Hållbar stadsbyggnad är ett ideal som syftar på att ta hänsyn till ekologiska och sociala såväl som ekonomiska aspekter så att utveckling av dagens samhälle inte skall inkräkta framtida generationers rätt till ett gott liv. Rent praktiskt måste stadsplanerare formulera om idealet till konkreta mål och åtgärder anpassade till lokala förutsättningar och tillgängliga medel. I Stockholm pågår två stadsbyggnadsprojekt med höga hållbarhetsambitioner; Norra Djurgårdsstaden (NDS) och Stora Sköndal (SSK), båda har som en del av hållbarhetsarbetet antagit s.k. hållbarhetsmål och krav kopplade till olika styrdokument och processer för att uppnå dessa ambitioner. Målet för arbetet var att genom att kvantitativt och kvalitativt jämföra projektens egna mål, krav och även andra relaterade aspekter av hållbarhetsarbetet samt tillgängliga resultat avgöra vad som är jämförbart, vilket projekt som har högst ambitioner ochprestera bäst samt finna punkter där projekten eventuellt kan förbättras. Noterbara slutsatser är att projektens ekologiska mål överlag liknar varandra och är kvantitativt jämförbara, medans de sociala målen inte är det dels som en följd av skiljda koncept för social hållbarhet och dels på grund av olika organisationer och processer. Förslagen på förbättringar gäller dels specifika höjningar av enskilda mål/krav och mer generella råd att öka antalet standardiserade och mätbara mål och krav. Trots att NDS har något högre ambitioner tyder jämförelsen av de tillgängliga sammanställda resultaten på att Stora Sköndal verkar prestera bättre än Norra Djurgårdsstaden för vissa särskilda målområden som energianvändning och grönytor / Sustainable city planning is an ideal aiming at consideration to ecological and social as well as economic aspects so that development of today’s society won’t interfere with future generations’right to a decent life. In practical terms city planners have to reformulate the ideal to concrete targets and actions adapted to local conditions and available means. In Stockholm there are two ongoing city development projects with high sustainability ambitions; Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden, NDS) and Stora Sköndal (SSK), both have as part of the sustainability work adopted so called sustainability goals and requirements tied to governing documents and processes to achieve these ambitions. The goal for this examination paper was to quantitatively and qualitatively compare the projects own goals, requirements and some other aspects of the sustainability efforts alongside with available results to ascertain what comparable elements there are, what project seems to have the higher ambitions and perform the best, and find aspects where the projects may improve. Notable conclusions are that the projects’ ecological goals overall are similar and comparable, while the social one’s aren’t as a consequence of both differing concepts of social sustainability and different organizations and processes. The improvement proposals address raising specific goals/targets as well as more general advice to expand the number standardized and measureable goals and requirements. Despite NDS having somewhat higher ambitions the first comparison of available results suggest that SSK manage to accomplish better results than NDS in key areas such as energy use and green spaces.

In the public and political spheres, sustainability and Environmental, Social and Governance (ESG) have become an even more essential topic of conversation, as expressed through consumer behavior but also through more demands from policy makers. Changing consumption patterns and increasing sustainability requirements are in turn forcing businesses to adapt, something the vast majority of companies have also adopted in one way or another to demonstrate to their customers that they are sustainable. It is now more important than ever to integrate sustainability into their business and act according to a Circular Business Model (CBM). The UN Global Goals, Goal 9: Sustainable Industry, Innovation and Infrastructure (Agenda 2030, Goal 9), the Ecodesign Directive, the Restriction of Hazardous Substances Directive (RoHS Directive) and CSRD, are some requirements that act as tools to promote the circular economy and become particularly relevant for the lighting manufacturing industry which is the focus of the study. Meeting all sustainability requirements may be a greater challenge for Small and medium-sized enterprises (SMEs) that do not have the same resources as larger companies, the study therefore examines how small and medium-sized enterprises are affected by the sustainability requirements, as they constitute 99.9% of all companies in Sweden. Through qualitative methods, the study examines how rules, laws and values in society linked to sustainability affect SMEs. The study aims to identify through qualitative interviews and surveys what obstacles and challenges SMEs experience with today's sustainability requirements. Through an analysis supported by legitimacy theory and stakeholder theory, the study focuses on business development linked to sustainability. It also provides tools for policy makers to, for example, provide financial resources or offer tax breaks to give SMEs more opportunities and fewer obstacles to be ecologically sustainable. The report also highlights opportunities that may be important for SMEs to be aware of during their transition to a CBM. / I de allmänna och politiska rummen har hållbarhet och Environmental, Social and Governance (ESG) blivit ett än mer väsentligt samtalsämne. vilket uttrycks genom konsumenternas beteende men även genom fler krav från beslutsfattare. Förändrade konsumtionsmönster och allt fler hållbarhetskrav leder i sin tur till att företagen blir tvungna att anpassa sig, något de allra flesta företag också har anammat på ett eller annat sätt för att visa för sina kunder att de är hållbara. Det är nu viktigare än någonsin att integrera hållbarhet i sin verksamhet och agera efter en Circular Business Model (CBM). FNs globala mål, Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (Agenda 2030, mål 9), Ekodesigndirektivet, Restriction of Hazardous Substances Directive (RoHS-direktivet) och Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD-rapportering, är några krav som agerar verktyg för att främja cirkulär ekonomi och blir särskilt relevanta för belysnings tillverkningsbranschen som är studiens fokus. Att möta alla hållbarhetskrav kan tänkas vara en större utmaning för Small and medium-sized enterprises (SMEs) som inte har samma resurser som större företag, studien undersöker därför att hur små och medelstora företag påverkas av hållbarhetskraven, då de utgör 99.9% av alla företag i Sverige. Genom kvalitativa metoder undersöks hur regler, lagar och värderingar i samhället kopplat till hållbarhet påverkar SMEs. Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och enkäter identifiera vilka hinder och utmaningar SMEs upplever med dagens hållbarhetskrav. Genom en analys med stöd av legitimitetsteorin och intressentteorin fokuserar studien på affärsutveckling kopplat till hållbarhet. Den ger också verktyg till makthavare för att exempelvis kunna tillföra ekonomiska medel eller erbjuda skattelättnader för att ge SMEs fler möjligheter och färre hinder att vara ekologiskt hållbara. Rapporten belyser även möjligheter som kan vara viktiga för SMEs kännedom under deras övergång till en CBM.

Policy coherence is receiving increasing attention due to the interconnectedness, urgency and global character of the challenges that humanity faces today. Policy coherence provides an effective approach to tackle the complex macrochallenges of today since it entails achieving policies from different levels and sectors striving towards the same objectives in a supportive and reinforcing manner, producing an effective and long-lasting response to the challenges. Considering the broad, ambitious and universal Agenda 2030, policy coherence is of greater importance than ever before. This study investigates the policy coherence between Agenda 2030 and the national level looking into the case of Sweden with focus on the environmental dimension of sustainable development by evaluating the coherence between the environmental SDGs and Sweden’s national environmental quality objectives. Coherence between the two policy levels is evaluated using a qualitative data analysis by comparing official policy documents from respective policy agenda and applying the OECD’s (2016) Policy Coherence for Sustainable Development framework to Sweden. The conclusion indicates that the policy agendas fit together in a reasonable way but has the potential to be more coherent. Urgency is seldom addressed, but rather challenges are pointed out as critical and taking action is noted as significant. Both of the policy agendas address the interconnectedness of the challenges, the SDGs in a vague manner pointing out ‘links’ and the national environmental quality objectives in a more detailed manner pointing out more specific examples. The global character of the challenges is addressed in both of the policy agendas, more so in the SDGs than the national environmental quality targets. Incoherence is at times difficult to point out due to the vague terms used in Agenda 2030 compared to Sweden’s national policy. However, the vagueness of Agenda 2030 seems to serve a function whereas the country specific goals go into further detail according to the context. Despite the difficulty, results show that a broader perspective would benefit both policy agendas in addressing the global challenges coherently, since it consequently implies that the concept of policy coherence is applied at a larger scale.

Sammanfattning   I september 2015 beslutade världens länder att en plan för att uppnå hållbarhet skulle antas. Denna plan döptes till Agenda 2030 och består av 17 mål och 169 delmål som ska uppnås till år 2030.   Denna uppsats som du håller i din hand undersöker hur kommunerna i Gävleborgs län arbetar med implementeringen av Agendan samt hur uppföljningsprocessen går till hos respektive kommun. Uppsatsen tar även upp Länsstyrelsen Gävleborgs roll i det hela då de har fått i uppdrag av regeringen att implementera Agenda 2030 i Gävleborgs län. Uppsatsen tar upp de stöd Länsstyrelsen erbjuder till kommunerna runt om i länet för att Agendans mål kan uppnås av kommunerna, men den tar även upp vilket stöd kommunerna efterfrågar av Länsstyrelsen Gävleborg. Uppsatsen ger även en översikt över hur det går för kommunerna i länet och vilken fas de ligger i just nu. Studien lyfter även vikten av att följa upp under arbetets gång vilket kunde ses var en av svagheterna i arbetet med Agenda 21 och milleniemålen, där rutinen om uppföljning inte fanns.   Detta är en kvalitativ empirisk studie med semi-strukturerade frågor. I studien intervjuades fem personer som representerade sex av länets 10 kommuner. Därefter användes en tematisk analys för att sortera ut svaren som besvarar studiens syfte.

Orientador: Regina Celia Baptista Belluzzo / Resumo: A estruturação, análise e fomento de diretrizes em prol da sociedade é fundamental para que o poder público cumpra sua função social. Resulta que possuir instrumentos adequados e dinâmicos para este propósito se faz essencial. Um importante e significativo norteador para o planejamento das ações de desenvolvimento dos municípios é a Agenda 2030, definida pela ONU como sendo um plano de ação que busca erradicar a pobreza, proteger o planeta e garantir que as pessoas alcancem a paz e a prosperidade até o ano de 2030. A agenda inclui metas e os 17 ODS, que são os objetivos de desenvolvimento sustentável, sendo um plano de governo para toda a sociedade. O município de Bauru está localizado geograficamente no centro do estado mais populoso do Brasil, com população estimada de 344 mil pessoas, e com o Índice de Desenvolvimento Humano Municipal (IDHM) de 0,801, segundo o site do IBGE (2010). Esses indicadores macroeconômicos permitem formar uma ideia de desenvolvimento socioeconômico da cidade. No entanto, a cidade não possui plataforma própria que evidencie suas reais demandas, tornando relevante a geração de dados mais específicos e que sejam de seu domínio, possibilitando formular a qualquer tempo, as suas estratégias de desenvolvimento local. Os principais conceitos que permeiam este trabalho são políticas públicas, indicadores socioeconômicos e competência em informação e midiática, com o objetivo de oferecer elementos para a produção de informação de interesse do município e d... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: The structuring, analysis and promotion of guidelines in favor of society is essential for the government to fulfill its social function. It follows that having adequate and dynamic instruments for this purpose is essential. An important and significant guide for planning municipal development actions is the 2030 Agenda, defined by the UN as an action plan that seeks to eradicate poverty, protect the planet and ensure that people achieve peace and prosperity up to 2030. The agenda includes objectives and the 17 OSGs, which are the objectives of sustainable development, being a governance plan for the entire society. Bauru is located geographically in the center of the most populous state in Brazil, with an estimated population of 344,000 inhabitants, and the Municipal Human Development Index (HDI) of 0.801, according to the IBGE website (2010). These macroeconomic indicators allow us to form an idea of the socio-economic development of the city. However, the city does not have its own platform to clearly highlight its needs, which makes it more relevant to generate more specific data found on its domain, allowing its local development strategies to be formulated at any time. The main concepts that permeate this work are public policies, socioeconomic indicators and media information and competence, with the aim of providing elements for the production of information of interest to the city and the dissemination of media for the various social sectors. The following research w... (Complete abstract click electronic access below) / Mestre

Purpose: The purpose of this study is to review the work process with Agenda 2030 within Kalmar and Växjö municipality. Through qualitative data collection via semi-structured interviews, the study will show how the work with Agenda 2030 differs between Kalmar and Växjö municipality. Problem formulation: How differs Kalmar and Växjö municipality’s work process with implementing a standard within sustainability,in regards to Agenda 2030. -How does Kalmar municipality work with implementation of Agenda 2030? -How does Växjö municipality work with implementation of Agenda 2030? Method: A case study that treats the differences in work process within sustainability development, through an inductive approach. The collection of data was made with a qualitative collection method. Conclusion: The results show that both municipalities are working to implement the Agenda 2030 goals, but the approaches are different. Kalmar and Växjö municipalities have different conditions in terms of designed sustainability programs and business plans. Furthermore, goals and goal images are presented based on each municipality, which causes a variation between the municipalities follow-ups and assignments. This also means that management and governance are applied with different methods to achieve their goals or link their goal images to assignments related to the municipal administrations. Keywords: Agenda 2030, Work process, Sustainable development, Leadership and Governance, Implementation, Municipal administration.

Die Agenda 2030 zur nachhaltigen Entwicklung enthält umfassende und komplexe Ziele. Diese durch Indikatoren zu messen, stellt eine große Herausforderung dar. Das entwickelte globale Indikatorenset befindet sich dabei im Spannungsfeld zwischen Wunsch und Realisierbarkeit. Insbesondere werden durch die beginnende praktische Umsetzung Datenlücken identifiziert, methodische und definitorische Fragen diskutiert und die Stärken und Schwächen der einzelnen Indikatoren veranschaulicht. So sind zukünftig Weiterentwicklungen der globalen Indikatoren, besonders in dem Maße wie neue Datenquellen zugänglich oder Methoden entwickelt werden, zu erwarten.

Uppsatsen handlar om implementering av vattenmiljömål på lokal nivå där vattenförvaltningen i Ljungby kommun är föremål för en fallstudie. Implementeringen av Agenda 2030, EU:s vattendirektiv och Sveriges miljömål studeras i en kvalitativ textanalys med hjälp av teorier om implementering och förändringsprocesser samt tidigare forskning. Policydokument och åtgärdsprogram jämförs med utfallet av åtgärder på lokal nivå för att frilägga i vilken grad målen förverkligas. Studien visar att tillsynsvägledningen behöver stärkas och att sanktionsmöjligheter behöver införas för att fattade beslut om vattenmiljömål ska kunna implementeras effektivt och få avsedd verkan.

Denna undersökning har som övergripande syfte att undersöka vilka möjligheter scenografer och kostymdesigners har för att kunna arbeta med hållbarhet inom scenkonst. Studien fokuserar på att undersöka vilka konkreta verktyg scenkonstnärer, institutioner och branschorganisationer har till sitt förfogande idag och hur ett strategiskt hållbarhetsarbete kan läggas upp. Den undersöker också dilemmat mellan att vara både konstnär och hållbarhetsmedveten i en konstnärlig process. Metoden för undersökningen har varit att intervjua scenkonstnärer och branschorganisationer från Danmark, Norge och Sverige, för att få en helhetsbild av de olika ländernas hållbarhetsarbete och hur scenkonstbranschen medverkar till klimatomställningen. Undersökningen har analyserat material från en case study, intervjuer, litteratur, handlingsplaner och egna erfarenheter med syfte att undersöka hur scenkonstnärer arbetar med hållbarhet. Resultatet av studien visar att branschen i de olika länderna kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete samt att det saknas gemensamma verktyg, mål och handlingsplaner. Intervjuerna pekar också på värdet av att frågan tas på allvar, lyfts till ledningsnivå och att konstnärerna inkluderas i detta arbete. Studien har inte tagit hänsyn till huruvida extra resurser behöver tillkomma branschen för att göra tillräckliga åtgärder i tid men den pekar på vikten av att de stora institutionerna måste ta ett mer övergripande ansvar för att driva branschens framtida utveckling. Förhoppningsvis kommer studien att kunna användas som en igångsättare; av enskilda konstnärer, institutioner och andra berörda i deras omställningsarbete till en mer hållbar scenkonst.

Syfte: Studien syftar till att skapa en bredare förståelse för och jämföra hur svenska företag inom olika branscher tillämpar verksamhetsstyrning för att främja FN:s mål nummer 15 om biologisk mångfald. Målsättningen är att andra företag ska kunna identifiera goda exempel och inspireras av de tillvägagångssätt som tas upp i studien. Metod: En komparativ studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirisk data är insamlad genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer med företagen: Nudie Jeans, Samhällsbyggnadsbolaget, Essity, Kinnarps, Kährs och Spendrups Slutsats: Företagen som har studerats tillämpar verksamhetsstyrning på flera olika sätt för att främja biologisk mångfald. Baserat på respondenternas svar kan slutsats dras att certifieringar är ett av det främsta verktyget som företagen använder. Även prestationsmätning har förekommit i stor utsträckning, och likaså policys och hållbarhetsredovisningar. Vidare har det visat sig att företagen fokuserar mycket på cirkularitet för att främja biologisk mångfald.