För att hantera världsomspännande problem som fattigdom och klimatförändringar har olika globala initiativ antagits, varav Agenda 2030 är ett av dessa initiativ. Det är på den lokala nivån i kommuner som de globala initiativen översätts till handlingar och tidigare studier visade på att flera svenska kommuner påbörjat sitt arbete med att implementera Agenda 2030. Det finns utmaningar kring både införandet av globala initiativ i hållbarhetsarbete och kring hållbarhetsarbetet själv i kommuner. En av dem är bristen på utvärdering och uppföljning av hållbarhetsarbetet, hur det ska mätas och följas upp särskilt då hållbarhetsarbetet ofta har ett långsiktigt perspektiv. Studiens syfte är att undersöka dels hur Agenda 2030 integreras i svenska kommuner, dels hur utvärdering och uppföljning skulle kunna bidra till kommunernas långsiktiga hållbarhetsarbete. Genom kvalitativa forskningsmetoder genomfördes litteraturstudier för att undersöka vetenskapliga teorier om utvärderingar och uppföljningar samt hur tidigare globala initiativ integrerats i kommuner. En kombinerad dokument- och intervjustudie genomfördes även med 12 olika svenska kommuner för att utforska vilka erfarenheter som fanns hos svenska kommuner. I studien visade det sig att integreringen av Agenda 2030 kommer att ske i samband med integreringen av kommunernas nya tillvägagångssätt för hållbarhetsarbetet. Genom en kartläggning av Agenda 2030:s globala mål gentemot kommunernas egna lokala mål kommer även Agenda 2030 att integreras i kommunerna. När det gäller utvärdering och uppföljning av kommunernas hållbarhetsarbete blir utmaningen som identifierats tidigare tydligare. Vid tidigare globala initiativ har bristen på utvärdering och uppföljning av arbetet ansetts vara en av barriärerna för de långsiktiga positiva resultaten. Det råder även en förvirring bland kommunerna om själva begreppen utvärdering och uppföljning: utvärdering är en beskrivning och en värderande del medan uppföljning är datainsamlingar utan den värderande delen. Enligt de studerade kommunerna gjordes både utvärderingar och uppföljningar, men i själva verket låg prioriteringarna på uppföljning vars sammanställningar kallades för utvärderingar. Resurser lades ofta på framtagandet och urvalet av indikatorer för att kunna mäta hållbarhetsarbetet, insikten om att allt inte kan mätas i siffror när området är så pass komplext börjar påfinnas i några av de studerade kommunerna. Det kan ses som att kommunerna börjar mogna i sin förståelse för hållbarhetsfrågor och bör nu börja förflyttas till att gå till handling. Om kommunerna skulle använda sig av utvärdering mer kan de lyckas fånga in fler eventuella extra aspekter och i kombination med Agenda 2030:s odelbarhet kan det leda till att samarbeten inom kommunens olika sektorer förbättras, hållbarhetsarbetet integreras i större delar av kommunernas verksamheter och stödet för hållbar utveckling ökas. / Different global initiatives have been approved to deal with worldwide problems such as poverty and climate change, the 2030 Agenda is one of these global initiatives. It is in the local level in municipalities where the global initiatives are translated into actions and earlier studies shows that several Swedish municipalities have started their implementation of the 2030 Agenda. There are challenges around both introducing global initiatives to municipalities’ sustainability work and the sustainability work in municipalities itself. One of these challenges are the lack of evaluation and monitoring of the sustainability work, how it should be measured and followed up on especially considering the long-term perspective. The purpose of this study is to investigate both how the 2030 Agenda is integrated into Swedish municipalities as well as how evaluation and monitoring could contribute to a long-term sustainability work in municipalities. Through qualitative research methods two literature studies researched scientific theories about evaluation and monitoring as well as how earlier global initiatives were implemented in municipalities. A combined document and interview study with 12 Swedish municipalities served to examine the different municipalities’ experiences considering the 2030 Agenda, sustainability, and evaluation/monitoring. The study showed that the integration of the 2030 Agenda will occur in connection with the municipalities’ new method for their sustainability work. Through mapping the sustainable development goals (SDG’s) to the municipalities’ own local goals the 2030 Agenda will be integrated through the municipalities. When it comes to evaluation and monitoring of the sustainability work the previously mentioned challenge becomes more apparent. A barrier for the implementation and integration of earlier global initiatives was the lack of evaluation and monitoring. Among the studied municipalities there is also a confusion about the two concepts: evaluation is composed of a descriptive and an evaluative part whereas monitoring is a collection of data without an evaluative part. According to the participating municipalities both evaluations and monitoring was used. In reality monitoring was prioritized, and their summaries was called evaluations. Resources were often put into the selection of indicators that could be used to measure the sustainability work. The insight that everything in a complex area such as sustainability cannot be measured only with numbers started to show in some of the participating municipalities. That can be interpreted as if the municipalities are maturing in their understanding of sustainability, and it needs to transit into action. If the municipalities would make use of evaluations more, they could identify more unforeseen aspects and in combination with the undivided 2030 Agenda it could lead to better collaborations within the municipality’s different sections. It could also lead to a larger integration through the activities of the municipalities and the support for sustainable development could increase. / <p>Presentationen genomfördes digitalt via Zoom den 19:e maj med examinator, handledare, opponenter och flera åskådare. </p>

Goal number 15 in United Nations Sustainable Development goals, is to halt the degradation of the ecosystems and increase the biodiversity (United Nations, 2015). This work explores the possibility of communicating the subject of biodiversity situated in a botanical garden.  Based in theories of landscape architechture, didactics and storytelling techniques, a user's intrepretations of designs are examined. The goal of the work is to facilitate a narrative around a complex topic using a spatsial elements. The work investigates wich forms of visual elements signal the topic of biodiveristy. / Delmål 15 i FN:s Agenda 2030 är att främja den biologiska mångfalden (FN, 2015). Detta arbete har som uppgift att ta reda på hur ett berättande kring ämnet ’Biologisk mångfald’ kan kommuniceras till en bred allmänhet situerat i en botanisk trädgård. Och mer konkret vilka visuella rumsliga element och symboler som kan signalera ämnet biologisk mångfald. Designförslaget är en prototyp eller modell för hur en kommunikation kring ämnet skulle kunna se ut, med grund i teorier som informationsdesign, didaktik, spatiala förhållanden och berättarteknik. Utifrån dessa teorier har sedan prototyper utformats och testats mot en tänkt målgrupp. Syftet med arbetet är att undersöka hur olika rumsliga element eller symboler kan signalera ett givet ämne, som i detta fall innebär biologisk mångfald. Målgruppen för själva designförslaget är invånare i Västerås stad som dagligdags passerar den botaniska trädgården. En tänkt målgrupp för rapporten är dock människor med undervisande uppdrag inom fältet hållbara ekosystem och biologisk mångfald i en rumslig kontext. Grunden för arbetet är en obsersation där ett fiktivt designförslag presenterats för respondenter som passerat botaniska trädgården. Men hjälp av illustrerade rumsliga elementinnefattande symboler, växter med mera, fick respondenterna möjlighet att berätta vilka kontotationer de upplevde. Då detta är ett arbete med en inriktning mot rumslig kommnuikation är det just dom rumsliga elementen som undersöks. Detta för att skapa en förståelse för elementens betydelse, gentemot andra områden inom informationsdesign. För att vidare kunna utnyttja värdena som en förstärkning och samklang till resurser såsom text och illustration.

Agenda 2030, corporate social responsibility (CSR), football, globalization, Malmö FF (MFF), sport, sustainable development

Agenda 2030 är en global utvecklingsagenda för att utrota fattigdom, skapa fredliga och trygga samhällen samt stoppa klimatförändringar. Världen står för många utmaningar när det gäller vårt klimat och hur snabbt vi förbrukar jordens resurser. Därför är det mer aktuellt än aldrig att jobba såväl lokalt som globalt med hållbar utveckling, demokrati och att minska fattigdom. Syftet med denna rapport är att samla kunskap om hur kommuner och regioner i Sverige strategiskt arbetar för att nå målen för Agenda 2030 och identifiera faktorer om hur detta arbete framgångsrikt kan implementeras för att lyckas nå målen och en kvalitativ metod har valts för att utröna detta. Författarna använde sig av en webbaserad enkät som skickades via mail till 55 kommuner och regioner i Sverige. Resultatet påvisade att nyckelbegrepp som ledarskap, utbildning och engagemang var avgörande för implementeringen av målen. Olika strategier och quality-managementverktyg används för att implementera målen i organisationerna, däremot visade resultatet att de flesta kommuner och regioner i undersökningen inte hade en uttalad strategi för att uppnå målen i Agenda 2030. Kunskapsgap uppmärksammas i samband med rapporten och mer forskning med syfte att undersöka strategier och verktyg som organisationer kan använda för att implementera målen i Agenda 2030 är relevant. / The Sustainable Development Goals, SDGs, is a global agenda that provides a shared blueprint for peace and prosperity for the people and the planet. Our world is facing multiple challenges on stopping climate change and how we’re taking care of each other and our nature worldwide. Therefore, it is more relevant than ever to work locally and globally with sustainable development, democracy, and poverty reduction. The purpose of this report is to gather knowledge on how municipalities and regions in Sweden strategically work to reach the SDGs and identify factors taken by these organizations on how they succeed in their work. A qualitative method has been chosen to determine this. A web-based survey has been sent by e-mail to 56 municipalities and regions across Sweden. The result points out that key concepts such as leadership, education, and engagement are vital for the organizations in order to implement the SDGs in their daily work. Some quality management tools are used in the organizations to accomplish this, but the result also points out that the organizations do not have an explicit strategy for accomplishing the SDGs. The knowledge gap is tangible in Commented [LJ1]: Denna rubrik ligger på fel sida. 3 connection with the report. More research with the aim of examining strategies and tools that organizations can use to implement the goals in the 2030 Agenda is relevant. / <p>2021-06-05</p>

This study aims at exploring the connections between nonviolence and sustainability in two cases. The relationship between nonviolence and sustainability is identified and discussed in light of the theories on nonviolence of Johan Galtung and theories of the ethical framework of ecocentrism. The theories are positioned in contrast to the two cases Swedish Muslims for Peace and Justice and The Sámi Parliament that are explored with connections to nonviolence and sustainability. The notion of peace and nonviolence and sustainable development is a relatively unexplored territory. So, through the first analysis of the two cases, I found three concepts of knowledge, cooperation and environment that appeared relevant. Therefore, I did my analysis with focus on these three concepts as helpful tools for the analysis and further discussion. These were used throughout the work in the study, in the light of the theories and vice versa, the material was then accessible. Then I could read between the lines and make the connections between nonviolence and sustainability, more explicit. The first conclusion made from this study is that nonviolence and sustainability are two realms that can and should be understood in terms of each other. Nonviolence and sustainability are both highlighted by understanding them in relationship to each other. There is a need to promote long-lasting peace. We also need to consider both people and nature to reduce our environmental footprints. We need to consider needs for all living beings, including nature. The study also concluded with a need for knowledge and cooperation to fight against structural and cultural violence. Furthermore, there is need to consider the earth and people, everything, and everyone in cooperation in the communal struggle´s, with focus on sustainable peace at every level of society.

[pt] Em reação aos problemas causados pelo crescimento da urbanização mundial, o movimento da agricultura urbana vem se expandindo e consolidando como infraestrutura verde capaz de gerar novas alternativas para o ambiente urbano e a segurança alimentar, tanto no Norte como no Sul Global. Majoritariamente implantadas em espaços residuais, as hortas urbanas comunitárias promovem dinamismo na produção do espaço e ações de impacto socioambiental que podem contribuir para sustentabilidade e resiliência urbanas. O objeto de estudo desta dissertação é o programa de agricultura urbana comunitária da prefeitura do Rio de Janeiro – Hortas Cariocas, que, desde 2006, viabiliza a produção de alimentos orgânicos em favelas, escolas e vazios urbanos. Buscou-se cruzar o referencial teórico com dados do programa, visitas, entrevistas e aplicação de questionários para analisar o Programa Hortas Cariocas e verificar suas contribuições para a cidade e a Agenda 2030 como vetor de desenvolvimento sustentável no contexto urbano. / [en] Reacting to the problems caused by the growth of world urbanization, the urban agriculture movement has been expanding and consolidating as a green infrastructure able to generate new alternatives for the urban environment and food security, regardless of climate or city location – North or Global South. Mostly implemented in residual spaces, community urban gardens promote dynamism in space production and socioenvironmental impact that can also contribute to urban sustainability and resilience.The object of study of this dissertation is the communal urban agriculture program of the city of Rio de Janeiro – Hortas Cariocas, which since 2006 produces organic food in slums, schools and urban voids. This research aimed to cross the theoretical framework with data from the program, visits, interviews and application of questionnaires to analyze Hortas Cariocas and verify its contributions to the city and 2030 Agenda as a sustainable development vector in the urban context.

Im Jahr 2015 wurde die Agenda 2030 erlassen, welche insgesamt 17 Ziele in Form von Sustainable Development Goals (SDGs) umfasst. Inhalt dessen stellen menschliche sowie planetare und politische Absichten im Bereich der Nachhaltigkeit dar, an welchen 169 Länder beteiligt sind. Das Ziel dieser Arbeit ist es, die Vergleichbarkeit und Verfügbarkeit der Indikatoren aus den Sustainable Development Goals zu prüfen. Zur Umsetzung wurden die Länder Deutschland, Brasilien und Norwegen hinsichtlich ihrer Messdaten näher betrachtet. Diesbezüglich ist im Rahmen der Gegenüberstellung eine Auflistung der jeweiligen Fortschritte der einzelnen SDGs erfolgt. Zudem werden die Indikatoren bezüglich ihrer Messbarkeit und Verlässlichkeit auf Basis nationaler Berichte analysiert. Deutlich wurde dadurch, dass ein Vergleich des Fortschritts der Sustainable Development Goals nicht eindeutig möglich ist. / In 2015, the Agenda 2030 was adopted, which comprises a total of 17 goals in the form of Sustainable Development Goals (SDGs). The SDGs represent human as well as planetary and political intentions in the field of sustainability, in which 169 countries are involved. The aim of this work is to examine the comparability and availability of indicators from the Sustainable Development Goals. For the implementation, the countries Germany, Brazil and Norway were examined more closely with regard to their measurement data. In this context, a listing of the respective progress of the individual SDGs has been made as part of the comparison. In addition, the indicators are analyzed in terms of their measurability and reliability on the basis of national reports. Evidently, a comparison of the progress of the Sustainable Development Goals is not clearly possible.

Bakgrund: Jämställdhet definieras av Jämställdhetsmyndigheten (2022) som att “...kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter”. En första jämställdhetslag antogs i Sverige år 1979 som ett första steg i att främja kvinnors rättigheter. Vidare har ytterligare lagar och initiativ tillkommit för att fortsatt driva jämställdhetsarbetet i rätt riktning, däribland diskrimineringslagen och Agenda 2030. I dagens lagstiftning finns inte tydliga riktlinjer kring vad företag ska rapportera om i sin hållbarhetsrapport. I och med de vaga riktlinjerna togs ramverket GRI fram i syfte att hjälpa företagen förstå och kommunicera rätt information vad gäller hållbarhetsrapportering. Tidigare forskning har studerat hur mansdominerade branscher presenterar sitt jämställdhetsarbete. Däremot har studier inte fokuserat på en kvinnodominerad bransch och inte heller jämförelsen mellan branscherna. Därav kommer denna studie genomföras på totalt sex svenska företag inom en kvinnodominerad bransch och en mansdominerad bransch. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur svenska företag redovisar deras jämställdhetsarbete i års- och hållbarhetsrapporter, inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch. Vidare syftar studien till att identifiera skillnader vad gäller redovisning av jämställdhetsarbete mellan dessa två branscher. Metod: Studiens forskningsstrategi har varit kvalitativ med kvantitativa inslag. Datainsamlingen har genomförts med en innehållsanalys via sex företagens års- och hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2021. Vidare har data analyserats med hjälp av ett kodschema och en kodmanual som inspirerats av tidigare forskning på området. Kodmanualen har innefattat både kvantitativa och kvalitativa frågor för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultat och slutsats: Studien kan visa på att skillnader vad gäller jämställdhetsrapportering förekommer mellan den mansdominerade branschen och den kvinnodominerade branschen. Båda branscherna är medvetna i hög grad om den ojämna könsfördelningen inom branschen. Dock kan studien konstatera att den mansdominerade branschen har fler initiativ för att förändra branschen medan detta inte kan identifieras inom den kvinnodominerade branschen. Vidare kan studien påvisa att den kvinnodominerade branschen nämner jämställd tidigare än den mansdominerade branschen samt har en jämnare frekvens av begreppet jämställd inom den kvinnodominerade branschen. / Background: Equality is defined as “…women and men have the same rights, obligations and opportunities” (Jämställdhetsmyndigheten 2022). A first equality law was adopted in Sweden in the year 1979 as a first step to encourage women's rights. Moreover, additional laws and initiatives have been added to continue to drive gender equality work in the right direction, including the law against any discrimination and 2030 Agenda. In today's legislation, there are no clear guidelines regarding what companies must report on in their sustainability report. With the vague guidelines, the GRI framework was developed with the aim of helping companies understand and communicate the right information regarding sustainability reporting. Previous research has studied how male-dominated industries present their gender equality work. However, studies have not focused on a female-dominated industry, nor the comparison between the industries. Hence, this study will be focusing on a total of six Swedish companies within a female-dominated industry and a male-dominated industry. Aim: The aim of this study is to contribute with knowledge of how Swedish companies report about gender equality in their annual and sustainability reports, in a male dominated industry and a female dominated industry. Furthermore, the study aims to identify the differences in the reporting of gender equality between the two industries. Method: The study's research strategy has been qualitative with a quantitative element. Data collection has been made with a content analysis of six companies annual and sustainability reports for the financial year 2021. Furthermore, has the data been analyzed with a code scheme and a code manual inspired by previous research. The code manual includes both quantitative and qualitative questions to enable an answer to the research questions. Results and conclusion: This study can show that differences in terms of equality reporting occur between the male-dominated industry and the female-dominated industry. Both industries are well aware of the uneven gender distribution within the industry. However, this study can state that the male-dominated industry has more initiatives to change the industry, while this cannot be identified within the female-dominated industry. Furthermore, can this study demonstrate that the female-dominated industry mentions equality earlier than the male-dominated industry and has a more even frequency of the concept of equality within the female-dominated industry.

The City of Stockholm has declared that it will be leading in the implementation of Agenda 2030. The study is based on interviews with political parties, representatives from the administration and civil society actors in the City of Stockholm. It explores how concepts within and the relation between Agenda 2030 and human rights are perceived. The results of the study are based on four themes: to leave no one behind, politics, language and practice, and partnership. A tension between human rights and Agenda 2030 is found, but also commonalities. The study shows that in local administration, Agenda 2030 and the Sustainable Development Goals are often regarded as more practical than human rights. Yet, respondents believe that human rights can strengthen Agenda 2030. Across all respondent groups, the study finds that there are expectations of Agenda 2030 breaking silos, uniting actors and offering a framework that is stable over policy shifts

The Rights of Nature is a relatively new approach to sustainable development, promoting that current environmental legislation is insufficient to protect Nature from human harm. The Rights of Nature movements emphases the importance of recognizing other living entities in our legal system. Ecuador was the first country in the world to incorporate the Rights of Nature into its Constitution in 2008. Based on semi-structured interviews, this study aims to investigate the awareness of the Rights of Nature among the inhabitants of the Equatorian small-town of Esperie and how they perceive and relate to the Rights of Nature in practice and whether the implementation has brought about any changes in their lives and community. The central findings of the study demonstrate that the majority of the respondents are aware of the Rights of Nature, also led to changes in society but also in respondents' lives and environment. The results also revealed various challenges that have arisen in the implementation of the Rights of Nature in practice and Due to stricter environmental laws and pressure from the people, the authorities have started to take measures to protect and respect Nature.