Det innebär hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler. Det är därför kritiskt att bygg- och anläggningssektorn gemensamt ställer om i arbetet mot klimatneutralitet. För att kunna uppnå denna vision så är det viktigt att byggföretagen driver arbetet genom hela sin värdekedja med ett helhetsfokus inom samtliga miljöområden, från projektering och produktion till rivning.  För att Sverige ska klara av att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045 så måste den offentliga upphandlingen stå i täten och bli fossilfri eller klimatneutral redan inom några år Bygg- och fastighetsentreprenader, tillsammans med anläggningsarbeten och infrastruktur, står för en betydande del av offentliga inköp i Sverige och det som byggs idag påverkar natur, miljö och människor för en lång tid framöver. En möjlighet för Sverige att uppnå målen är att ställa fler och högre krav i offentlig upphandling.  Offentliga beställare har en stor påverkansfaktor genom valet de gör i sina investeringar och byggupphandlingar för att uppnå visionen om klimatneutralitet. När en offentlig entreprenadupphandling genomförs har entreprenören i regel begränsade möjligheter att fatta beslut som får betydande konsekvenser för projektets CO2e-utsläpp. Det innebär att entreprenören är kritiskt beroende av de klimatkrav som kunderna ställer för att bolaget själva skall kunna nå sina klimatmål. Övergripande syftet med den här studien var således att bidra till en ökad förståelse kring hur offentliga beställare resonerar i dagsläget – och vad som kan göras för att få till en positiv förflyttning – för att offentliga beställare skall ställa högre klimatkrav i entreprenadupphandlingar och vid produktion av bostäder. Denna vetenskapliga studie är genomförd som en kvalitativ fallstudie hos Skanska Sverige, där en abduktiv forskningsansats har använts för datainsamlingen. I undersökningen användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning där 16 kommunala bostads- och fastighetsbolag från Sveriges västra geografi har deltagit som respondenter i form av respektive Verkställande direktör. Studiens resultat har ådagalagt de möjligheter som Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder har gett upphov till aktörer inom den svenska bygg- och anläggningssektorn. Vidare så visar resultatet att respektive aktör inom bygg- och anläggningssektorn behöver arbeta strategiskt med att sätta upp egna klimatmål och implementera dem i hela verksamheten, med produktionsmetoder som möjliggör användning av material med låg eller netto noll klimatpåverkan och öka sin återanvändning för att lyckas med nå Sveriges mål med att uppnå klimatneutralitet till år 2045. De kommunala bostad- och fastighetsbolagen som deltagit som respondenter har visat på en vilja att agera hållbart, detta anses vara till stor hjälp för utvecklingen av hållbar offentlig upphandling i Sverige, dessa överensstämmer också med vad tidigare forskning har funnit. Det behövs en samverkan mellan kommunala bostad- och fastighetsbolagen och byggsektorn där genom att identifiera kommunernas särskilda utmaningar rekommenderas att de ställer högre klimat- och kompetenskrav vid offentliga upphandlingar och låter dessa genomsyra hela värdekedjan med systematisk uppföljning för en framgångsrik omställning till en klimatneutral sektor.

Bakgrund: Rapportering av hållbarhetsfrågor är i dagsläget av frivillig natur i den svenska kommunsektorn. En pågående debatt har därför lyft frågan om huruvida kommuner borde omfattas av ett lagkrav på hållbarhetsrapportering. Den rapportering av hållbarhetsfrågor som sker idag skiljer sig mellan kommunerna gällande upplägg, innehåll och ambitionsnivå.    Syfte: Syftet med studien är att förklara omfattningen av och innehållet i svenska kommuners frivilliga hållbarhetsrapportering.   Metod: Studien är utförd med en deduktiv ansats och har en tvärsnittsdesign. Hypoteserna har utformats med ett eklektiskt angreppssätt. Sekundärdata har i huvudsak samlats in från årsredovisningar, vars kvalitativa data har kvantifierats genom en innehållsanalys.   Resultat: Studien visar att ett intresse för Agenda 2030, kommunens lokala redovisningsnätverk och kommunens val av revisionsbyrå påverkar mängden och innehållet i hållbarhetsrapporteringen. Ytterligare visar studien även att den politiska majoriteten har en viss påverkan på mängden hållbarhetsrapportering.   Kunskapsbidrag: Studien bidrar till den befintliga forskningen inom hållbarhetsrapportering genom att tillföra kunskap om vilka faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen i den kommunala sektorn. I den svenska kontexten bidrar studien utöver att ge en uppdaterad bild av det empiriska läget även genom att addera faktorer som inte testats i den svenska kommunala sektorn.

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.

There are directives for how public procurement should be conducted, in terms of quality,price, non-discrimination, transparency, equal treatment, reasonable requirements and how environmental, social and labor law considerations should be taken into account. Public procurement must also solve societal problems with the aim of achieving the global goals, but despite these guidelines, environmental ethical problems still remain for how a purchaser should prioritize and evaluate between the social, ecological and economic responsibility in public procurement. The purpose was to investigate whether environmental ethics could make a significant contribution in highlighting and understanding the environmental ethical challenges, conflicts, gaps and considerations that public procurement faces and provide answers to how public procurement should ethically value different tenders in order to be able to choose the supplier that makes the greatest social, ecological and economic benefit to society with the aim of achieving the global goals. The conclusion is that doctor Olle Torpman's environmental ethical sub-issues make the ethical challenges, as conflicts, gaps and considerations that public procurement faces visible and comprehensible. The application of the ethics of sustainable development, specified by professor Mikael Stenmark, solves the environmental ethics problems and shows that an environmental ethics theory makes a significant contribution when it comes to providing answers to how public procurement should ethically value the social, ecological and economic responsibility in public procurement. The procurement authority has been commissioned by the government to amend the law on public procurement so that it is in line with the new climate law. I hope that this thesis can provide an environmental ethical perspective on public procurement. Keywords: sustainable purchases, sustainable public procurement, environmental ethics, evaluate sustainability in purchasing, sustainable development goals, public procurement shall solve societal problems.

Resolutionen Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, eller Agenda 2030 som den kallas, antogs av FN i september 2015. Då skrev samtliga 193 medlemsstater under deklarationen och de tillhörande 17 Globala målen. Med sin ambition att täcka in samtliga aspekter av hållbar utveckling på global nivå är agendan omfattande, och aktörer står inför utmaningen att genomföra den och nå de Globala målen. Kommuner har pekats ut som särskilt viktiga i genomförande, på grund av sin närhet till medborgarna. Dessutom är kommuner ansvariga för flera samhällsfunktioner som är kritiska punkter för att nå Globala målen. Deklarationen och de Globala målen ger dock få instruktioner om hur agendan ska implementeras på lokal nivå, och många kämpar med att hitta strategier för arbetet. Älmhults kommun är en av de kommuner som är i startgroparna för att implementera Agenda 2030 i sitt styrsystem. Syftet med denna uppsats är att kartlägga nuläget i kommunens hållbarhetsarbete med koppling till Globala målen, samt ge förslag på hur implementeringen av Agenda 2030 kan förbättras. Genom en analys av kommunens styrdokument, mål, vision och aktiviteter har kopplingar mellan dessa och Globala målen kunnat göras. Tillsammans med den intervjustudie som genomfördes kunde en överblick av nuläget, samt förslag på förbättring av implementeringen ges. Resultatet visar att Älmhult till viss del har påbörjat implementeringen, men att det systematiska arbetet saknas. Det finns goda förutsättningar för framgångsrik implementering i och med processtyrt arbetssätt, men också utmaningar som behöver lösas i form av till exempel intressentinvolvering, prioriteringar, målsättning och kunskap. / The resolution Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, or Agenda 2030 as it is called, was adopted by the UN in September 2015. At that time, all 193 Member States signed the Declaration and the associated 17 Global Goals. With its ambition to cover all aspects of sustainable development at the global level, the agenda is comprehensive, and actors face the challenge of implementing it and achieving the Global Goals. Municipalities have been singled out as particularly important in implementation, due to their proximity to citizens. In addition, municipalities are responsible for several societal functions that are critical points for achieving the Global Goals. However, the Declaration and the Global Goals provide few instructions on how to implement the agenda at the local level, and many are struggling to find strategies that works. Älmhult municipality is one of the municipalities that is in the starting pits to implement Agenda 2030 in its control system. The purpose of this thesis is to map the current situation in the municipality's sustainability work in connection to the Global Goals, and to provide suggestions on how the implementation of Agenda 2030 can be improved. Through an analysis of the municipality's governing documents, goals, vision and activities, connections between these and Global goals have been made. Together with the interview study that was conducted, an overview of the current situation, as well as suggestions for improving the implementation, could be given. The results show that Älmhult has to some extent begun the implementation, but that the systematic work is lacking. There are good conditions for successful implementation through process-controlled working methods, but also challenges that need to be solved in the form of, for example, stakeholder involvement, priorities, objectives and knowledge.

Maintaining and achieving a sustainable city is today a challenge, specifically as urbanisation and climate change continue to increase. Green cities are an opportunity to achieve a sustainable society. It promotes urban sustainability in several aspects: Trees reduce heat islands and flooding; Green areas provide space for physical activity and social cohesion; And plants promote recreation which generates better public health. However, social injustice risks arise when the green structure is insufficiently planned, and some areas are prioritised sooner than others. It is common for socio-economically vulnerable areas to become less prioritised in urban planning, and the distance to the nearest green area can have a major impact on whether it is used or not. This study examines the municipality of Jönköping, which is located in Småland, Sweden. The aim is to investigate how the municipality plans to advocate social justice when implementing and planning green structures. The study is based on a text analysis of the municipality’s planning documents in parallel with semi-structured interviews to examine visions and efforts further. The study identifies how social justice is taken into consideration in the planning, and what challenges exist in the urban planning. The study refers to Agenda 2030 and specifically sub-goals #10.2 and #11.7 to study the municipality’s planning. In addition, social- and environmental justice serves as the theoretical framework of reference in the analysis. The result confirms that the municipality uses a variety of different selective measurements to strive for social justice, however, there still exist challenges that are difficult to prevent. / Att upprätthålla och åstadkomma en hållbar stad är i dag en utmaning, specifikt när urbanisering och klimatförändringar fortsätter att öka. Gröna städer är en möjlighet till att uppnå ett hållbart samhälle. Det främjar staden på ett flertal punkter: Träd sänker urbana värmeböljor och minskar översvämningar; Grönområden ger utrymme för fysisk aktivitet och social gemenskap; Och växter främjar rekreation vilket genererar en förbättrad folkhälsa. Dock riskerar social orättvisa att uppstå när kommunens grönstruktur inte är välplanerad och vissa områden blir prioriterade före andra. Det är ett vanligt förekommande att socio-ekonomiskt utsatta områden blir mindre prioriterade i stadsplaneringen, och att distansen till närmaste grönområde kan ha stort avgörande för om den nyttjas eller ej. Studien granskar Jönköpings kommun som är lokaliserat i Småland, Sverige. Syftet är att undersöka hur kommunen planerar att främja social rättvisa när de genomför och planerar grön struktur. Studien är baserad på textanalys av kommunens styrdokument parallellt med semi strukturerade intervjuer för att undersöka kommunens visioner. Vidare identifierar studien på vilket sätt social rättvisa tas i beaktande i planeringen, och vilka utmaningar som existerar i deras stadsplanering. Studien hänvisar till Agenda 2030 och specifikt delmålen #10.2 och #11.7 för att undersöka kommunens planering. Utöver det fungerar social- och miljömässig rättvisa som teoretiskt referensram i analysen. Resultatet bekräftar att kommunen använder sig av en variation av punktinsatser för att nå social rättvisa, men att det fortfarande existerar utmaningar som är svåra att hantera.

Tveklöst står byggbranschen inför stora utmaningar vad gäller att möta mål i det globala hållbarhetsarbetet. Beställaren har en central roll i att främja arbetet mot hållbar utveckling i branschen och har därför stor möjlighet till påverkan.Samtidigt visar forskningen att få studier har gjorts ur ett beställarperspektiv.Syftet med denna studie är att undersöka hur privata beställare i Sverige arbetar med hållbar utveckling och belysa incitament, hinder samt möjliga förbättringar. Genom att använda en kvalitativ metod har denna studie kommit fram till att privata beställarorganisationer själva ser sig som den viktigaste aktören för att driva hållbar utveckling, samt att deras syn på hållbar utveckling främst grundar sig i ekologisk hållbarhet såsom klimatpåverkan. Vidare tar denna studie fram ett antal incitament samt barriärer som hindrar/driver hållbar utveckling utifrån beställarens perspektiv samt en rad rekommenderade åtgärder för att driva hållbarhetsarbetet framåt inom organisationen och i branschen. Bland dessa åtgärder föreslås tre samarbetsområden för privata beställarorganisationer då det anses finnas stor potential att förbättra branschen till att arbeta mer hållbart om organisationerna skulle arbeta mer unisont. Även vikten av att förankra arbetet mot hållbar utveckling inom organisationen anser denna studie vara en nyckelfaktor för en lyckad implementering av exempelvis strategier, arbetssätt eller verktyg för att främja hållbar utveckling. / There is no doubt that the construction industry faces major challenges concerning the contribution to sustainability at a global level. The client has a keyrole in promoting the work towards sustainable development in the industry and therefore has a major opportunity for influence. However, there is a lack of research from the client perspective. The purpose of this paper is to investigate how private clients in Stockholm is addressing sustainable development and to highlight incentives, barriers and possible improvements. By using a qualitative method this paper concludes that private clients view themselves as the key actor to promote sustainable development in the construction industry and that their view of sustainable development mainly contains environmental sustainability aspects e.g. climate change. Furthermore, this study presents a number of incentives and barriers that hinder/drives sustainable development from the perspective of the client and a number of recommended actions to drive the sustainability work within the organizationand in the industry. Among these actions there are three proposed areas of collaboration among private client organizations since this study argues that there exists great potential to improve the industry to work more sustainable if the organizations work more unison. Also, the importance of establishing work towards sustainability within the organization is something this study consider tobe a key-factor for a successful implementation of e.g. strategies, practices ortools for promoting sustainable development.

I dagsläget är det inte helt självklart hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utformas och implementeras i företag. Att utveckla hållbara inköpsprocesser är dock viktigt för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet. Detta för att undvika att materialanskaffning, och därmed framställning av möbler, får en negativ påverkan på människan och miljön.   Denna studie syftar till att besvara hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas inom möbelbranschen med avseende på socialt och miljömässigt ansvarstagande för att bidra till en hållbar konsumtion och produktion av möbler. Tre intervjustudier har genomförts med tre olika möbelföretag i syfte att exemplifiera hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas med hjälp av litteratur. Litteraturstudien har baserats på vetenskapliga artiklar, böcker samt Internetkällor och ligger till grund för de modeller och teorier som är till för att uppfylla studiens syfte.     Studiens resultat visar på olika steg som kan implementeras i den traditionella inköpsprocessen för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet i samband med materialanskaffning. Resultatet visar även på i vilken omfattning de olika stegen är lämpliga att utföra samt exempel på hur stegen skulle kunna implementeras i företag. Ytterligare resultat belyser att den cirkulära ekonomin samt olika slags hållbarhetsmärkningar påverkar huruvida hållbar den färdiga möbeln kan komma att bli. Att utveckla hållbara inköpsprocesser kan dock bli en kostnads- samt tidsfråga men det får en avgörande roll för att bidra till hållbar konsumtion och produktion av möbler. / It is not entirely obvious how sustainable purchasing processes could be developed and implemented in companies today. Sustainable purchasing processes are important to increase the social and environmental responsibility. This to avoid that the material procurement, and thereby the production of furniture, has a negative impact on the people and the planet. This study aims to explain how sustainable purchasing processes could be developed in the furniture industry with respect to social and environmental responsibility in order to contribute to a sustainable consumption and production of furniture. Three interviews have been conducted with three different furniture companies in order to exemplify how sustainable purchasing processes could be developed based on literature. To fulfil the purpose of this study, articles, books and internet sources have been used to form the theories and models. The result from this study shows a set of steps which can be implemented in the traditional purchasing process in order to increase a social and environmental responsibility associated with material procurement. The result also shows the extent to which the different steps are appropriate to perform and will exemplify how companies could implement these steps. Further result clarifies that the circular economy and different kinds of sustainability labels affect whether the finished furniture may become sustainable. Developing sustainable purchasing processes may require a lot of time and money, but it has a crucial role to play in contributing to a sustainable consumption and production of furniture.

[pt] A presente dissertação tem como proposta de estudo, analisar e propor ação interventiva local, tomando como referência analítica a Agenda 2030 para o desenvolvimento sustentável, pois considerando que no ano de 2015, após um longo período de discussão, a ONU lançou o documento Transformando nosso mundo e elegeu os 17 Objetivos de Desenvolvimento Sustentável, os quais visam orientar as lideranças governamentais na gestão de países e cidades. Tomamos como ponto de investigação as proposições do ODS 11 - que objetiva tornar cidades e assentamentos humanos inclusivos, seguros, resilientes e sustentáveis - seus indicadores e a operacionalização de práticas sustentáveis, alinhadas à responsabilidade social. Desse modo, acreditamos que seja um caminho para reafirmar a importância da Engenharia Urbana e Ambiental na elaboração e na construção de parâmetros para as políticas públicas sustentáveis, voltadas ao desenvolvimento urbano e ao enfrentamento dos problemas das cidades. Neste sentido como proposta de intervenção, nossa pesquisa além de ter sido alicerçada na revisão bibliográfica e documental, fundamentou-se metodologicamente no de Planejamento Estratégico Situacional - PES, desenvolvido por Carlos Matus, que será demonstrado através do estudo de caso, objetivando analisar os indicadores relacionados ao Objetivo de Desenvolvimento Sustentável 11 - ODS 11 e sua aplicabilidade prática e efetiva sobre as necessidades de uma comunidade localizada na Zona Oeste do Rio de Janeiro, que após trabalho de campo, nos garantiu elencar os principais nós críticos relacionados ao contexto socioambiental e estabelecer prioridades para a construção de propostas sustentáveis em resposta às deficiências estruturais de espaços públicos de esporte e lazer e do descarte irregular de resíduos sólidos. / [en] This study aims to present and analyze a local intervention action, taking as analytical reference the 2030 Agenda for sustainable development launched after a long period of discussion by the United Nations with government leaders. Based on the document was titled: Transforming our world: the 2030 agenda for sustainable development, the 2030 Agenda presents an action plan for the 17 Sustainable Development Goals (SDGs) to be achieved by 2030: 1. Poverty Eradication; 2. Ending hunger, achieving food security and improving nutrition and promoting sustainable agriculture; 3. Ensuring a healthy life and promoting well-being for all, at all ages; 4. Ensure quality inclusive and equitable education, and promote lifelong learning opportunities for all; 5. Achieving gender equality and empowering all women and girls; 6. Ensure the availability and sustainable management of water and sanitation for all; 7. Ensure reliable, sustainable, modern and affordable access to energy for all; 8. Promote sustained, inclusive and sustainable economic growth, full and productive employment, and decent work for all; 9. Build resilient infrastructure, promote inclusive and sustainable 10. industrialization, and foster innovation; 11. Reduce inequality within and between countries; 12. To pray for inclusive, safe, resilient and sustainable human cities and settlements; 13. Ensure sustainable production and consumption patterns; 14. Take urgent measures to combat climate change and its impacts; 15. Conserve and sustainably use the oceans, seas and marine resources for sustainable development; 16. Protect, recover and promote the sustainable use of terrestrial ecosystems, sustainably manage forests, combat desertification, stop and reverse land degradation, and stop biodiversity loss; 17. Promote peaceful and inclusive societies for sustainable development, provide access to justice for all and build effective, accountable and inclusive institutions at all levels; 18. Strengthen the means of implementation and revitalize the global partnership for sustainable development (UN, 2014). In this sense, we take as a point of investigation for this study the indicators related to Sustainable Development Goals No. 11 (SDG11) and its interrelationship between urban development, environment and the participation of local social actors, having as research locus a sub-neighborhood of the west of the city of Rio de Janeiro, called Murundu, located in the neighborhood of Padre Miguel. According to data from the City Hall of Rio de Janeiro, this region is part of the XVII Administrative Region / Bangu and comprises the neighborhoods of Bangu, Gericinó, Padre Miguel, Senador Camará and Vila Kennedy, planning area 5 (AP5). In addition, according to the official website of the city hall, the murundu community is a sub-located along Murundu and Olimpia Esteves streets. Originally called The Aurea Garden, it became popularly known by its name, due to the Murundu Cemetery.